Skolan, valet och M-väljarnas prioriteringar

En del av Lärarnas Riksförbunds stora väljarundersökning om skolan

Moderaterna har svagt stöd för sin egen skolpolitik bland de egna väljarna. Detta samtidigt som mer än var tredje väljare kan tänka sig att byta parti baserat på just skolpolitik. Det framgår av Lärarnas Riksförbunds enkät inför valet 2022.

LR:s stora väljar­under­sökning är genom­förd bland ett riks­represen­tativt urval av svenska väljare i åldern 18–74 år. Av 5 500 slump­mässigt utvalda väljare svarade 2 581, vilket mot­svarar en svars­frekvens på 47 procent.

Denna rapport fokuserar på Mode­rater­nas sympati­sörer. Analysen i rapporten visar att partiet har många potentiella väljare att vinna på en bra skol­politik, det vill säga en politik som åtminstone ligger nära de egna sympati­sörernas upp­fatt­ningar i viktiga frågor.

Skolan, valet och M-väljarnas prioriteringar – En del av Lärarnas Riksförbunds stora väljarundersökning om skolan

Resultaten av undersökningen

  • Det finns potentiellt 2,7 miljoner röster att vinna på en bättre skol­politik. Det mot­svarar 36 procent av hela valmanskåren. Nästan 4 av 10 väljare som uttrycker en partipreferens uppger samtidigt att de är beredda att rösta på ett annat parti om de har en bättre skolpolitik än det parti de egentligen tänkt rösta på.
  • Flera partier har ett svagt stöd bland sina egna väljare för den egna skolpolitiken, däribland Moderaterna. Endast var fjärde (25 procent) av de egna sympatisörerna stöder det egna partiets skolpolitik, utifrån vad de känner till. Endast Sverige­demokra­ternas och Centerpartiets sympatisörer uppvisar en lägre siffra gentemot det egna partiets skolpolitik.
  • Alla väljare prioriterar skolans likvärdighet mycket högt, högre än det som kallas det fria skolvalet. Det gäller förvisso också M-väljarna. Likvärdighet i hela landet och skolans kompensatoriska uppdrag skattas rekordhögt, och bejakas av nästan samtliga M-sympatisörer, men det fria skolvalet bejakas av 77 procent av sympatisörerna och anses därmed också vara mycket viktigt.
  • En majoritet av väljarna, 6 av 10, vill se ett statligt huvud­manna­skap för de kommunala skolorna. Även här ligger Moderaternas sympatisörer helt i linje med övriga valmanskåren, dock med en något lägre siffra, 53 procent.
  • Stödet för friskolevinster är mycket magert bland väljarna. Knappt var femte väljare tycker att friskolor ska få ta ut vinst. Detta är däremot en markant skillnad jämfört med 2018 då hela 32 procent var positiva till vinstuttag. Moderaternas väljare ger också ett lågt stöd för vinst­uttag, 35 procent, men det är klart högre jämfört med väljarkårens 18 procent.

M-väljarna om Moderaternas skolpolitik

Moderaternas sympatisörer är inte helt överens med resten av väljar­kåren i många stora skolpolitiska frågor. Vissa samstämmigheter finns givetvis, som till exempel att en majoritet vill att staten ska ta över huvudmannaskapet för de skolor som idag är kommunala, liksom att stödet för religiösa friskolor är mycket litet.

Likvärdighet över hela landet trumfar också det fria skolvalet, men stödet för skolvalet är ändå mycket starkt bland M-sympatisörerna. M-väljarna är betydligt mer positiva till vinstuttag, tidigare betyg, tioårig grundskola och nationella examensprov än väljarna i genom­snitt.

Väljarundersökningen visar vidare att det generellt sett finns 2,7 miljo­ner väljare att vinna på en bättre skolpolitik. Moderaterna utmärker sig här genom att endast 25 procent av de egna sympati­sörerna tycker att den egna skolpolitiken är den bästa. Det finns med andra ord en stor potential att både behålla egna väljare och vinna över andra väljargrupper på att modifiera den egna skolpolitiken så att den ligger närmre opinionen i systemviktiga skol­frågor.

Samtidigt ger ju undersökningen vid handen att de moderata sympatisörerna sticker ut i många frågor, där andra väljare intar en betydligt mer negativ inställning. Detta behöver partiet också ta hänsyn till.

Det enskilda parti, förutom det egna, som flest M-sympatisörer anser har den bästa skol­politiken är Liberalerna.

Undersökning nr LRUND210

Denna rapport är en del av Lärarnas Riksförbunds stora väljarundersökning inför valet 2022. Rapporter kring de olika riksdagspartierna publicerades under oktober—november 2021. Här hittar du huvudrapporten om samtliga väljare, som publicerades i mars 2022.

Mer inom ämnet


För kommentarer och upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 55