Skolans demokratiska uppdrag

Engagerade lärare och elever – men också bristande likvärdighet och vidareutbildning

Denna undersökning bland lärare och elever tyder på att lärare gör ett mycket bra jobb för demokratin och väcker ungdomars intresse. Men både lärare och elever på de yrkes­förberedande programmen är mindre nöjda. Här behövs extra insatser.

I undersökningen har lärare från förskole­klass till gymnasie­skolan och elever som går tredje året på gymnasiet svarat på frågor om skolans demokratiska uppdrag. Rapporten publicerades i sam­band med Bokmässan 2021.

Resultatet är till stora delar positivt. Lärare och elever är överens om att eleverna har lärt sig om demokratins innehåll och funktion, dess värden och fått med sig en demokratisk handlings­kraft.

Men det finns flera brister både gällande likvärdighet och hur arbetet med det demokratiska uppdraget fungerar på skolorna.

Engagerade lärare och elever – men också bristande likvärdighet och vidareutbildning

Lärarnas Riksförbunds undersökning om skolans demokratiska upp­drag består av två delundersök­ningar. Den består dels av en enkät­under­sökning riktad till lärare från förskoleklass till gymnasie­skolan, dels av en intervjuundersökning med elever i årskurs 3 i gymnasieskolan.

Sammanfattade resultat

  • Lärarna är nöjda med den egna insatsen i det demokratiska uppdraget. De har även en hög tilltro till att det arbete som lagts ned gett resultat hos eleverna, vilket ju är undervisningens primära syfte. Detta bekräftas ock­så tydligt av eleverna som anser att de fått med sig det som det demokratiska uppdraget syftar till.
  • Organisatoriska brister. Många lärare upplever att det finns brister vad gäller det demokratiska uppdragets organisation, 45 procent anger att det saknas en gemensam organisation och 40 procent att det saknas en gemensam bild av hur uppdraget ska utföras. När lärarna fick göra en samlad bedömning av tydlig organisation, samsyn och ansvars­fördelning, svarade nästan hälften att detta inte riktigt fanns på plats på deras skola. Här var lärare med privat huvudman mer positiva än de med kommunal, 57 respektive 41 procent svarade att deras skola präglades av en tydlig organisation, samsyn och ansvarsfördelning.
  • Fungerar sämst inom yrkesprogrammen. Organisationen av det demokratiska uppdraget fungerar sämst i gym­nasieskolan och då framför allt inom yrkesprogrammen. Den ekonomiska press som många skolor utsätts för idag kan också påverka hur det demokratiska uppdraget fungerar, illustrerat här av ett av de öppna svaren i under­sökningen: ”Allt cirkulerar kring besparingar, viktiga frågor som demokrati ’drunknar’ i besparingshetsen. ”
  • Brist på utvärdering, analys och utveckling. För att upptäcka och kunna förändra brister i organisationen av en verksamhet krävs att det sker utvärderingar och en analys av vad som fungerar sämre. Utifrån detta kan sedan bristerna åtgärdas. Det är påfallande få skolor som kontinuerligt utvärderar hur arbetet med det demokratiska upp­draget genomförs. Det innebär att de brister i organisationen av uppdraget som framkommer här inte framkommer ute i verksamheten. Hälften av respondenterna uppger att en kontinuerlig ut­värdering av verksamheten inte sker. Även i detta fall verkar det fungera något bättre inom skolor med privat huvudman än i de med kommunal huvudman.
  • Lärarna vet vad de ska göra men kan inte alltid göra det. De allra flesta lärare har en god uppfattning kring sin roll i det demokra­tiska uppdraget, tre fjärde­delar angav att de hade en tydlig bild av vad de förväntades bidra med. En tredjedel av lärarna an­ser att de inte får de rätta förutsättningarna att utföra uppdraget, yrkes­lärarna sticker ut som grupp här då så många som hälften av de tillfrågade anger att de inte fått rätt förutsättningar när det gäller det demokratiska uppdraget.
  • Lärarutbildningen ger inte rätt förutsättningar. Den grund­läggande kompetensen för läraryrket härrör från den lärar­utbildning som genomgåtts, så också vad gäller det demokratiska uppdraget. Kompetens inom fältet utvecklas sedan i takt med de erfarenheter som görs i yrkesutövningen, det man fått med sig från sina studier räcker inte ett helt arbetsliv men ska vara det som krävs för att kunna sköta sina arbetsuppgifter på ett adekvat sätt. Lite drygt hälften av lärarna anser inte att lärarutbildningen gav dem den grund som krävs för att klara av det demokratiska uppdraget.
  • Därför behövs fortbildning. En tredjedel av lärarna upplever ett behov av fortbildning inom området. I och med att många av lärarna inte anser att deras utbildning gav rätt förutsätt­ningar skulle det vara logiskt att fler skulle efterfråga fortbildning i ämnet. Här kan det handla om prioritering eftersom fortbildning för lärare generellt är mycket eftersatt. Något som Lärarnas Riks­förbund visade på i rapporten Fortbildning satt på undantag. Behoven är många och det är inte säkert att fortbildning om det demokratiska uppdraget kommer i första hand.
  • Större brister på yrkesprogrammen. En tendens i undersökningen är att yrkeslärarna är den mest kritiska gruppen i många av enkätens frågor. Det gäller till exempel att lärarna på yrkesprogram i högre grad än andra grupper upplever att de inte får de förutsättningar som krävs för att utföra uppdraget. Det är svårt att konkret peka ut vilka förutsätt­ningar de är missnöjda med då de i andra frågor om organisatoriska förutsättningar inte sticker ut på samma sätt. En tänkbar slutsats är att det handlar om bristfällig organisation, hälf­ten av yrkeslärarna angav att arbetet med det demokratiska uppdraget präglades av spridda insatser av eldsjälar.
  • Elever på yrkesprogram håller med om bristerna. Även eleverna på yrkes­program­men är mera kritiska till utfallet, 39 procent instämmer helt i att de fått goda kunskaper om hur demokratin fungerar medan motsvarande siffra på de högskoleförbe­redande programmen är 63 procent. Detta är samstämmigt med andra resultat, kunskapen om demokrati och politisk aktivitet är lägre bland elever på yrkesprogram än på hög­skole­för­beredande program. Vid valet 2018 var valdeltagandet lägre bland första­gångsväljare som gått ett yrkespro­gram än de som gått ett studie­förberedande, 83 respektive 92 procent.
  • Det demokratiska uppdragets resultat: Lärare och elever är överens om att de delar som det demokratiska uppdraget innehåller förverk­ligats under studietiden. Eleverna har lärt om demokratins innehåll och funktion, dess värden samt fått med sig en demokratisk handlingskraft. Hela 93 procent av de rösträttsberättigade eleverna anger att de skulle gå och rösta om det var val idag. Resultaten hos eleverna överträffar den positiva bild som lärarna uppgav. Elevernas uppskattning av val­deltagande ligger något högre än andelen förstagångsväljare som deltog i valet 2018, 86 procent av de som uppnått 18 års ålder och var röst­berättigade gick till valurnorna.

