Hur bra är studie- och yrkes­väg­ledar­utbildningen?

En alumnundersökning om synen på studie- och yrkesvägledarutbildningens innehåll och kvalitet

De nyexaminerade studie- och yrkesvägledarna är nöjda med sin utbildning, men tycker att den ge otillräckliga kunskaper på vissa områden. Det visar denna enkät. Lärarnas Riksförbund vill att kraven för att bli godkänd bör höjas, att utbildningen bör förlängas och att en yrkeslegitimation bör införas.

Om undersökningen

Lärarnas Riksförbund gav Exquiro Market Research i uppdrag att genomföra en enkät­­undersökning med de studie- och yrkesvägledare (alumner) som tog examen från studie- och yrkesvägledar­programmet åren 2017–2019. Av dessa 697 alumner svarade 273 personer (40 procent).

Undersökningen ger svar på frågor om hur alumnerna uppfattar innehåll och kvalitet i utbildningen, vilken arbetsmarknad och introduktion i yrket som väntar efter examen och vilka tankar de har kring om, och i så fall hur, studie- och yrkes­väg­ledar­utbildningen bör förändras.

Hur bra är studie- och yrkesvägledarutbildningen? — En alumnundersökning om synen på studie- och yrkesvägledarutbildningens innehåll och kvalitet

Undersökningens huvudresultat

Innehåll och kvalitet i utbildningen

  • Studie- och yrkesvägledarna är generellt nöjda med sin utbildning: Undersökningen visar att den stora merparten, 90 procent, av alumnerna som helhet är nöjda med sin utbildning och tycker att den förbereder väl för yrkesutövningen.
  • Många upplever att utbildningen inte är tillräckligt krävande: Av undersökningen framgår att nästan 40 procent inte tycker att utbildningen i praktiken innebar studier på heltid. Drygt 20 procent att kraven var för lågt ställda i de högskoleförlagda kurserna och hela 50 procent tyckte att det ställdes för låga krav för att bli godkänd på kurser kopplade till praktik/VFU.
  • God pedagogik och forskningsanknytning: Hela 90 procent var nöjda med under­visande lärarnas pedagogiska kompetens och uppfattade att kurserna hade en tydlig forskningsanknytning.
  • Yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare medverkar i begränsad omfattning i utbildningen: Hälften av alumnerna upplevde att yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare i liten utsträckning medverkade med undervisning under utbildningen.
  • Nöjda med praktiken/VFU: Över 80 procent av de svarande var som helhet nöjda med den praktik de genomfört under utbildningen. Man var också nöjda med sina praktikhandledare och i vilken utsträckning de fick pröva på praktiskt väglednings­arbete. Något mindre nöjda var de med stödet och handledningen de fick från ansvariga lärare på lärosätet.
  • För lite kunskaper i vissa centrala områden: Undersökningen visar att de allra flesta är nöjda med mycket av det innehåll som berör studie- och yrkesvägledares kärnuppdrag, det vill säga vägledning och samtal. Däremot framkommer att det finns ett antal områden som man upplever att utbildningen inte tillgodoser i tillräcklig utsträckning. Det gäller särskilt kunskaper och förmågor relaterat till lagar och andra regelverk som styr utbildning och arbetsmarknad i Sverige, vägledning av individer och grupper med särskilda behov och förutsättningar, hur man samverkar med kollegor och andra yrkesgrupper och framför allt hur man bedriver vägledning digitalt.

