Extra anpassningar blev extra dokumentation

Reformen som fick motsatt effekt

2014 beslutades att lärare själva skulle kunna besluta om mindre stödåtgärder för elever i grundskolan. Syftet var att minska lärarnas dokumentations­börda. Lärarnas Riksförbunds undersökning visar att det blev precis tvärtom. Bördan har ökat: Lärarna tvingas att dokumentera även dessa stödåtgärder.

Publicerad

2014 infördes ett förtydligande i skol­lag­stiftningen gällande stödinsatser i skolan. Lärare skulle själva få besluta om så kallade extra anpassningar som en mindre om­fattande stöd­åtgärd för en elev som kunde skötas inom ramen för ordinarie under­visning. Mer omfattande stödåtgärder skulle fortsatt anmälas till rektor, utredas och dokumenteras.

Syftet med föränd­ringen var att minska lärarnas dokumentationsbörda så att de skulle kunna fokusera mer på under­vis­ning­en.

Extra anpassningar blev extra dokumentation – Reformen som fick motsatt effekt

Sammanfattande resultat

Lärarnas Riksförbund har frågat 2 489 lärare i grundskolan om deras arbete med extra an­passningar och särskilt stöd. 1 283 lärare har slutfört enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på
52 procent.

Enkätsvaren visar följande:

  • 62 procent av lärarna i enkäten svarar att elever i behov av stödinsatser får det i liten utsträckning.
  • 80 procent av lärarna i undersökningen dokumenterar de extra anpassningarna som görs, vilket innebär att det dokumenteras betydligt mer än vad regelverket föreskriver. Vissa lärare väljer att frivilligt dokumentera, medan den stora merparten tvingas av rektor eller elevhälsan.
  • 50 procent av lärarna anser att skolledningen inte kan fatta korrekta beslut gällande särskilt stöd, alltså mer omfattande specialpedagogiska stödåtgärder.
  • 80 procent av lärarna har varit med om att elever som är i behov av särskilt stöd, och där detta anmäls till rektor, får tillbaka eleverna i sitt knä för att fortsätta med extra anpassningar istället för särskilt specialpedagogiskt stöd.
  • Lärarna upplever tydliga problem gällande tillgången till rätt utbildad personal i rela­tion till stödinsatser. Tre fjärdedelar, 76 procent av de svarande, hävdar att den peda­gogiska personalen i liten eller mycket liten utsträckning är dimensionerad efter behoven.

Lärarnas Riksförbund drar följande slutsatser utifrån enkätsvaren:

  • Reformen om att underlätta lärarnas dokumentationsbörda genom att införa ett förtyd­ligande i skollagstiftningen om enklare stödåtgärder i ordinarie undervisning har fått motsatt effekt. Lärarna dokumenterar sådant som skollagstiftningen inte före­skriver ska dokumenteras.
  • Statens skolverk har på eget initiativ beslutat att rekommendera dokumentation för extra anpassningar för lärare som inte sätter betyg. Det innebär att myndigheten fattat egna beslut som går emot den politiskt beslutade intentionen om att lätta på lärarnas dokumentationsbörda. Detta riskerar dessutom sända ut en signal som inte bara direkt riktar sig till icke-betygssättande lärare.
  • Arbetet med stödinsatser i grundskolan utgör en sedan länge känd flaskhals i strävan mot att höja kunskapsresultaten och förbättra likvärdigheten. Det handlar bland annat om brist på personal med rätt utbildning, då främst speciallärare, brister i skolledning­ens kompetens kring stödinsatser och detta kombinerat med ekonomiska nedskärning­ar och trånga skolbudgetar. Detta ger sammantaget en bild av att de svagaste eleverna kommer i kläm där skolsystemet brister. Det handlar nämligen om strukturella brister
    i den svenska grundskolan.
  • Undersökningen visar att olika former av specialpedagogiska stödinsatser inte kommer elever i behov till del i tillräcklig utsträckning. Detta är alltså något som inte priorite­rats eller klarats av under lång tid. Det handlar om ekonomiska och kompetensmässiga resurser, samt att arbetet på skolorna organiseras.

Lärarnas Riksförbunds förslag

  • Det behövs ett omtag när det gäller att utreda och föreslå förändringar för att lätta på lärarnas dokumentationsbörda. Mycket talar för att reformen från 2014 kan ha fått motsatt verkan, det vill säga att dokumentationen ökat.
  • Svensk skola behöver 5 000 fler speciallärare. Tillgången motsvarar inte behovet på långa vägar. Specialpedagogiska insatser är en trång sektor och ett ständigt återkom­mande problemområde i granskningsrapporter från Skolinspektionen.
  • Det behöver införas en ny trappstegsmodell om stödinsatser i grundskolan, där det utöver extra anpassningar och särskilt stöd ges ordinationsrätt för lärare när det gäller kortare insatser med speciallärare. Det kan till exempel handla om fem timmars extra lästräning, där läraren tillsammans med specialläraren bestämmer detta. Detta sätter press på skolorna att faktiskt tillhandahålla tillräckligt med speciallärare.
  • Staten behöver ta fullt ansvar för grundskolan, genom bland annat säkrade och riktade resurser till undervisningen. Resurserna behöver också fördelas efter behov, vilket staten har större möjlighet att göra jämfört med dagens kommuner.

Undersökning nr LRUND197

Mer inom ämnet


För kommentarer och upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 55