En alltmer uppdelad skola

700 högstadierektorer om skolans likvärdighet och framtid

Undersökningen visar att den svenska grundskolan blir alltmer upp­delad. Faktorer som typ av huvudman, skolans ekonomi och föräldrarnas genom­snittliga utbildningsbakgrund påverkar kraftigt förutsättningarna för att driva en likvärdig undervisning.

I samband med Almedalsveckan 2021 presenteras den första rapporten i en serie om lik­värdig skola. En alltmer uppdelad skola handlar om skolors möjlighet att bidra till likvärdighet. Vi har frågat 700 rektorer om de har för­utsätt­ningar och resurser att bedriva en hög­kvalitativ skol­verksam­het. Under­sökningen visar hur delad den svenska grundskolan är.

Många skolor ligger i botten eller toppen av skalan, med tydlig koppling till elevernas socio­ekono­miska bakgrund. Exempelvis har var tredje kommunal skola ett elev­under­lag vars föräldrar har den lägsta snittnivån på sin utbildning. Varannan friskola har däremot ett mycket gynnsamt underlag med elever från studiestarka hem.

En alltmer uppdelad skola – 700 högstadierektorer om skolans likvärdighet och framtid

Med 290 kommuner och hundratals privata aktörer med olika förutsättningar och ambitioner kan vi konstatera att man i Sverige inte har lyckats åstadkomma en nationellt likvärdig skola. Vi i LR ser det som helt avgörande på många olika sätt att alla elever ges likvärdiga förutsättningar att klara grundskolan och skapa sig en framtid.

Så gjorde vi undersökningen

Lärarnas Riksförbund, Sveriges Skol­ledar­förbund samt LO, som också ingår i sam­arbetet, har givit under­sök­nings­företaget Exquiro Market Research i uppdrag att i samarbete med de tre organisa­tionerna ta fram en intervju­enkät för rektorer för hög­stadie­skolor. Ett totalurval av landets alla hög­stadie­skolor gjordes. Av dessa inter­vjuades totalt 691 rektorer, antingen via telefon eller via webb­enkät efter upp­ring­ning. Det motsvarar en svarsfrekvens om 50 procent.

Frågorna har handlat om rektorernas förutsättningar att styra och leda en likvärdig skola av hög kvalitet. Detta är avgörande för hur skolan fungerar som helhet och för vilka förutsättningar lärarna får för att kunna bedriva god undervisning. Rektorerna har ombetts bedöma sin och sin skolas möjligheter att, under den kommande femårsperioden, lyckas med att rekrytera behörig personal, få alla elever att nå gymnasiebehörighet, ha en ekonomi i balans, etc. Svaren har vi sedan analyserat utifrån ett antal bakgrundsvariabler för att få syn på eventuella samband.

Sammanfattande resultat av undersökningen

  • Det är tydligt att rektorerna står inför stora utmaningar att kunna följa styr­dokumenten och erbjuda alla elever tillräcklig tillgång till allt det som skollagen kräver för en högkvalitativ utbildning. Rektorerna ser inte heller att läget kommer att förbättras i närtid.
  • Ett tydligt mönster om en uppdelad grundskola visas i rektorssvaren. Rektorerna bedömer möjligheterna att klara framtidens utmaningar olika och dessa olikheter har i stor utsträckning med elevsammansättningen på skolan att göra. Olika elevunderlag ger helt enkelt olika förut­sättningar, trots både regelverk och resurser som ska verka utjämnande.
  • Var tredje rektor som leder en skola med mindre gynnsam elevsammansättning, definierat som elever med föräldrar med låg genomsnittlig utbildningsnivå, spår framtida problem med att rekrytera behöriga lärare och speciallärare. Det innebär en ökad risk för att befintliga lärare och annan personal får en ansträngd arbetssituation, vilket kan leda till en negativ spiral för skolan. Undervisnings­situationens förutsätt­ningar bedöms också påverkas negativt av exempel­vis bristande möjlig­heter att göra nödvändiga investeringar i läromedel.
  • En gynnsam socioekonomisk elev­samman­sättning, där föräldrarna har en hög genomsnittlig utbildningsnivå, leder däremot till en positiv spiral. Exempelvis underlättas rekrytering av behöriga lärare, skolan är mer framgångsrik med att få alla elever att nå gymnasiebehörighet, många elever söker sig till skolan vilket ger en budget i balans eller ger överskott, och så vidare.
  • En uppdelning av eleverna har skett, där elevunderlaget i stor utsträckning skiljer sig beroende på huvudmannatyp. Nästan hälften av friskolorna på högstadiet, 47 procent, har en mycket gynn­sam elevsammansättning, medan motsvarande siffra för kommunala skolor är 15 procent. Istället drar de kommunala skolorna det tyngsta lasset då nästan en tredjedel av de kommunala skolorna har en elevsammansättning där föräldrarna sammantaget har låg genomsnittlig utbildningsnivå.
  • Dagens finansierings- och resurstilldelningssystem tenderar att gynna skolor med det mest gynn­samma elevunderlaget, alltså de 25 procent av skolorna där föräldrarna har högst genomsnittlig utbildningsnivå. Detta trots styrdokumentens tal om likvärdig utbildning och socioekonomisk viktning både i kommunal finansiering och i många statsbidrag till skolan.
  • Rektorerna för fristående skolor uppger i högre utsträckning att de kommer att få många elever att söka sig till skolan, 93 procent svarar att detta kommer gå ganska eller mycket bra, liksom att få alla elever att nå gymnasiebehörighet, 90 procent. Mot­svarande siffror för hur kommunala rektorer svarar är 73 respektive 65 procent. Svaren visar att många kommunala skolor står inför betydligt större utmaningar än de fristående. Såvitt rektorerna bedömer läget så kommer klyftan mellan olika skolor snarast att öka framöver.