Arbetsmarknad och introduktion i yrket

  • Alumnerna upplever att arbetsmarknaden var relativt god: En majoritet av alumnerna upplevde att arbetsmarknaden var relativt god efter examen och att det fanns lediga studie- och yrkesvägledartjänster att söka.
  • De flesta arbetsgivare ställer krav på studie- och yrkesvägledarexamen: Det var 85 procent av alumnerna som uppgav att arbetsgivaren ställde ett uttalat krav på avlagd studie- och yrkesvägledarexamen för den tjänst som de vid tiden för enkäten innehade. Andelen är dock lägre för de som har en tjänst utanför skolväsendet, där var det knappt 70 procent av arbetsgivarna som krävde en examen.
  • Introduktion för nyexaminerade vägledare förekommer alltför sällan: Över 60 procent av vägledarna fick ingen introduktion överhuvudtaget av arbetsgivaren i samband med sin första anställning. Av de 35 procent som fick en introduktionsperiod var över 80 procent som endast fick en period som varade mindre än ett halvår. De som hade fått en mentor under sin period var generellt sett ganska nöjda med hur introduktionen fungerade.
  • Studie- och yrkesvägledarutbildningen rekommenderas till andra: De allra flesta, över 90 procent, skulle rekommendera till någon annan att utbilda sig till studie- och yrkes­vägledare. De två vanligaste skälen till att inte rekommendera utbildningen/yrket handlar bristande arbetsvillkor/arbetsmiljö och att man upplever att yrket har låg status.

Förändringar av utbildningen

  • Utbildningens mål bör breddas: Hela 85 procent vill se en förändring av utbildningens mål till att i högre utsträckning förbereda för arbete i annan verksamhet än skolan. Som skäl uppges bland annat den breda arbetsmarknaden för studie- och yrkesväg­ledare och att det finns många målgrupper utanför skolan i behov av kvalificerad vägledning, till exempel inom stöd och matchning.
  • Vägledarna är försiktigt positiva till en förlängning av utbildningen: En svag majoritet av de tillfrågade instämmer helt eller delvis i att studie- och yrkes­vägledar­utbildningen borde förlängas med ett år, placeras på avancerad nivå och automatiskt ge behörighet till forskarstudier. I de öppna svaren framförs bland annat att det skulle kunna höja utbildningens och yrkets status, ge mer tid till fördjupning och specialisering och på sikt stärka forskning och profession. Bland de som är tveksamma eller negativa framförs att utbildningen redan är tillräckligt lång och krav-fylld och att det redan finns möjligheter till frivillig specialisering och fördjupning genom att läsa en master.
  • Många anser att ett lämplighetsprov bör införas: Lite drygt 60 procent instämmer helt eller delvis i att det borde krävas ett godkänt resultat på ett lämplighetsprov för att vara behörig till utbildningen. Ett återkommande argument för ett lämplighetsprov är att yrket kräver empati och god social kompetens för att möta olika målgrupper. De som är tveksamma eller avvisande menar att bland annat att det är svårt att utforma ett sådant prov, att det är utbildningens roll att pröva lämplighet och att krav på arbetslivserfarenhet kanske skulle införas.

Lärarnas Riksförbunds slutsatser och förslag

Lärarnas Riksförbund ser positivt på att de allra flesta studie- och yrkesvägledare i huvudsak är nöjda med sin utbildning. Den ger generellt en god grund för yrkesutövningen och det bör särskilt framhållas att inslagen som rör kärnuppdraget för studie- och yrkesvägledare, det vill säga vägledning och samtal med individer och grupper, upplevs vara väl tillgodo­sedda i landets utbildningar. Under- sökningen indikerar också att utbildningen i stort är likvärdig mellan de tre lärosätena i landet, vilket är mycket viktigt.

Samtidigt kan förbundet konstatera att det finns vissa bristområden som behöver förstärkas för att förbereda studie- och yrkesvägledare bättre för den praktiska yrkesutövningen. Undersökningen indikerar också att en översyn kan behöva göras för att höja statusen på utbildningen, liksom för att möjliggöra för studie- och yrkesvägledare att bredda och fördjupa sig i området. Det är inte minst viktigt för att stärka forskningsbasen för yrket. Det sistnämnda är enligt förbundets bedömning en viktig pusselbit när det gäller att öka yrkets status och kunna skärpa behörighetskraven för att få arbeta som studie- och yrkesvägledare. Slutmålet är att en yrkeslegitimation behöver införas för studie- och yrkesvägledare, precis som för lärare.

Lärarnas Riksförbund hoppas att föreliggande rapport kan bidra med viktig kunskap till lärosätenas arbete med att utveckla utbildningarna men också till staten och arbetsgivarna. Det är flera aktörer som i högre grad än i dag behöver uppmärksamma den viktiga roll som utbildade studie- och yrkesvägledare har för att barn, ungdomar och vuxna ska kunna nå sina framtidsmål och för att arbetsmarknad och utbildningssystem ska fungera på ett optimalt sätt.

