Sammanfattning av resultaten

• Utlysning av lärartjänster som är tillsatta av obehöriga sker väldigt sällan löpande. Majoriteten av ombuden svarar att utlysning endast sker inför ny terminsstart eller i samband med att anställningstiden löper ut.
• Så många som 2 av 3 föreningsombud uppger att det förekommer att huvud­man eller rektor förnyar tids­begränsade anställningar av obehöriga, istället för att aktivt försöka rekrytera behö­riga lärare till tjänsterna.
• Förnyade tidsbegränsade anställningar av obehöriga är vanligast förekommande i grundskolan. Över 9 av 10 föreningsombud som uppger att det förekommer svarar att det sker i grundskolan.
• De vanligaste orsakerna till att huvudmän förnyar anställning av obehöriga är den omfattande bristen på behöriga lärare eller att de obehöriga genomgår en lärarutbildning. 3 av 10 uppger att det sker på grund av att huvud­mannen saknar kompetens­för­sörj­nings­strategi eller att det är billigare att anställa obehöriga.
• En analys av lönestatistik från olika huvudmän, som samkörts med legitima­tionsregistret, visar att obehöriga i genomsnitt tjänar mer än 5 000 kronor mindre i månaden än behöriga lärare. Räknat på skolformerna förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och vuxen­utbildningen motsvarar detta ett ”sparande” för huvud­männen om drygt 3 miljarder per år.
• Rekrytering av obehöriga sker även trots att det funnits behöriga sökanden eller behörig personal att tillgå inom huvudmannens egen organisation.
• I de fall arbetsgivaren aldrig diskuterar med facket rörande anställningar av obehöriga så är benägenheten att förnya anställningar av obehöriga större, jämfört med i de fall där arbets­givaren alltid diskuterar med facket.

Lärarnas Riksförbunds slutsatser och förslag

Lärarnas Riksförbund anser att förväntningarna och kraven på huvudmännen att göra stora ansträngningar för att rekrytera legitimerade och behöriga lärare behöver skärpas och följas upp. Det är oacceptabelt i tider av lärarbrist att utbildade lärare kan ha svårt att få anställning, vilket denna undersökning visar. Det kräver skärpningar i regelverk och tillsyn. Motsvarande behöver gälla även för studie- och yrkesvägledare, då skollagen faktiskt ställer krav på relevant utbildning för att få anställas utan tids­begränsning. För­bundet anser också att något behöver göras åt de ekono­miska incitament som kan finnas för huvud­män att anställa obehöriga. Förbundet föreslår därför följande.

Ställ högre krav på huvudmännen

• Ställ formella krav (i skollag, förordning eller annan bindande föreskrift) på att huvudmännen kontinuerligt måste göra stora ansträngningar för att tillsätta lärar­tjänster med behöriga, vilket även inkluderar moders­måls­lärare och yrkeslärare. Det gäller till exempel kontinuerlig utlys­ning och annonsering av tjänster både externt och inom den egna organisationen. Huvud­männen behöver även kontinuerligt göra inventeringar av behörig personal inom den egna organisationen så att eventuellt övertaliga erbjuds anställning på tjänster som kräver behörig personal. Det kan också behöva förtydligas att legitimerade och behöriga lärare har företräde, även när det gäller tidsbegränsade anställningar, såsom vikariat.
• Inför krav på att obehöriga som anställs för ett år i taget som regel måste gå en lärarutbildning parallellt om de ska kunna anställas för ytterligare ett år (om det inte finns legitimerade och behöriga att tillgå eller att rekrytera).
• Inför formella krav på att huvudmannen måste tagit del av intyg på antagning och registrering på lärar­utbildningar kopplade till försöksverksamheter med anställning under lärarutbildning. Dessutom måste det ha upprättats en i förväg bestämd skriftlig plan på hur och när utbildningen ska slutföras, till exempel anställning i samband med KPU enligt skollagen. Om den anställde väljer att hoppa av utbildningen så bör anställningen upphöra automatiskt.

Stärk tillsynen

• Skolinspektionen måste ges i uppdrag att kontinuerligt utöva tillsyn över hur huvudmännen rekryterar och anställer lärare och annan personal (inklusive studie- och yrkesvägledare) utifrån kraven i skollag, förordning och föreskrifter. Om man bryter mot regelverket måste kraftfulla sanktioner kunna utdelas.

Inrätta stimulansmedel för huvudmän som har behöriga lärare

• I och med att det är billigare att anställa en obehörig framför en behörig lärare finns det ekonomiska incitament för huvudmän att fortsätta anställa obehöriga. Nuvarande finansierings­system motverkar inte denna tendens då en huvudman som har en låg andel behöriga lärare ändå får full skolpeng för varje.
• Regeringen bör därför inrätta ett stimulansmedel om 1 miljard kronor som fördelas till de skolor och huvudmän som har en hög andel behöriga lärare. Syftet ska vara att dels premiera skolor och huvudmän som har en hög andel behöriga lärare, dels motverka de ekonomiska incitament som finns att anställa obehöriga. En modell av detta slag måste ta hänsyn till de förutsättningar olika skolor och huvudmän har. I bilaga 1 till rapporten skisseras hur en modell av detta slag skulle kunna se ut.

Regeringen kan inte driva en kortsiktig lärarbristpolitik

• Alla eventuella planer på att utöka möjligheten att anställa obehöriga, till exempel längre än ett år, måste stoppas. Befintliga försöksverksamheter och aviserade försöksverksamheter med an­ställning i kombination med att man genomgår en lärarutbildning behöver pausas tills regel­verket skärpts (se ovan).
• Inrätta ett nytt kompletterande lärarprogram (KLP) som ersätter dagens flora av alternativa vägar till läraryrket. Det kan skapa långsiktig ordning och reda i utbildnings­systemet utan att undergräva de reguljära lärar­programmen och värdet av legitimation och behörighet.

Skärp legitimationskraven på sikt

• På sikt måste regelverket kring legitimation och behörighet skärpas ytterligare. Dagens undan­tag för yrkeslärare och modersmålslärare måste avskaffas och det behöver ställas krav på legiti­mation och ämnes­behörighet i aktuell årskurs för att få planera och genomföra undervisning samt sätta betyg. Det är avgörande för elevernas lärande och skolans kunskaps­resultat att ha legitimerade och behöriga lärare i klass­rummet. Krav på avlagd studie- och yrkesvägledar­examen och på sikt legitimation måste också införas för att säkra kvaliteten i studie- och yrkes­väg­led­ningen.

Undersökning nr LRUND204