Analys och förslag

Undersökningsresultaten visar att den svenska grundskolan, i det här fallet högstadiet, är uppdelad i skolor med sämre, medelgoda och goda förutsättningar att klara fram­tida utmaningar för att kunna leverera likvärdig utbildning av hög kvalitet. Det som är anmärkningsvärt är att relativt många skolor befinner sig i extremerna på skalan och att detta är kopplat till elevsammansättning­en. En gynnsam elevsammansättning, i betydelsen att föräldrarna har en hög genomsnittlig utbild­ningsnivå, är en vinstlott i så måtto att mycket av skolsystemet tenderar att gynna dessa skolor i stor utsträck­ning.

Gynnsam elevsammansättning tenderar att ge goda ekonomiska förutsättningar. Nästan tre fjärde­delar, 70 procent av dessa högstadieskolor, har haft budget i balans eller redovisat överskott de senaste tre åren, detta enligt rektorssvaren i denna under­sökning. Frågan är hur likvärdigt ett skol­system kan vara när elev­samman­sättningen tillåts påverka förutsättningarna i så stor utsträckning, och där resurstilldelningen tenderar att gynna de skolor som redan har ett mycket bra utgångsläge. De samman­tagna rektorssvaren visar på en förmodat fortsatt stor uppdelning av grundskolan på fem års sikt, med många resursstarka skolor och andra, betydligt resurssvagare skolor.

Vi tre organisationer bakom undersökningen föreslår följande för att skapa en mer likvärdig skola med höga kunskapsresultat:

  • Finansierings- och resursfördelningssystemet behöver göras om i grunden. Staten behöver ta ansvar för att säkra undervisningsresursen och se till att etablera en förutsägbar modell för socioekonomisk fördelning. En skola behöver få resurser som i större utsträckning speglar sannolika behov i elev­samman­sättningen.
  • Hela skolvalssystemet behöver justeras och i vissa delar göras om helt. Till exempel behöver staten ta över hela antagningsadministrationen vilket bland annat innebär att placeringsbeslut omhändertas av en neutral part, istället för huvudmännen själva. Urvalsgrunderna behöver harmonieras och kösystemet slopas.
  • Rektorernas roll behöver tydliggöras genom statlig reglering så att de kan ägna sin tid åt sådant som stärker undervisningen och arbetsmiljön. Huvudmännen måste sluta belasta rektor med kortsiktiga lokala mål och resultatkrav och ge skolorna möjligheter att arbeta långsiktigt. Många huvudmän behöver också se över det administrativa stöd som rektorerna får så att det upplevs stöttande och inte som ytterligare en kontroll­nivå.
  • Rätt utbildade och erfarna lärare och speciallärare behöver uppmuntras att söka sig till skolor med svårare förutsätt­ningar. Ett nytt resursfördelningssystem med mer resurser till skolor med större behov skulle kunna möjliggöra en bredare användning av tvålärarsystem eller andra åtgärder för att förbättra lärarnas arbetsmiljö och undervisningens förutsättningar. Det skulle också möjliggöra en större rekrytering av exempelvis elevassistenter och studiehandledare på moders­målet för nyanlända som också behövs i större utsträckning på dessa skolor.

Undersökning nr LRUND206SAM

Mer inom ämnet


För kommentarer och upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 55