Lärarna om digitaliseringen

En undersökning om IT-lösningar och digitalt stöd i högstadiet och gymnasiet

Lärarna känner att de behärskar sina digitala verktyg. Men över en tredjedel saknar verktyg som de behöver och nära 40 procent tycker att supporten brister. Det visar denna undersökning, som är en lägesrapport kring lärarnas syn på de digitala verktygen strax före coronapandemin.

Totalt har 1 805 medlemmar i Lärarnas Riksförbund fått svara på ett antal frågor om digitali­seringen på deras skola. Lärarna undervisar i års­kurserna 7–9 i grundskolan eller i gymnasie­skolan. 926 individer har svarat, vilket ger en svars­frekvens på 51 procent.

Enkäten skickades ut precis innan corona­krisen bröt ut ordentligt. I ett uppföljande PM, Distans­under­visning och teknik under pandemin, har vi frågat lärarna hur tekniken har fungerat under pandemi­månaderna.

Lärarna om digitaliseringen – En undersökning om IT-lösningar och digitalt stöd i högstadiet och gymnasiet

Ett utdrag ur undersökningen har tidigare publicerats som ett separat PM: Så fungerar digitaliseringen i praktiken. En utvärdering av programmerings­­reformen har släppts som en separat undersökning: Programmering – en reform utan program.

Sammanfattning och slutsatser

Undersökningen visar att en anmärkningsvärt liten andel av lärarna, cirka fyra av tio lärare, anser att digitala lösningar förbättrat arbetet med dokumentationen, liksom att endast hälften anser att arbetet med diverse administrativa arbets­uppgifter förbättrats via digitala lösningar. Dokumentation och administration borde annars vara ganska enkla områden att förbättra med hjälp av digitala lösningar.

Den kanske allvarligaste bristen som kommer fram är att nästan 40 procent av lärarna upp­lever att IT-supporten på skolan fungerar dåligt. Det blir svårt att vara sig bedriva vettig klassrumsundervisning eller distansundervisning om inte krångel snabbt kan åtgärdas. Drygt var fjärde lärare uppger att det trådlösa nätverket är undermåligt.

Vidare uppger mer än var tredje lärare, 37 procent, att de inte har de digitala verktyg de skulle behöva i sitt arbete. Men när det gäller lärarnas datorer och annan hårdvara som lärarna an­vänder ser det ändå ganska bra ut, över 80 procent svarar att detta fungerar. Motsvarande siffra för elevernas hårdvara är lägre, här anser nästan fyra av tio att det finns problem. Över­lag upplever lärarna att de behärskar de digitala lösningar som de förväntas använda, åtta av tio lärare svarar detta.

Gymnasielärare tenderar att vara något mer nöjda än högstadielärarna, vilket syns i diagram­bilagan. Undantaget är det upplevda stödet från skolledningen. Här svarar endast drygt var tredje gymnasielärare i undersökningen, 36 procent, att det fungerar bra. Bland högstadie­lärarna är motsvarande siffra, 48 procent, alltså nästan hälften.

Få lärare upplever att eventuell kontakt med föräldrar och elever via sociala medier är ett problem i dagsläget.

Slutsatser

Att som huvudman och skola lyckas med en genomtänkt och väl fungerande lokal digitalise­ringsstrategi är förmodligen varken lätt eller billigt. Att köpa in ny och dyr teknik utan att lärarna får vara med att bestämma över den pedagogiska mjukvaran är inte lyckat, liksom att man måste ha en fungerande IT-support om lärare och elever alls ska kunna befinna sig i en undervisningssituation där de digitala verktygen verkligen kan förbättra och underlätta under­visningen.

Dessa frågor har blivit särskilt aktuella i och med coronakrisen, då distansundervisning
i gymnasieskola och komvux gjort att huvudmän mycket snabbt tvingats se över sin digitala utrustning samt den digitala kompetensen. Hur det har gått måste givetvis bli en fråga för senare utvärdering.

Nästa stora steg i digitaliseringsstrategin blir de nationella proven, som ska avklaras digitalt från och med år 2023. Det kommer då bli fråga om ett nationellt digitalt system för nationella prov. Precis som allt annat i skolans värld skiljer sig olika skolors digitala strategi åt. Just därför vore det lämpligt om vissa fundamentala delar, till exempel administrativa system och system för lärardokumentation var nationella. Detta både ur ekonomisk och praktisk synvinkel.

Rapporten visar att lärarna upplever att de behärskar de digitala verktyg som de förväntas arbeta med, vilket är mycket positivt. Snarare är det vissa stödfunktioner kopplat till digitaliseringens som behöver förbättras.

Förslag

  • Staten måste ta ansvar för en nationell satsning på digitala system för skoladministra­tion och lärardokumentation. Det är inte rimligt att olika huvudmän upphandlar egna system. Det är både dyrt och onödigt krångligt med tanke på att lärarna måste lära sig nya system om de byter tjänst.
  • Huvudmännen måste tillgodose behovet av IT-support i skolan, annars fungerar inte digitaliseringen. Lärare ska inte behöva improvisera som IT-tekniker för kollegor och elever.
  • Det behövs en ordentlig satsning på ämnesdidaktisk fortbildning med utgångspunkt i digitala verktyg. Dyra tekniksatsningar ger endast avkastning om lärarna verkligen kan utnyttja tekniken maximalt i sin undervisning genom pedagogiska förbättringar.
  • Inför särskilda metodiklärare. Lärare behöver hela tiden förbättra sina undervisnings­metoder, det gäller inte minst när det kommer till undervisning om och med digitala resurser. Som ett led i denna utveckling bör metodiklärare återinföras i svensk skola. Metodiklärare bör vara ett steg i ett väl förankrat karriärsystem för lärare.

Undersökning nr LRUND187

Mer inom ämnet


För kommentarer och upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 55