Leder skärpta behörighets­krav till fler lärare?

Hur skärpta krav påverkar antalet examinerade från grund- och ämneslärarutbildningarna

Behörighetskraven till lärarutbildningen behöver skärpas. Det är ett sätt att locka högpresterande studenter, att få fler att slutföra utbildningen och att höja läraryrkets status. Men förändring­arna måste genomföras stegvis för att inte förvärra lärarbristen ytterligare. Det visar Lärarnas Riksförbunds under­sökning.

Lärarnas Riksförbund anser att skärpta behörighetskrav kan vara ett sätt att locka fler högpresterande studenter och få dem som påbörjar utbildningen att också slut­föra den. Det är en viktig långsiktig strategi för att bidra till ökad status för läraryrket.

Skärpta behörighetskrav idag skulle dock få stora effekter, enligt denna undersökning. Använder man exempelvis en av de modeller som Universitets- och hög­skole­rådet (UHR) föreslår, så kommer 80 procent färre grundlärarstudenter att examineras. Det är inte acceptabelt med tanke på lärarbristen. Därför anser Lärarnas Riksförbund att de skärpta behörighets­kraven måste införas stegvis.

Leder skärpta behörighetskrav till fler lärare? – Hur skärpta krav påverkar antalet examinerade från grund- och ämneslärarutbildningarna

Lärarnas Riksförbunds slutsatser och förslag

Lärarnas Riksförbund har länge drivit att behörighetskraven till lärarutbildningen behöver skärpas. Förbundet anser att skärpta behörighetskrav långsiktigt är rätt åtgärd för att bidra till färre avhopp och därmed bättre genomströmning. Det kan på sikt även vara bra för utbild­ningens attraktivitet och status genom att fler studenter med höga gymnasiebetyg kan komma att välja utbildningen. Samtidigt är det uppenbart att skärpta krav får konsekvenser för hur många som kan utbildas, åtminstone på kort sikt, vilket denna undersökning bekräftar. Pdf, 930 kB.

Skärpta behörighetskrav behöver införas stegvis

Givet nuvarande och framtida situation med allvarlig lärarbrist så är det enligt förbundets be­dömning inte rimligt, åtminstone på kort sikt, att i ett svep införa kraftigt skärpta behörighets­krav. Det visar både denna undersökning och till del också den senaste UHR-rapporten från februari 2021 om konsekvenserna av skärpta krav för särskild behörighet till betyget C i de ämnen den sökande ska undervisa i.

Grundproblemet kvarstår. Alldeles för få studenter med goda gymnasieresultat söker en lärarutbildning. Det har i sin tur med yrkets status (inte minst arbetsmiljö och löne­utveckling) att göra, liksom det faktum att alla helt enkelt inte vill bli lärare. Vidare behöver man beakta konsekvenserna av skärpta behörighetskrav för de yrkes­verksamma lärarna ute på skolorna.

Om det årliga tillskottet på nyutbildade lärare drastiskt minskar under en lång tid framåt, leder det med stor sannolikhet till en ökad undervisnings­mängd för de yrkesverksamma. Huvudmännen skulle behöva anställa ännu fler obehöriga för att kunna se till att eleverna får undervisning, vilket i sin tur genererar ökad arbetsbelastning eftersom de obehö­riga inte får sätta betyg självständigt.

En effekt kan bli att lärarlegitimationsreformen undergrävs och att kraven från huvudmän och andra intressenter på dess urvattning eller avskaffande skulle öka. Kravet på legitimation och behörighet för tillsvidareanställning som lärare är en av de allra viktigaste reformerna som genomförts under senare år och måste ovillkorligen värnas.

Lärarnas Riksförbunds slutsats är därför att ett införande av skärpta behörighetskrav kan behöva göras stegvis och att varje förändring behöver utvärderas noga (se förslag nedan).

Fortsatt utbyggnad av lärarutbildningarna bör undvikas

Regeringen har under senare år i omgångar byggt ut lärarutbildningarna med fler utbildnings­platser för att möta lärarbristen. Sedan 2015 har detta inneburit totalt över 10 000 nya utbild­ningsplatser på lärar- och förskollärarutbildningarna, en utökning med cirka 33 procent enligt regeringen jämfört med 2011. Förbundet har motsatt sig detta med argumentationen att det riskerar urholka kvaliteten på utbildningarna och att fler studenter utan de rätta förutsättning­arna kommer att antas på grund av lågt söktryck. Risken är att en fortsatt utbyggnad gör att det kommer ännu fler dåligt förberedda studenter och att lärosätena inte har möjlighet att upp­rätthålla utbildningskvaliteten, i synnerhet om utbyggnaden genomförs utan extra resursför­stärkningar.

Nu senast (2021) har Riksrevisionen i sin granskning av regeringens utbyggnader av bland annat lärarutbildningarna landat i ungefär samma slutsatser och konstaterat att utbyggnaderna inte inneburit att målen om fler lärare uppnåtts. Även Skol­verket gör i sin senaste Lärarprognos bedömningen att en utbyggnad av lärarutbildningen måste ske i lämplig takt och omfattning samt beakta kvaliteten på utbildningarna.

