Resultaten av undersökningen

• Det finns potentiellt 2,7 miljoner röster att vinna på en bättre skol­politik. Det mot­svarar 36 procent av hela valmanskåren. Nästan 4 av 10 väljare som uttrycker en parti­preferens uppger samtidigt att de är beredda att rösta på ett annat parti om de har en bättre skolpolitik än det parti de egentligen tänkt rösta på.
  
• Flera partier har ett svagt stöd bland sina egna väljare för den egna skolpolitiken, och här intar Sverigedemokraterna en bottenposition. Det betyder att SD är det parti som visar upp lägst stöd bland de egna sympatisörerna när det gäller just den egna skol­politiken. 20 procent av de egna sympatisörerna stöder det egna partiets skolpolitik, utifrån vad de känner till. Det kan både jämföras med Centerpartiets låga siffra som ligger på 23 procent och med Liberalernas höga stöd som är uppe på 72 procents bland de egna sympatisörerna.
• Alla väljare prioriterar skolans likvärdighet mycket högt, högre än det som kallas det fria skolvalet. Det gäller också SD-väljarna. Likvärdighet i hela landet och skolans kompensatoriska uppdrag skattas rekordhögt, och bejakas av nästan samtliga SD-sympatisörer, men det fria skolvalet bejakas 68 procent av sympatisörerna vilket är något högre än väljargenomsnittet.
• En majoritet av väljarna, 6 av 10, vill se ett statligt huvudmannaskap för de kommunala skolorna. Här ligger Sverigedemokraternas sympatisörer helt i linje med övriga valmanskåren, dock med en något högre siffra, 66 procent.
• Stödet för friskolevinster är mycket magert bland väljarna. Knappt var femte väljare tycker att friskolor ska få ta ut vinst. Detta är en markant skillnad jämfört med 2018 då hela 32 procent var positiva till vinstuttag. Sverigedemokraternas väljare ger också ett lågt stöd för vinstuttag i denna undersökning, var fjärde väljare stöder vinstuttag, vilket är högre än väljarkårens 18 procent.
  

SD-väljarna om Sverige­demokraternas skolpolitik

Sverigedemokraternas sympatisörer är på det stora hela överens med resten av väljarkåren i de stora skolpolitiska frågorna. I vissa frågor är stödet tydligare jämfört med väljar­genom­snittet, till exempel när det gäller att staten ska ta över huvudmannaskapet för de skolor som idag är kommunala, liksom att stödet för nationella examensprov i gymnasieskolan också är starkare bland SD-sympatisörerna.

Likvärdighet över hela landet trumfar det fria skolvalet, men stödet för skolvalet är också förhållandevis starkt bland SD-väljarna. De är också mer positiva till tidigare betyg i grundskolan och till vinstuttag, vilket gör att de ligger närmare de borgerliga partierna än partierna till vänster på den politiska skalan. I övrigt ligger SD-väljarna mycket nära väljargenomsnittet.

Väljarundersökningen visar vidare att det generellt sett finns 2,7 miljoner väljare att vinna på en bättre skolpolitik. Det är en relevant siffra för Sverigedemokraterna, där endast 20 procent av de egna sympatisörerna tycker att den egna skolpolitiken är den bästa.

Det finns med andra ord en stor potential att både behålla egna väljare och vinna över andra väljargrupper på att modifiera den egna skolpolitiken så att den ligger närmare opinionen i systemviktiga skolfrågor. Undersökningen visar nämligen att Sverigedemokraternas sympatisörer liknar väljargenomsnittet i skolpolitiken, det vill säga i synen på statlig skola, likvärdighet och skolval. Utmaningen är dock att skolpolitiken inte anses vara så viktig bland de egna väljarna.

Undersökning nr LRUND217