Skolan, valet och de svenska väljarnas prioriteringar

Lärarnas Riksförbunds stora väljarundersökning inför riksdagsvalet 2022

Nästan fyra av tio väljare kan tänka sig att byta parti på grundval av skolpolitik. Det visar Lärarnas Riks­förbunds stora väljar­under­sökning inför valet 2022.

LR:s stora väljar­under­sökning är genom­förd bland ett riks­represen­tativt urval av svenska väljare i åldern 18–74 år. Av 5 500 slump­mässigt utvalda väljare svarade 2 581, vilket mot­svarar en svars­frekvens på 47 procent.

Bland de till­frågade väljarna har vi även ställt frågor om vad de tycker om barnens distans­under­visning under corona­pandemin. Resultatet kring dessa frågor redo­visas i en helt separat rapport.


Skolan, valet och de svenska väljarnas prioriteringar – Lärarnas Riksförbunds stora väljarundersökning inför riksdagsvalet 2022

Väljarundersökningen har också presenterats i form av åtta separata rapporter för respektive riks­dags­parti. Där fokuserar vi på vad respektive partis väljare tycker i skol­frågorna, hur detta över­ens­stämmer med partiets stånd­punkter och med väljarkåren i stort. Länkar till parti­rapporterna finns längre ner på sidan. Rapporterna kring de olika riksdagspartierna publicerades under oktober—november 2021.

Resultaten av undersökningen

Lärarnas Riksförbunds väljarundersökning visar att:

  • Det finns potentiellt 2,7 miljoner röster att vinna på en bättre skolpolitik. Det motsvarar 36 procent av hela valmanskåren. Nästan 4 av 10 väljare som uttrycker en partipreferens uppger samtidigt att de är beredda att rösta på ett annat parti om de har en bättre skolpolitik än det parti de egentligen tänkt rösta på.
  • Flera partier har ett svagt stöd bland sina egna väljare för den egna skolpolitiken, vilket särskilt gäller Centerpartiet, Sverigedemokraterna och Moderaterna. Endast var femte SD-väljare, 20 procent, stöder det egna partiets skolpolitik. Motsvarande siffra för Centerpartiet och Moderaterna är 23 respektive 25 procent. Även Miljöpartiet har ett lågt stöd för sin skolpolitik bland de egna sympatisörerna, 30 procent.
  • Alla väljare prioriterar skolans likvärdighet mycket högt, betydligt högre än det som kallas det fria skolvalet. Likvärdighet i hela landet och skolans kompensatoriska uppdrag skattas rekordhögt, bejakas av 9 av 10 väljare, medan det fria skolvalet bejakas av 6 av 10.
  • En majoritet av väljarna, 6 av 10, vill se ett statligt huvudmannaskap för de kommunala skolorna. Samtliga riksdagspartier har en majoritet av sina väljare som stödjer detta. Den lägsta noteringen återfinns hos Moderaterna med 53 procent av sympatisörerna som är positiva till statlig skola, medan högsta värdet finns hos Liberalerna med 73 procent.
  • Stödet för friskolevinster är mycket magert bland väljarna. Knappt var femte väljare, 18 procent, tycker att friskolor ska få ta ut vinst. Detta är däremot en markant skillnad jämfört med 2018 då hela 32 procent var positiva till vinstuttag. Tydligast stöd finns hos Kristdemokraternas väljare, 43 procent, och svagast stöd för privata vinstuttag i skolan finns hos Vänsterpartiets sympatisörer med 4 procent.
  • En knapp majoritet av väljarna är positiva till nationella examensprov för gymnasieexamen, 51 procent. Störst stöd finns hos Kristdemokraternas och Moderaternas väljare, med 73 respektive 67 procent, och lägst stöd noteras hos Miljöpartiets sympatisörer med 32 procent.

