Utvärdering av HÖK 18

En undersökning av avtalets utfall och effekter

Det kommunala avtalet HÖK 18 skulle ge förutsättningar för en bättre arbets­miljö i skolorna – och en rimligare lönestruktur för lärarna. Vi har utvärderat avtalets effekter, drygt två år efter att det undertecknades.

Publicerad

Den senaste Huvud­överens­kommelsen på kommunal sektor, HÖK 18, slöts mellan parterna i september 2018. För Lärarnas Riksförbund var det av största vikt att avtalet skulle adressera två stora problem i våra medlemmars villkor.

Det första gällde den hårt pressade arbets­miljön. Undervisningstiden har ökat, klasserna har ofta blivit större och många administrativa arbetsuppgifter har ökat. För- och efterarbete har fått stryka på foten, vilket bidrar till stress och en känsla av otillräcklighet. Studie- och yrkesvägledare har också fått en tuffare arbetsmiljö. De har fått fler elever att vägleda, och måste ofta tjänstgöra på flera arbetsplatser.

Utvärdering av HÖK 18 – En undersökning av avtalets utfall och effekter

Det andra stora problemet gäller lönestrukturen. Lärarlegitimation och statliga löne­satsningar har återställt lärarnas relativa löner till millennieskiftets nivå, men det har inte påstås vara en uppvärdering av lärarnas löner.

Dessutom har denna ”återställare” har kommit till priset av en skev lönestruktur. Som vi beskrivit i rapporten Lärare behöver ett lönesystem byggt på meriter är det inte säkert att den mest erfarna läraren är den som har högst lön. I avtalet står det därför att parterna ska arbeta aktivt med lönestrukturen, inte minst vid lönerevisioner.

Lärarnas Riksförbunds har under de senaste två åren följt hur HÖK 18-avtalet har imple­men­terats. Det har vi gjort både partsgemensamt och på egen hand. Enkät- och intervju­studier har genomförts och statistik samlats in. I denna rapport presenteras en stor del av detta arbete. De slutsatser vi dragit ligger till grund för nästa avtalsrörelse.

Tre viktiga slutsatser ur undersökningen

Utvärderingen visar:

  • Att HÖK 18 inte har förbättrat lärarnas lönestruktur. Äldre lärare får fortfarande systematiskt sämre utfall vid lönerevisionerna. Lärares löneutveckling stannar av en bit upp i 40-årsåldern. Trots avtalets intentioner har detta inte förändrats under avtals­perioden.
  • Att ett skol-OSA-arbete på det sätt som avtalet föreskriver inte bedrivs på alla arbets­platser.
  • Däremot visar utvärderingen att medlemmarna rapporterar genom­gående lägre arbetsbelastning på arbetsplatser där ett sådant arbete faktiskt bedrivs.

Undersökning nr LRUND195

Mer inom ämnet


För kommentarer och upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 55