Det andra stora problemet gäller lönestrukturen. Lärarlegitimation och statliga löne­satsningar har återställt lärarnas relativa löner till millennieskiftets nivå, men det har inte påstås vara en uppvärdering av lärarnas löner.

Dessutom har denna ”återställare” har kommit till priset av en skev lönestruktur. Som vi beskrivit i rapporten Lärare behöver ett lönesystem byggt på meriter är det inte säkert att den mest erfarna läraren är den som har högst lön. I avtalet står det därför att parterna ska arbeta aktivt med lönestrukturen, inte minst vid lönerevisioner.

Lärarnas Riksförbunds har under de senaste två åren följt hur HÖK 18-avtalet har imple­men­terats. Det har vi gjort både partsgemensamt och på egen hand. Enkät- och intervju­studier har genomförts och statistik samlats in. I denna rapport presenteras en stor del av detta arbete. De slutsatser vi dragit ligger till grund för nästa avtalsrörelse.

Tre viktiga slutsatser ur undersökningen

Utvärderingen visar:

• Att HÖK 18 inte har förbättrat lärarnas lönestruktur. Äldre lärare får fortfarande systematiskt sämre utfall vid lönerevisionerna. Lärares löneutveckling stannar av en bit upp i 40-årsåldern. Trots avtalets intentioner har detta inte förändrats under avtals­perioden.
• Att ett skol-OSA-arbete på det sätt som avtalet föreskriver inte bedrivs på alla arbets­platser.
• Däremot visar utvärderingen att medlemmarna rapporterar genom­gående lägre arbetsbelastning på arbetsplatser där ett sådant arbete faktiskt bedrivs.

Undersökning nr LRUND195