Arbetar deltid för att orka

En studie om deltidsarbete inom skolväsendet

Många lärare och studie- och yrkesvägledare tvingas i praktiken till att arbeta deltid. Den vanligaste orsaken till deltidsarbete är att det är för slitsamt att arbeta heltid. Det är några av slutsatserna i denna rapport om deltidsarbete på landets skolor.

Denna rapport visar hur deltidsarbetet inom skolväsendet ser ut och hur det har förändrats över tid. Studien gör jämförelser mot andra närings­grenar och kartlägger orsakerna till deltids­arbete. Den beskriver också skillnader mellan kön, ålder, yrken, sektor och lön inom med­lemskåren.

Orsakerna till att arbeta deltid kan vara många, exempelvis för att studera, vara föräldraledig eller på grund av sjuk­dom. Men ibland är skälen inte helt frivilliga. Inom EU arbetar i genom­snitt 20 procent av arbets­kraften deltid, men skillnaderna mellan män och kvinnor är stora.


Arbetar deltid för att orka — En studie om deltidsarbete inom skolväsendet

Utöver motivet att få tid till de egna barnen har många har deltids­arbetande mycket krävande arbets­förhållanden, och ibland även en dålig hälsa, vilket gör att de känner sig tvingade att arbeta deltid. Det visar en studie bland deltidsanställda i Göte­borgs kommun. Länk till annan webbplats.

Lärare och studie- och yrkesvägledare har en ansträngd arbetsmiljö med hög arbets­belastning, enligt flera av Lärarnas Riksförbunds under­sökningar. Därför är det intressant att undersöka i vilken utsträckning det påverkar deras val att arbeta deltid.

Det finns indikationer på att lärare och studie- och yrkesvägledare mer eller mindre tvingas till deltidsarbete. Dels på grund av att arbetsgivaren inte erbjuder den anställda en heltidstjänst, dels för att förutsättningarna i tjänsten är ohållbara vilket tvingar den anställda till nedsatt arbetstid för att orka. Lärarnas Riksförbund har därför undersökt hur deltidsarbete inom skolväsendet ser ut över tid, och frågat lärare som arbetar deltid hur motiven till arbetstidsnedsättningen ser ut.

Sammanfattande resultat

  • I näringslivet arbetade totalt 17 procent i åldern 25–64 år deltid, enligt överens­kommen syssel­sättning år 2020 (SCB). Motsvarande andel bland yrkesverksamma medlemmar inom skol­väsendet uppgick till 8 procent år 2020. Den faktiska andelen deltidsarbetande var däremot 23 procent.
  • Lärares och studie- och yrkesvägledares överenskomna sysselsättningsgrad har ökat från 95 procent till 98 procent under tidsperioden 1994–2020. Ökningen består främst av färre personer som arbetar deltid, men också av att deltidsgraden har ökat.
  • Även om skillnaderna mellan könen minskar över tid, har män fortsatt en högre faktisk syssel­sättningsgrad än kvinnor, 91 procent år 2020 jämfört med 86 procent för kvinnor.
  • Högst faktisk sysselsättningsgrad har manliga yrkeslärare (95%), grundskollärare (93%) och studie- och yrkesvägledare (93%).
  • Lägst faktisk sysselsättningsgrad har kvinnliga lärare i praktiskt/estetiska ämnen (85%) och kvinnliga studie- och yrkesvägledare (86%).
  • Den vanligaste anledningen till tjänstledighet år 2020 var militärtjänstgöring, förtroendemanna­uppdrag eller föräldraledighet. Tjänstledighet på grund av sjukskrivning varierar över tid, och mönstret följer sjukskrivningar i samhället i stort.
  • Den vanligaste orsaken till deltidsarbete enligt förbundets löneenkät är att det är för slitsamt att arbeta heltid. Hela 36 procent anger detta alternativ. 21 procent av studie- och yrkesvägledare uppger att de vill arbeta mer, men att arbetsgivaren inte erbjuder det.
  • Över hälften av dem som arbetar deltid har inte fått motsvarande nedsättning av arbetsupp­gifter.
  • Personer som arbetar deltid har i genomsnitt 1400 kr lägre heltidslön jämfört med heltids­arbetande, när hänsyn tas till ålder, kön och befattning.

Lärarnas Riksförbunds slutsatser

Medlemmarnas sysselsättningsgrad som är överenskommen med arbetsgivaren har ökat sedan 1994. Även om den faktiska sysselsättningsgraden har varierat mer, har det skett en ökning under det senaste årtiondet. Det är främst kvinnors sysselsättningsgrad som har ökat, vilket är både posi­tivt för deras styrka på arbetsmarknaden och betydelsefullt för deras lön och framtida pension. Skillnaderna mellan könen kvarstår dock, även om de minskar över tid.

Det är tydligt att vissa yrkes­grupper i större utsträckning än andra arbetar mer deltid, och dessvärre visar förbundets under­sökning att det inte alltid handlar om en självvald deltid. Det finns en betydande andel medlem­mar som skulle vilja arbeta mer men att arbets­givaren/ tjänsten inte tillåter detta.

Studien visar även att de medlemmar som arbetar deltid har en lägre heltidslön jämfört med dem som arbetar heltid, när hänsyn tas till befattning, kön och ålder. Bristen på utbildad personal, den höga arbetsbelast­ningen och avsaknad av förutsättningar gör att medlemmarna tvingas arbeta deltid för att orka med. Detta påverkar medlemmarnas livslön och framtida pension. Det är hög tid att lärarna och studie- och yrkesvägledarna får tid att fokusera på kärnuppdraget, får hållbara tjänster och får rätt lön.

Lärarnas Riksförbunds förslag

Därför anser Lärarnas Riksförbund att:

  • En god arbetsmiljö måste säkras på varje skola, för alla lärare och studie- och yrkesvägledare. Det är helt avgörande för att lärare och vägledare ska stanna kvar och orka jobba heltid under ett helt yrkesliv.
  • Det måste finnas fungerade arbetsmiljöarbete på varje skola och hos varje skol­huvud­man, där såväl fysiska som psykosociala arbetsmiljöproblem uppmärk­sammas och åtgärdas.
  • Alla lärare måste få tillräckligt med tid till för- och efterarbete. Vid deltidsarbete måste arbets­uppgifterna minskas proportionerligt till arbetstiden.
  • Undervisningstiden måste bestämmas – och det behövs minst en timme avsatt tid till för- och efterarbete per undervisningstimme.
  • Alla studie- och yrkesvägledare måste få tillräckligt med tid för vägledning genom att inrätta ett tak för maximalt antal elever per vägledare.
  • Det måste löna sig att utbilda sig till lärare och studie- och yrkesvägledare. Ett villkor för attraktiva yrken är att livslönen är positiv.

Undersökning nr LRUND227

Mer inom ämnet


För kommentarer och upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 55