Studie- och yrkesvägledares arbetsmiljö 2022

En undersökning genomförd mars–april 2022

Studie- och yrkesvägledare är satta att vägleda orimligt många elever och tvingas också utföra arbets­uppgifter utan koppling till kärn­uppdraget. Det bidrar till stress och orimlig arbets­belastning. Det är några av slut­satserna i den senaste arbets­miljö­under­sökningen för studie- och yrkes­vägledare, som presenteras i samband med Väg­ledningens dag 2022.

Publicerad

Vi behöver en hållbar arbetsmiljö för studie- och yrkes­väg­ledare för att vi ska kunna ge Sveriges elever insikter och verktyg för att göra väl under­byggda val kring vidare studier och yrkesbana. Det ger bättre livschanser och yrkesval.

Så skriver studie- och yrkes­vägledaren Catharina Niwhede Länk till annan webbplats. i en debattartikel i samband med Väg­ledning­ens dag, 8 oktober. Den senaste arbets­miljö­under­sök­ningen visar dock att vi har en lång väg dit.

Exempelvis är nästan varannan studie- och yrkesvägledare missnöjd med sin totala arbets­situation – en klar försämring under de senaste tio åren.

Studie- och yrkesvägledares arbetsmiljö — En undersökning genomförd mars–april 2022

Syftet med rapporten är att presentera en bild av studie- och yrkesvägledares arbets­miljö. Den senaste undersökningen genom­fördes 2020. Lärarnas Riksförbund har ställt en arbetsmiljöenkät till alla de nära 2 000 yrkesverksamma studie-och yrkes­vägledare som är medlemmar i förbundet. 795 personer besvarade hela enkäten, en netto­svars­frekvens på 43 procent.

Slutsatser av undersökningen

Över lag bekräftas bilden av arbetsmiljö och arbetssituation från 2020 års arbets­miljö­under­sökning.

Fortsatt missnöje med arbetssituationen

Trots en svag ökning i nöjdhet jämfört med 2020 så är nära hälften av alla studie- och yrkesvägledare inte nöjda med sin totala arbetssituation. Resultatet är alltså fortsatt sämre jämfört med arbets­miljö­under­sök­ningen från 2011 då 60 procent uppgav sig vara nöjda. Minst nöjda är vägledarna med tilldelade resurser, rutiner för konflikthantering och tydlighet vad gäller befogenheter.

Rektor/chef ger ofta otillräckliga förutsättningar för vägledningsarbetet

Precis som 2020 är det en femtedel av studie-och yrkesvägledare som upplever att rektor / chef inte ger tillräckligt goda förutsättningar för arbetet med studie- och yrkesvägledning. Minst nöjda är studie- och yrkesvägledare inom grundskolan där nästan en tredjedel uppger att rektor inte ger goda förutsättningar att utföra arbetet. En rektors möjligheter att ge goda förutsättningar är dock ofta beroende av hur huvudmannen prioriterar studie- och yrkesvägledningen.

Brist på tid för flera viktiga arbetsuppgifter

Majoriteten är relativt nöjda med tiden de har för samarbete med kollegor, administrativa uppgifter och individuella vägledningssamtal. Däremot är, precis som 2020, tidsutrymmet för egen utveckling, samarbete med externa aktörer och andra typer av vägledningsinsatser mer begränsat. Nästan hälften uppger också att tiden till för- och efterarbete inte räcker till.

Ojämn arbetsbelastning är vanligt

Nästan 80 procent av vägledarna upplever att de har en ojämn arbets­belastning över arbetsåret, något som varit konstant under lång tid. Den viktigaste orsaken är att alla val genomförs under en viss period. Om man dessutom har sin tjänst fördelad på olika skol­enheter ligger dessa arbetstoppar samtidigt.

Ansvar för orimligt många elever försämrar hela arbetssituationen

Den negativa bild som framkom 2020 kvarstår. Endast 40 procent anser att man har ansvar för att vägleda ett rimligt antal elever / individer. Av de som har tjänst på mer än en skolenhet är det nästan 60 procent som anser antalet orimligt. Det finns också ett tydligt samband mellan missnöje med den totala arbetssituationen och ansvar för många elever. Det för­stärker slutsatsen att antalet elever per vägledare behöver minska om vägledare ska få en rimlig arbetssituation.

Ökad arbetsbelastning under coronapandemin

40 procent av vägledarna upplever att arbetsbelastningen ökat under pandemin. Även om en majoritet är nöjda med hur arbetsgivaren hanterat situationen gentemot dem som arbetstagare så är en fjärdedel missnöjda med exempelvis smittskydds­åtgärder och oklara regler för hemarbete.

Elever i grund- och gymnasieskolan erbjuds för lite individuell vägledning

Endast 27 procent av vägledarna anser att eleverna i de årskurser de arbetar erbjuds till­räckligt mycket individuell vägledning utifrån deras behov. Flest vägledningstillfällen i genomsnitt erbjuds inte oväntat i årskurs 8 och 9 inför gymnasievalet, medan omfattning i grundskolans tidigare årskurser är mycket begränsad.

Studie- och yrkesvägledare arbetar fast de är sjuka

Hela 85 procent av vägledarna upplever att de måste ta igen alla, eller i stort sett alla, sina arbetsuppgifter om de varit frånvarande från arbetet vid kortare sjukdom, en situation som inte förbättrats sedan 2020. 70 procent har ändå gått till arbetet under det senaste året trots att de borde varit sjukskrivna. Huvudskälen är känslan av ansvar för eleverna och att det inte finns någon annan som kan ta över ens arbetsuppgifter. Över hälften upplever att de ibland eller ofta drabbas olika fysiska besvär, sömnsvårigheter och att fritiden blir lidande på grund av arbets­situationen.

En del vägledare utsätts för diskriminering, trakasserier, hot eller våld

Knappt två av tio studie- och yrkesvägledare uppger att de utsatts för diskriminering, trakasse­rier, hot eller våld det senaste året, vilket är 10 procent mer än hur det såg ut 2011. Våld och sexuella trakasserier är ovanligt, men andra typer av kränkningar förekommer, till exempel åldersdiskriminering och kränkningar från chefen och kollegor.

Förslag och krav

Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet vill följande.
Läs om dessa krav i detalj på sid 5–6 i den fullständiga undersökningen. Pdf, 783 kB.

  • Inför riktmärken som begränsar antalet elever en studie- och yrkesvägledare som mest behöver ansvara för.
  • Begränsa antalet skolor en studie- och yrkesvägledare behöver dela sin tjänst på.
  • Låt studie- och yrkesvägledare få fokusera på kärnuppdraget.
  • Säkerställ balans mellan krav och resurser för studie- och yrkesvägledare.
  • Uppvärdera studie- och yrkesvägledarnas löner. De studie- och yrkesvägledare som utifrån sin erfarenhet står för stabilitet och kontinuitet i verksamheten ska prioriteras.
  • Inför en minsta garanterad tid för individuell studie- och yrkesvägledning i grund- och gymnasieskolan.
  • Säkra fortbildning genom professionsprogram för studie- och yrkesvägledare.
  • Inför hårdare krav för att få arbeta som studie- och yrkesvägledare.
  • Staten måste ta huvudansvaret för resurser till studie- och yrkesvägledningen.

Undersökning nr LRUND232SAM

Mer inom ämnet


För kommentarer och upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 55