Lärarnas Riksförbund föreslår följande:

Förstärk och utveckla studie- och yrkesvägledarutbildningen

  • Förstärk bristområden i utbildningen: Som framgår av undersökningen upplever många att behovet inom vissa kunskapsområden inte tillgodoses i tillräcklig utsträck­ning i utbildningen. Lärosätena bör därför se över sina utbildningar så att behoven bättre kan tillgodoses. Eventuellt bör också regeringen se över examensmålen för programmet och göra vissa tillägg och justeringar, inkluderat att bredda målet för utbildningen.
  • Höj kraven för att bli godkänd på kurser inom utbildningen: I likhet med lärar­utbildningen upplever många studie- och yrkesvägledare att kravnivån, särskilt på kurser kopplat till praktiken, är för låg. Lärosätena bör därför se över om det finns sätt att höja kravnivån för godkänt där så är relevant. Det kan bidra till högre kvalitet och i förlängningen till högre status för utbildningen.
  • Gör studie- och yrkesvägledarutbildningen till en fyraårig utbildning på avancerad nivå: Undersökningen indikerar att det finns ett visst stöd bland studie- och yrkes­vägledare för att förlänga utbildningen. Lärarnas Riksförbund bedömer sammantaget att en förlängning är nödvändig för att stärka både yrkets och utbildningens status men i förlängningen också professionen som sådan. En förlängd utbildning kan ge mer utrymme för fördjupning och specialisering men också bidra till att fler väljer en forskarutbildning och därigenom bidrar till att stärka professionens forskningsbas.
  • Bygg ut studie- och yrkesvägledarutbildningen med fler utbildningsplatser: Behoven av kvalificerad studie- och yrkesvägledning ökar i samhället, inte bara i skolan, vilket innebär att vi behöver fler kvalificerade och utbildade studie- och yrkesvägledare. Utbildningen har ett relativt gott söktryck och god genomströmning. Lärarnas Riksförbund instämmer därför med utredningen Framtidsvals (SOU 2019:4) förslag att vi behöver satsa på att utbilda fler studie- och yrkesvägledare.

Satsa på de yrkesverksammas utveckling och skärp behörighetskraven

  • Inrätta ett professionsprogram för studie- och yrkesvägledare: Tidigare under­sökningar från Lärarnas Riksförbund visar att studie- och yrkesvägledare lider brist på relevant fortbildning och utvecklings- och karriärmöjligheter. Grundutbildningen kan inte heller omhänderta alla behov. Mot den bakgrunden anser förbundet att studie- och yrkes­vägledare, precis som lärare, behöver ett nationellt reglerat professions­program som ger goda möjligheter till fortbildning, meritering och karriär.
  • Inför rätten till en nationellt reglerad introduktionsperiod för studie- och yrkesvägledare i skolväsendet: Undersökningen visar att studie- och yrkesvägledare i alltför hög utsträckning får ingen eller bristfällig introduktion i samband med sin första anställning. Därför anser Lärarnas Riksförbund att regeringen bör utreda och införa en nationellt reglerad rätt till introduktionsperiod för studie- och yrkes­vägledare i skolväsendet, i likhet med vad som gäller för lärare.
  • Utred införandet av en yrkeslegitimation för studie- och yrkesvägledare: Lärarnas Riksförbund har länge kämpat och argumenterat för att en yrkeslegitimation för studie- och yrkesvägledare behöver införas. Det handlar inte bara om att höja yrkets status utan främst om att tillförsäkra alla Sveriges elever rätt till studie- och yrkes­vägledning av hög kvalitet, precis som barn och elever behöver lärare med rätt utbildning för uppdraget. Staten behöver därför snarast tillsätta en utredning som kan lämna förslag om detta kan genomföras. Lärarnas Riksförbund bistår mer än gärna i det arbetet.

Undersökning nr LRUND222

Mer inom ämnet


För kommentarer och upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 55