Coronapandemin och kunskapstappet i skolan

Så påverkar coronapandemin skolan, PM nr 1

LR har undersökt coronapandemins effekter och återverkan på skolan och undervisningen. Resultatet redovisas i en rad promemorior. I detta första PM berättar vi om hur lärarna ser på kunskapstappet till följd av pandemin. Vi har också räknat på vad den uteblivna undervisningen kostar oss i reda pengar.

Coronapandemins effekter på elevernas utbildning

För att få en bild av hur den pågående pandemin har påverkat skolan har Lärarnas Riksförbund genomfört en undersökning bland medlemmarna. Totalt har drygt 1 000 lärare besvarat enkäten, vilket motsvarar en svars­frekvens om 52 procent.

Ett av de områden undersökningen fokuserar på är hur elevernas kunskaps­utveck­ling påverkats under denna period. Har de fått samma möjligheter som om verksam­heten hade fungerat som vanligt? Resultaten av detta redovisas i detta PM.

Så påverkar coronapandemin skolan, PM nr 1 – Coronapandemin och kunskapstappet i skloan

Sammanfattade resultat om elevernas utbildning

  • 4 av 10 lärare uppger att de inte kommer att kunna genomföra all undervisning som var tänkt under vårterminen.
  • Dessa lärare uppger att nästan 30 procent av det centrala innehållet i deras kurs- eller ämnesplaner inte hinns med på grund av pandemin.
  • För grund- och gymnasieskolan samt komvux motsvarar detta förlorad undervisning för 5,5 miljarder kronor.
  • I genomsnitt bedömer nästan 3 av 4 lärare att pandemin kommer att ha en negativ påverkan på elevernas kunskapsutveckling.
  • Värst drabbas elever i behov av särskilt stöd och elever med ett annat modersmål än svenska.

Hur stort blir kunskapstappet?

Ett sätt att undersöka om ett kunskapstapp kommer att ske är att undersöka om all planerad undervisning går att genomföra. Drygt 40 procent av de tillfrågade lärarna uppger att de inte kommer att kunna genomföra all undervisning som var tänkt under vårterminen. En stor del av de elever som genomför sin utbildning nu kommer därför inte att få ta del av en fullständig kurs eller ämne. Svårigheterna är störst inom vuxenutbildningen. Där är det vanligt med korta intensiva kurser vilket kan göra det svårt att parera omständigheter som de som blivit följden av Coronapandemin.

Ett sätt att mäta omfattningen av kunskapstappet är att utgå från det centrala innehållet i kurs- och ämnesplanerna. Detta är den del av kurs- och ämnesplanerna som anger vilket innehåll som undervisningen måste omfatta. De lärare som uppger att ett kunskapstapp kommer att ske uppger att nästan 30 procent av det centrala innehållet inte hinns med på grund av pandemin. Detta reser frågan om och i så fall hur eleverna ska kompenseras för detta?

Vi redovisar också hur lärarna bedömer att pandemin i sin helhet kommer att påverka elevernas kunskapsutveckling, där förlorad undervisning är en del­förklaring. I genomsnitt bedömer nästan tre av fyra lärare (73 %) att pandemin kommer att ha en negativ påverkan på elevernas kunskapsutveckling. Störst negativ påverkan bedömer lärarna i vuxen­utbild­ningen att pandemin kommer att få.

Vi har också frågat lärarna vilken socioekonomisk elevsammansättning deras skola har. De har fått ange om deras skola ligger över, under eller i linje med rikets genomsnitt. Analyser visar att det finns signifikanta skillnader inom grundskolan, där den negativa påverkan på mer socioekonomiskt gynnade skolor är mindre.

Vilka elever drabbas hårdast?

I undersökningen har vi bett lärarna skatta hur olika elevgrupper vid deras skola kommer att påverkas av pandemin. Inte oväntat så svarar de att det är de elever som har störst behov vars kunskapsutveckling kommer att påverkas mest negativt. Att nyanlända elever påverkas negativt anser 53 procent av lärarna och 60 procent anser att elever med annat modersmål påverkas negativt. Detta kan jämföras med att 37 procent av genomsnittseleven påverkas negativt.

Den största oron för negativ påverkan på kunskapsutvecklingen gäller elever som är i behov av extra anpassningar och särskilt stöd. Tre av fyra lärare anser att dessa elevers kunskapsutveckling kommer att påverkas negativt. Inte att förglömma i detta
sammanhang är att en elev kan tillhöra flera av de grupper som drabbas negativt under rådande omständigheter.

I ljuset av den oro som lärarna lyfter kring elever med behov av extra anpassningar är det viktigt att arbetet med anpassningar fungerar i undervisningen. Över hälften av lärarna menar att arbetet med särskilda anpassningar fungerar sämre än vanligt.

Utebliven undervisning kostar 5 ½ miljarder

Som redovisats ovan kommer många elevers kunskapsutveckling att påverkas negativt av Coronapandemin. Detta kommer att ha stor effekt både på individuell som på samhällelig nivå.

Den totala kostnaden för detta är inget vi kan beräkna i nuläget. Däremot kan de direkta kostnaderna för den uteblivna undervisningen beräknas utifrån de underlag som presenterats i denna undersökning. De direkta kostnaderna för kunskapstappet i och med Coronapandemin blir följande. Se den fullständiga undersökningen för information om hur vi har räknat.

 

Kostnaderna för utebliven undervisning

Grundskolan

3 916 846 000 kronor

Gymnasieskolan

1 263 347 000 kronor

Komvux

327 852 000 kronor

Totalt

5 508 045 000 kronor

Undersökning nr LRUND184PM