Tillgången på specialpedagogik är avgörande för många elever

Många elever i den svenska grundskolan har behov av mer eller mindre omfattande special­peda­gogiska insatser för att få rätt förutsättningar att nå kunskapskraven. Det gör att till­gången till rätt utbildade speciallärare och specialpedagoger är avgörande för att skolan ska kunna leva upp till sitt likvärdighetsuppdrag som delvis bygger på kompensatoriska inslag.

Denna rapport sätter fokus på tillgången till speciallärare och specialpedagoger, både nu och i den nära framtiden. Detta genom en intervjustudie med rektorer, genomgång av nationell statistik, samt genom ett helt nytt register att ladda ned i Excel-format: ett nationellt index över Sveriges alla högstadieskolor Excel, 967 kB. där tillgången till utbildad stödpersonal relateras till behoven.

Resultaten av undersökningen

• Sammanfattningsvis ser vi en mycket allvarlig brist på framför allt speciallärare i den svenska grund­skolan. Likaså finns en generell tendens att tillgången till special­peda­gogisk personal inte är för­delad efter behov, om man tittar på grundskolan som helhet. Undersökningen visar bland annat:
• Att specialpedagogiska insatser i alldeles för stor utsträckning sätts in i slutet av grundskolan, inte i början. Den största andelen elever med åtgärdsprogram med specialpedagogiska insatser finns därför i högstadiet, inte i lågstadiet.
• Om man tittar på det dryga tusental högstadieskolor som finns i Sverige ser vi att det på system­nivå endast finns marginella skillnader i tillgången på speciallärare- och pedagoger. Det innebär att skolor med tuffare elevmässiga förutsättningar har ungefär lika många elever per special­lärare som skolor med starkare elevmässiga förutsätt­ningar.
• Elevsammansättning i form av föräldrars utbildningsnivå är en viktig parameter när det gäller att estimera sanno­likhet för behov av specialpedagogiskt stöd. I under­sökningen ser vi att fri­skolorna har en mer gynnsam elevsammansättning, vilket innebär att de kommunala skolorna, generellt sett, har större behov av special­pedagogiskt utbildad personal.
• 40 procent av rektorerna i den stora intervju­under­sök­ningen uppger att det råder underskott på speciallärare. Om man endast tittar på skolor med gynnsam elev­sammansättning, det vill säga där föräldrarna är hög­utbildade, ligger underskottssiffran på 24 procent. Det är alltså främst i skolor med större utmaningar som under­skott på speciallärare råder.

Vi har tagit fram ett index över samtliga grundskolor och kopplat tillgång på speciallärare och specialpedagoger till föräldrarnas utbildningsnivå Excel, 967 kB.. Det framgår tydligt att tillgången på utbildad stödpersonal varierar betänkligt mellan olika skolor i en och samma kommun, då specialresur­serna inte tycks vara tillräckligt kopplade till de faktiska behoven. Indexet kan sorteras per huvudman. Läs mer om indexet på sid 15–16 i rapporten. Pdf, 411 kB.

Lärarnas Riksförbunds förslag

Lärarnas Riksförbund föreslår följande åtgärder för att alla elever i behov av stöd ska kunna få det:

• En omfattande satsning behöver göras på utbildning och anställning av speciallärare, i första hand i lågstadiet, men behoven finns också i resten av grundskolan. Det måste bli attraktivt att genomgå en speciallärarutbildning, som är en påbyggnad för legitimerade lärare. Vi skattar att det finns ett behov av ytterligare 5 000 special­lärar­tjänster i grundskolan, med tonvikt på lågstadiet.
• Inför nyckeltal för speciallärare och specialpedagoger i grundskolan och låt dessa nyckeltal variera beroende på stadium och faktiska behov, det vill säga efter den socioekonomiska elev­sammansättningen på skolan. Alla kommuner och skolor har inte samma behov.
• Inför nyckeltal för gruppstorlekar per stadium i grundskolan, då forskning visat att en sådan regle­ring/begränsning av grupperna har gynnsam långvarig effekt på pedagogiska resultat. Grupp­storlekarna kan variera beroende på elevsammansättning. Mindre klasser påverkar elevers engagemang och deltagande i under­visningen, då läraren får mer tid med varje enskild elev.
• Inrätta statlig finansiering av undervisningen i alla skolor, även friskolorna. Det kommunala och statliga ansvaret ska inte vara överlappande – det måste vara tydligt att under­visningen av alla elever är ett nationellt ansvar.

Om Lärarnas Riksförbunds undersökningar

Undersökningen Special­peda­gogik på undantag Pdf, 411 kB. är den tredje i en serie om lik­värdig skola. Till rapporten i pdf-format hör också en databas i Excel-format: ett nationellt index över tillgången till speciallärare Excel, 967 kB. i landets alla högstadieskolor.

Underlaget består av en intervju­­enkät som nästan 700 rektorer för högstadieskolor svarat på, samt av egna bearbetningar av statistik från Skolverkets databaser och Excel-filer.

I den första rapporten, En allt­mer upp­delad skola, Länk till annan webbplats. svarade de 700 högstadie­rektorerna på frågor om de har för­utsätt­ningar och resurser att bedriva en hög­kvalitativ skol­verksam­het. Den andra rapporten fokuserade på Rektorernas olika förutsätt­ningar beroende på bland annat skolform.

Rektorsenkäten är framtagen av Lärarnas Riks­förbund i samarbete med Sveriges Skol­ledar­för­bund och LO. Läs mer om hur vi gjorde under­sök­ningen i den fullständiga rapporten Pdf, 411 kB..

Undersökning nr LRUND226SAM