Resultaten av undersökningen

• Det finns potentiellt 2,7 miljoner röster att vinna på en bättre skol­politik. Det mot­svarar 36 procent av hela valmanskåren. Nästan 4 av 10 väljare som uttrycker en parti­preferens uppger samtidigt att de är beredda att rösta på ett annat parti om de har en bättre skolpolitik än det parti de egentligen tänkt rösta på.
  
• Flera partier har ett svagt stöd bland sina egna väljare för den egna skolpolitiken, och Kristdemokraterna intar här en mittenposition. Det vill säga att det finns flera partier som har både starkare och svagare stöd bland de egna väljarna. 37 procent av de egna sympatisörer­na stöder det egna partiets skolpolitik, utifrån vad de känner till. Det kan jämföras med Center­partiets siffra som är nere på 23 procent, eller Liberalernas som är uppe på 72 procents stöd bland de egna sympatisörerna.
• Alla väljare prioriterar skolans likvärdighet mycket högt, högre än det som kallas det fria skolvalet.­ Det gäller förvisso också KD-väljarna. Likvärdighet i hela landet och skolans kompensa­to­riska uppdrag skattas rekordhögt, och bejakas av nästan samtliga KD-sympatisörer, men det fria skolvalet bejakas av 75 procent av sympatisörerna och anses därmed också vara mycket viktigt.
• En majoritet av väljarna, 6 av 10, vill se ett statligt huvud­manna­skap för de kommunala skolorna. Även här ligger Krist­demokraternas sympatisörer helt i linje med den övriga val­mans­­kåren, dock med en något lägre siffra, 55 procent.
• Stödet för friskolevinster är mycket magert bland väljarna. Knappt var femte väljare tycker att friskolor ska få ta ut vinst. Detta är däremot en markant skillnad jämfört med 2018 då hela 32 procent var positiva till vinstuttag. Kristdemokraternas väljare ger däremot ett relativt högt stöd för vinstuttag, 43 procent, vilket är klart högre jämfört med väljarkårens 18 procent.
  

KD-väljarna om Kristdemokraternas skolpolitik

Kristdemokraternas sympatisörer är inte helt överens med resten av väljarkåren i en del stora skol­politiska frågor. Viss samstämmighet finns givetvis, som till exempel att en majoritet vill att staten ska ta över huvudmannaskapet för de skolor som idag är kommunala, liksom att stödet för en tioårig grundskola är ganska litet.

Likvärdighet över hela landet trumfar det fria skolvalet, men stödet för skolvalet är ändå mycket starkt bland KD-sympatisörerna. KD-väljarna är betydligt mer positiva till vinst­uttag, tidigare betyg, religiösa friskolor och nationella examensprov än väljarna i genom­snitt.

Väljarundersökningen visar vidare att det generellt sett finns 2,7 miljoner väljare att vinna på en bättre skolpolitik. Det är en relevant siffra också för Kristdemokraterna, där endast 37 procent av de egna sympatisörerna tycker att den egna skolpolitiken är den bästa.

Det finns med andra ord en stor potential att både behålla egna väljare och vinna över andra väljargrupper genom att modifiera den egna skolpolitiken så att den ligger närmare opinionen i systemviktiga skolfrågor, samtidigt som man värnar egna hjärtefrågor. Under­sök­ningen ger nämligen vid handen att de kristdemokra­tiska sympati­sörerna sticker ut i en del frågor, där andra väljare intar en betydligt mer negativ hållning. Detta behöver partiet självklart ta hänsyn till.

Undersökning nr LRUND212