Skolan, valet och MP-väljarnas prioriteringar

En del av Lärarnas Riksförbunds stora väljarundersökning om skolan

Nej till vinster i skolan. Ja till statligt huvudmannaskap. Miljöpartiets väljare går i samma riktning som väljarkåren i övrigt vad gäller viktiga skolpolitiska frågor. Men stödet är svagt för det egna partiets skolpolitik. Miljöpartiet har potential att behålla och värva nya väljare baserat på en förändrad skolpolitik. Det framgår av Lärarnas Riks­förbunds enkät inför valet 2022.

LR:s stora väljar­under­sökning är genom­förd bland ett riks­represen­tativt urval av svenska väljare i åldern 18–74 år. Av 5 500 slump­mässigt utvalda väljare svarade 2 581, vilket mot­svarar en svars­frekvens på 47 procent.

Denna rapport fokuserar på Miljöpartiets sympati­sörer, som är överens med resten av väljar­kåren i många viktiga skolpolitiska frågor. MP-väljarna ger ett mycket lågt stöd för vinstuttag i skolor, och en tydlig majoritet vill att staten ska ta över huvud­manna­skapet för de kommunala skolorna. Samtidigt utmärker sig Miljöpartiväljarna med ett ovanligt svagt stöd för det egna partiets skolpolitik.

Skolan, valet och MP-väljarnas prioriteringar – En del av Lärarnas Riksförbunds stora väljarundersökning om skolan

Resultaten av undersökningen

  • Det finns potentiellt 2,7 miljoner röster att vinna på en bättre skol­politik. Det mot­svarar 36 procent av hela valmanskåren. Nästan 4 av 10 väljare som uttrycker en parti­preferens uppger samtidigt att de är beredda att rösta på ett annat parti om de har en bättre skolpolitik än det parti de egentligen tänkt rösta på.
  • Flera partier har ett svagt stöd bland sina egna väljare för den egna skolpolitiken, där-ibland Miljöpartiet. Cirka var tredje (30 procent) av de egna sympatisörerna stöder det egna partiets skolpolitik, utifrån vad de känner till. Endast Sverige­demo­kraternas, Moderaternas och Centerpartiets sympatisörer uppvisar en lägre siffra gentemot det egna partiets skolpolitik.
  • Alla väljare prioriterar skolans likvärdighet mycket högt, betydligt högre än det som kallas det fria skolvalet. Det gäller också MP-väljarna. Likvärdighet i hela landet och skolans kompensatoriska uppdrag skattas rekordhögt, bejakas av nästan samtliga MP-sympatisörer, medan det fria skolvalet bejakas av endast 46 procent av sympatisörerna.
  • En majoritet av väljarna, 6 av 10, vill se ett statligt huvudmannaskap för de kommunala skolorna. Även här ligger Miljöpartiets sympatisörer helt i linje med övriga valmanskåren, med samma siffror.
  • Stödet för friskolevinster är mycket magert bland väljarna. Knappt var femte väljare tyckeratt friskolor ska få ta ut vinst. Miljöpartiets väljare ger ett mycket lågt stöd för vinstuttag, 6 procent jämfört med väljarkårens 18 procent. Detta är däremot en markant skillnad jämfört med 2018 då hela 32 procent var positiva till vinstuttag.

MP-väljarna om Miljöpartiets skolpolitik

Miljöpartiets sympatisörer är överens med resten av väljarkåren i många stora skol­politiska frågor. Precis som för den samlade väljarkåren anser en tydlig majoritet att staten ska ta över huvudmannaskapet för de skolor som idag är kommunala, liksom att stödet för friskolevinster, religiösa friskolor, tioårig grundskola och tidigare betyg är mycket litet.

Likvärdighet över hela landet trumfar också det fria skolvalet, vilket är särskilt tydligt hos just MP-väljarna. Det innebär dock inte att Miljöpartiets sympatisörer skulle vara emot möjligheten att välja skola i någon större utsträckning.

Väljarundersökningen visar att det generellt sett finns 2,7 miljoner väljare att vinna på en bättre skolpolitik. Miljöpartiet utmärker sig här genom att endast 30 procent av sympati­sörerna tycker att den egna skolpolitiken är den bästa. Det finns med andra ord en stor potential att både behålla egna väljare och vinna över andra väljargrupper på att modifiera den egna skol­politiken så att den ligger närmare opinionen i system­viktiga skol­frågor.

Det enskilda parti, förutom det egna, som flest MP-sympatisörer anser har den bästa skolpolitiken är Vänsterpartiet.

Undersökning nr LRUND216

Denna rapport är en del av Lärarnas Riksförbunds stora väljarundersökning inför valet 2022. Rapporter kring de olika riksdagspartierna publicerades under oktober—november 2021. Här hittar du huvudrapporten om samtliga väljare, som publicerades i mars 2022.