Ned föll skolan

Kring den nya styrlogikens effekter på skolan, lärarna och undervisningen

Den svenska skolan har gått från internationellt föredöme till ett problem­tyngt system med vikande kunskapsresultat och bristande lik­värdig­het. Vilka beslut och vägval gjorde att vi hamnade där vi är idag? Det sammanfattas i detta utrednings­underlag, skrivet av Hans Albin Larsson på uppdrag av Lärarnas Riksförbund.

För att kunna diskutera ett framtida statligt huvudmannaskap måste man förstå helheten kring varför den svenska skolan hamnat där den är idag. Att ge en översikt av denna utveckling (eller kanske snarare förfall) är målet för den här skriften.

Lärarnas Riksförbund gav Hans Albin Larsson Länk till annan webbplats., professor emeritus i historia, i uppdrag att skriva ett underlag till utredningen om förutsättningar för ett statligt huvudmannaskap för skolan Länk till annan webbplats.. Ned föll skolan är resultatet.

Ned föll skolan — Kring den nya styrlogikens effekter på skolan, lärarna och undervisningen

Skriften presen­terades för regeringen 19 november 2021. Ned föll skolan publicerades offentligt i februari 2022 i samband med ett seminarium med samma namn. I detta filmade seminarium talar Hans Albin Larsson, förbundsordförande Åsa Fahlén och läraren Hai Phuong ”HP” Tran om skola, huvudmannaskap och likvärdighet.

”HP” Tran, Hans Albin Larsson, Åsa Fahlén och konferencier Pontus Bäckström.

”HP” Tran, Hans Albin Larsson, Åsa Fahlén och konferencier Pontus Bäckström.

Bakgrund — ur förbundsordförande Åsa Fahléns förord

Den 22 december 2020 tillsatte regeringen en särskild utredare med uppdrag att ta fram ett beslutsunderlag som kan skapa förutsättningar för ett statligt huvudmannaskap för skolan. Till utredare utsågs Tomas Persson och enligt hans direktiv ska han bland annat

  • Föreslå hur staten kan ta över arbetsgivarskapet för lärare och skolledare i de skolor som i dag drivs av offentliga huvud­män,
  • Föreslå en finansieringsmodell där staten ansvarar för finansieringen av skolan,
  • Föreslå hur staten kan ta över ansvaret för ledning av utbildningen och den dagliga driften i de skolor som i dag drivs av offentliga huvudmän.

I sitt direktiv till utredaren är regeringen tydlig med att syftet med en eventuell reform är att stärka kunskapsresultaten och likvärdigheten i svensk skola. Men det lämnas inget uppdrag till utredaren att i en vidare bemärkelse analysera vilka konsekvenser kommunaliseringen fick för svensk skolas övergripande utveckling.

Detta ser Lärarnas Riksförbund som en stor brist. Beslutet att kommunalisera lärar­tjänsterna var bara ett beslut av många som radikalt kom att förändra synen på hur skola ska bedrivas i Sverige. Ytterligare en rad viktiga beslut togs som i grunden har förändrat synen på vad det är eleverna ska få sig till livs i sin utbildning och under vilka former och med vilka förutsättningar detta ska ske. Det gäller bland annat:

  • de förändrade läroplanerna
  • kunskapssynen
  • slopade timplaner
  • slopade behörighets- och meriteringsregler
  • slopade regler för rektorsbehörighet
  • nedmonterad lärarfortbildning
  • avspecialiserad lärarutbildning
  • slopad läromedelsgranskning.

Listan kan göras lång och allt detta har på olika sätt bidragit till att forma dagens skola.

Lärarnas Riksförbund menar att det inte går att ge sig i kast med frågan om skolans huvud­manna­skap om man inte förstår denna helhet. Det är nämligen inte bara huvud­manna­skaps­frågan som är det stora problemet i svensk skola. Det är mycket vidare än så. Det handlar i grunden om hur vi ser på utbildningen av våra unga, för vems intressen det ska bedrivas skola, under vilket regelverk detta ska ske och vilka mål vi vill ska uppnås.

För att bidra till en mer övergripande helhetsförståelse av den utveckling som både föregick kommunaliseringsbeslutet, men också den utveckling som följde, gav Lärarnas Riksförbund professor emeritus Hans Albin Larsson i uppdrag att ta fram denna skrift.

Syftet med skriften — ur Hans Albin Larssons inledande text

Många har de senaste trettio åren funderat över vad som hänt med den svenska skolan, tidigare ofta betraktad som framgångsrik och välordnad. Skolan har alltid varit behäftad med såväl positiva som negativa sidor och ibland har omdömena sagt mer om betraktaren än om skolan som sådan. Ändå är det uppenbart att den nutida skolan är problemtyngd. Knappast någon som bryr sig om kunskapsresultaten är nöjd med hur den fungerar men det är påtagligt hur svårt den politiska nivån har att reda ut orsak och verkan.

Denna text är en översikt av vissa delar av den sammansatta bakgrund som finns till den nutida svenska skolans situation. Många andra aspekter än de som nämns här är av betydelse och det finns betydligt fler forskningsrapporter och tolkningar av sammanhangen än de som nämns här. Några av de viktigaste är den offentliga utredningen av konsekvenserna av kommunaliseringen av lärarna och OECD:s rapport 2015 om den svenska skolans tillstånd.

Avsikten är att försöka förklara den svenska skolans utveckling sedan 1980-talet, i all synnerhet det som påverkar undervisningens villkor, särskilt lärarrollen och därmed möjligheten för skolan att framstå som en attraktiv och lockande arbetsplats för nya generationer av studenter. Duktiga och skickliga lärare anses av de flesta vara den viktigaste förutsättningen för en väl fungerande skola.

Således är det av största betydelse att framtida reformer kan grundas på genomtänkta analyser. Kan denna text bidra, om än aldrig så lite, till en sådan process är den ej förgäves.

Undersökning nr LRUND221SAM

RÄTTELSE

Friskolevinsten kunde ha betalat 8 000 lärare under ett år

I en tidigare publicerad rapportversion sades att det gemensamma rörelseresultatet för de 800 friskoleföretagen motsvarar kostnaden för drygt 800 lärare under ett år eller 160 lärare under fem år.

En nolla hade fallit bort i dessa siffror. Den riktiga siffran är alltså tio gånger högre: Drygt 8 000 lärare under ett år eller 1 600 lärare under fem år. För mer information, se sidan 8 i den fullständiga undersökningen. Pdf, 370 kB. (Den rättade versionen är märkt ”rev2” i filnamnet samt på baksidan.)

Mer inom ämnet


För kommentarer och upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 55