Förslag från Lärarnas Riksförbund

Organisera det demokratiska uppdraget ute på skolorna

Detta uppdrag måste som allt annat i läraruppdraget organiseras på ett tydligt sätt. Det måste vara tydligt vem som ansvarar för uppdraget i sin helhet och därigenom bär ansvaret för att det som ska göras blir gjort. Om aktiviteter av olika slag är något som utsedda lärare ska utföra måste det vara en del i tjänstefördelningen och kommuniceras i god tid. Denna del av verksamheten måste, lik­som allt annat följas upp genom någon form av utvärdering och analys av densamma. Rektor har med andra ord ett stort ansvar här.

I och med att detta uppdrag är något som omfattar alla lärare i någon form så måste tid avsättas för någon form av kollegial samverkan där till exempel ett utbyte av uppslag till hur uppdraget kan realiseras lyfts. Krav bör också ställas på att huvudman och rektor utvärderar och analyserar det bedrivna arbetet för att möta lärarnas krav.

Garantera fortbildning för lärare

Situationen vad gäller lärares möjligheter till fortbildning generellt är inte bra. Lärare får till exem­pel inte den fortbildning som avtalen stipulerar, något som Lärarnas Riksförbund påvisat i under­sökningen Fortbildning satt på undantag. Om lärare får den fortbildning de behöver och har rätt till kommer även fortbildning kring det demokratiska uppdraget att vara något som efterfrågas. Lärar­nas Riksförbund vill inte se ett generellt lärarlyft och inte heller ”Train-the-trainer” upplägg som föreslagits tidigare. Våra medlemmar efterfrågar ämnesfortbildning vilket ju också är applicerbart på innehållet i det demokratiska uppdraget. I ett kommande professionsprogram kan detta vara ett av de innehåll som erbjuds vad gäller fortbildning. Det kan då också synkroniseras med de grund­läggande kunskaper som lärare erhållit under sin lärarutbildning. Examensmålen på lärarutbild­ningarna är idag redan mycket omfattande och krav finns på att alltmer innehåll ska infogas varför det kan vara relevant att lösa det på detta sätt.

Särskild satsning på de yrkesförberedande programmen

Att elever på yrkesprogrammen har sämre kunskaper om demokrati och det politiska systemet är något som lyfts i debatten om skolan. Detta bekräftas också av forskningen, se diskussion i bak­grund, och av resultaten i denna undersökning. Lärare på yrkesprogram sticker också ut i denna undersökning, de är mest missnöjda och kritiska till hur det demokratiska uppdraget fungerar ute på sina skolor.

Elever på yrkesprogrammen måste garanteras samma möjligheter både till kunskap­er om demokrati som till förutsättningar att bli en aktiv del av den svenska demokratin. De 50 poäng samhällskunskap som dessa elever läser är i detta sammanhang för lite, det blir inte många faktiska undervisningstimmar i en sådan kurs.

För att komma tillrätta med detta kan en första åtgärd vara att samhälls­kunskapen på de yrkesförberedande programmen är densamma som på de studieför­beredande programmen, en obligatorisk 100-poängs kurs. Denna förändring kan med fördel göras i samband med att ämnes­betyg införs i gymnasieskolan, då ska alla kurser i alla ämnen bearbetas.

Ge lärarna möjlighet att göra sitt bästa

För att kunna undervisa om demokrati på ett sätt som fångar alla de olika beståndsdelar som ryms i detta begrepp krävs det att man som lärare haft möjlighet att förbereda sig på ett bra sätt. Det handlar om tid för förarbete och utveckling av den pågående undervisningen under resans gång. Det som fungerar i en klass behöver inte fungera i en annan men läraren kan, om den har tid till det, hitta alternativa vägar i undervisningen om den först valda inte visade sig vara framgångsrik.

Lärarnas arbetsbelastning måste minska så att de kan utföra sitt kärn­uppdrag med hög kvalitet, att förbereda, genomföra och utvärdera undervisning.

Undersökning nr LRUND207

Mer inom ämnet


För kommentarer och upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 55