Slutsatser utifrån undersökningen

Det finns ett mycket tydligt mönster bland svenska väljare när det gäller förhållandet till skolpolitik generellt och vissa bestämda skolpolitiska frågor. Väljarna skattar skolan som mycket viktig inför riksdagsval och hela 2,7 miljoner väljare, 36 procent av väljarkåren, skulle kunna tänka sig att byta parti om det vore för en bättre skolpolitik.

Vidare kan vi se att flera skolpolitiskt heta frågor förenar väljarna i stort. Det handlar om att de skolor som idag är kommunala bör få en statlig huvudman, att likvärdighet bör prioriteras framför det vi kallar fritt skolval och att nationella examensprov i gymnasieskolan bör övervägas. Detta finns det ett mycket starkt stöd för.

På motsvarande sätt finns ett stort motstånd mot en del fenomen i svensk skola. Det gäller möjligheten för friskolor att ta ut vinst, liksom religiösa friskolor. Förslag om tidigare betyg har heller inget genklang i väljarkåren, och detsamma gäller förslaget om inrättandet av en tioårig grundskola.

Det finns med andra ord mycket goda möjligheter för samtliga riksdagspartier att läsa igenom väljarnas svar noga och överväga vilken typ av skolpolitik som ska föras. Väljarna vill, precis som politikerna, ha en skola i världsklass. Men uppenbarligen kommer väljarna till andra slutsatser än vad många politiker gör när det gäller skolans framtid, och de är beredda att byta parti om någon lyssnar och tar dem på allvar.

Lärarnas Riksförbunds åsikter och förslag

  • De nationella politikerna behöver ta till sig opinionen i väljarkåren tydligare, särskilt med tanke på att vissa stora skolpolitiska frågor länge haft ett mycket starkt stöd, oavsett partisympati, till exempel frågan om ett statligt huvud­mannaskap för de skolor som idag är kommunala, liksom förbud mot vinstuttag. Detta är inga dagsländor, utan ett ihållande starkt opinionsstöd för grundläggande förändringar för en bättre skola.
  • Det är tydligt att väljarna vill se en uppgörelse med marknadsskolan. Det innebär justeringar i de skolpolitiska reformerna från 1990-talet, men där möjligheten att välja skola finns kvar, liksom att skolsystemet både ska kunna bestå av både offentliga och privata aktörer.
  • Det är tydligt att aktiebolag med olika former av vinstuttag inte passar som organisationsform i skolans värld. Såväl samhällsintresset som alla elevers rätt att få utbildning efter sina olika förutsättningar kolliderar med vinstjakten. Aktiebolag är däremot en fantastisk organisationsform, men på en fri marknad för varor och tjänster, där kunden är just kund och inte medborgare.

Lärarnas Riksförbund uppmanar de nationella politikerna att vidta följande åtgärder i syfte att skapa en likvärdig kunskapsskola i världsklass:

  • Förbereda ett förstatligande av de kommunala skolorna, så att arbetet kan komma igång så snart utredningen om ett statligt huvudmannaskap för skolan presenterat sina modellförslag.
  • Bygg upp en gemensam statlig skolvalsplattform, där hela skolvalsprocessen från information om alla skolor till placering sköts. Alla huvudmän ska ingå i plattformen och därefter kan skolvalet bli obligatoriskt.
  • Genomför en justering av regelverket kring skolvalet, framför allt gällande urvalsprinciper, enligt förslag från tidigare statlig utredning, SOU 2020:28 Länk till annan webbplats..
  • Inför ett system för nationella examensprov för gymnasieskolan. Detta är ett led i arbetet med att garantera hög kunskapsnivå och likvärdig bedömning och betygs­sättning.

Undersökning nr LRUND223

Är du politiker? Läs våra 14 lektioner!

För ytterligare förslag för en bättre skola, se Lärarnas Riksförbunds samlade policyfolder 14 lektioner om att förbättra skolan.

Mer inom ämnet


För kommentarer och upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 55