Denna undersökning bekräftar problemet med låg genomströmning, som UKÄ visat på. Om regeringen genomför ytterligare utbyggnader ökar risken för att lärosätena dels inte kommer kunna fylla alla dessa platser, dels tvingas anta fler studenter som har svaga gymnasieresultat och därmed större benägenhet att hoppa av utbildningarna. Den dåliga genomströmningen riskerar bli värre och resultatet av utbyggnaderna blir inte fler examinerade lärare. Förbundet anser att resurserna under den närmsta tiden i stället måste läggas på att stärka utbildningarnas kvalitet och att höja kraven under utbildningstiden.

En mer begränsad och selektiv skärpning av behörighetskraven nu

Regeringen och de partier som omfattas av Januariavtalet har kommit överens om att intag­ningskraven till lärarutbildningarna ska höjas. I skrivande stund bereds fortfarande föränd­ringen inom Regeringskansliet, bland annat utifrån de underlag som UHR lämnade 2019 och 2021.

Givet de effekter som kraftigt skärpta behörighetskrav skulle få om de infördes för alla lärar­utbildningar (inklusive ämneslärarutbildningarna), så föreslår Lärarnas Riksförbund i stället som ett första steg en mer begränsad och selektiv höjning av behörighetskraven. Den bör gälla skärpta krav för särskild behörighet för vissa undervisningsämnen inom ämneslärar­utbildning­en. I dag finns det svårmotiverade skillnader mellan vissa ämnen när det gäller hur många behörighetskurser inom ett ämne som en presumtiv student måste ha godkänt i.

Till exempel krävs det i dag godkänt betyg i Samhällskunskap 2 för att kunna bli samhälls­kunskapslärare, medan det räcker med Historia 1b för att få läsa till historielärare. Ett annat exempel är ämnet religionskunskap där det i dag inte ens krävs godkänt betyg i kursen Religionskunskap 1.

För­bundet anser att grundregeln bör vara att det ska krävas minst godkänt betyg i kurs 2 i aktuellt undervisningsämne om ämnet återfinns i både grund- och gymnasieskolan, även om vissa skill­nader och avvikelser kan behöva finnas kvar. Till exempel är det relevant att fortsätta kräva minst Matematik 4 för blivande matematiklärare, medan det för andra, mindre undervisnings­ämnen, så som de estetiska ämnena teater och musik, blir orimligt att höja kraven enligt ovan då så pass få elever läser ämnena i gymnasieskolan. I övrigt bör områdesbehörigheterna, som i dag, kunna omfatta en kombination av krav olika gymnasie­kurser. Effekterna av ett sådant första steg behöver följas upp och utvärderas innan nästa steg tas.

Skärpta behörighetskrav nödvändigt på lång sikt

Även om denna studie visar att antalet nybörjare och examinerade skulle minska drastiskt vid skärpta betygskrav, så har det ändå en positiv effekt på genomströmningen. Långsiktigt är skärpta behörighetskrav enligt Lärarnas Riksförbund en nödvändig reform som kan bidra till att öka statusen på utbild­ningen, locka fler/andra studentgrupper, förbättra genomströmningen och därmed öka antalet examinerade lärare. Erfarenheter från Norge visar att det, i kombina­tion med andra åtgärder (till exempel ekonomiska incitament), kan vara framgångsrikt. För­bundets bedömning är att skärpta krav för alla utbildningar kan införas när det råder en bättre balans mellan rekryteringsbehoven och andelen examinerade. Enligt förbundets uppfattning bör skärpta krav inkludera ett väl utformat lämplighetsprov i syfte att säkerställa att de mest olämpliga och/eller omotiverade studenterna inte påbörjar utbildningen, vilket också kan bidra till en bättre genom­strömning.

Satsa på kvalitet och bättre dimensionering av lärarutbildningarna

I Lärarnas Riksförbunds inspel till den utredning som tillsattes av Utbildnings­departementet med anledning av punkt 56 i Januariavtalet, samt i förbundets remiss­yttrande över Styr- och resursutredningen (SOU 2019:6), har förbundet framfört ett antal förslag för hur kvaliteten i utbildningarna kan stärkas, liksom hur ämneslärarutbildningen bättre kan dimensioneras[8]. Några av dessa återfinns nu också som förslag i remiss­promemorian Ökad kvalitet i lärar­utbildningen och fler lärare i skolan. Här följer några av de centrala delarna i dessa förslag (ladda ned hela undersökningen för fler detaljer): Pdf, 930 kB.

Höjd kvalitet i lärarutbildningarna

  • Ge mer utrymme för ämnesdidaktik och metodik genom att ytterligare förtydliga skrivningarna i examensordningen för grund- och ämneslärarutbildningarna.
  • Statlig resursförstärkning för ökad lärarledd undervisningstid.
  • Ett nytt nationellt avtal med finansiering för att säkra likvärdiga villkor för VFU och VFU-handledare i hela landet.

Bättre dimensionering av ämneslärarutbildningen

  • Koncentrera ämneslärarutbildningen till färre lärosäten som vart och ett med hög kvalitet kan erbjuda ett brett urval av undervisningsämnen inom ett eller flera ämnesområden.
  • Utse vissa lärosäten till så kallade excellenta centra.
  • Styr om och öka resurserna till de lärosäten som får utbilda lärare.

Undersökning nr LRUND200

Mer inom ämnet


För kommentarer och upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 55