Tidigare betyg och ökat statligt ansvar för skolan

Inför Lärarnas Riksförbunds kongress den 23 maj presenteras rapporten "Vi vill ha världens bästa skola. Nu". Den är en kartläggning av lärares, föräldrars och elevers syn på olika skolfrågor. – Politiker från båda blocken måste lyssna på de här resultaten och dra slutsatser av dem, säger förbundsordförande Metta Fjelkner.

Uppdaterad

I rapporten undersöks bland annat svenska folkets inställning i betygsfrågan. Den borgerliga regeringen vill införa sexgradig betygsskala från 2010. Regeringens förslag innebär också att eleverna ska få sina första betyg i sexan i stället för från och med i åttonde klass.

Lärare, föräldrar och elever vill ha tidigare betyg

Lärarnas Riksförbunds undersökning visar att detta har tydligt stöd, särskilt bland lärare och föräldrar men också stöd hos de flesta elever. 83 procent av lärarna tycker att eleverna ska få betyg tidigare än i dag. Motsvarande andel bland föräldrar med barn i skolåldern är nästan lika hög – 82 procent.

– Det är helt uppenbart att det finns ett massivt stöd för tidigare betyg, säger Lärarmas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner.

Sexan är den enskilda årskurs som högst andel lärare och föräldrar tycker att betygen ska införas i. 35 procent av föräldrarna anser dock att eleverna ska betygsättas ännu tidigare än sjätte klass. Av dem vill de flesta ha betyg från tredje, fjärde eller femte klass.

De flesta elever är för tidigare betyg. Över hälften, 52 procent, av eleverna vill ha betyg tidigare än i åttonde klass. Endast 7 procent önskar senare betyg.

– Detta visar att det finns en tydlig majoritet för tidigare betyg även på elevsidan, säger Metta Fjelkner.

Lärarnas Riksförbund uppmanar både oppositionen och regeringen att ta till sig den nya rapporten och lyssna på vad elever, föräldrar och lärare säger om skolan.

– Politiker från båda blocken måste lyssna på de här resultaten och dra slutsatser av dem. Annars blir betygen en valfråga även 2010, säger Metta Fjelkner.

Likvärdig skola

Rapporten visas också att 81 procent av lärarna, 75 procent av föräldrarna och 63 procent av eleverna anser att alla elever inte har samma chans till en likvärdig utbildning. Bland dem som har tagit ställning anser 89 procent av lärarna och 66 procent av föräldrarna att kvaliteten inom utbildningssystemet skulle förbättras om statens ansvar för skolan skulle öka. Därmed starkt stöd för ett ändrat huvudmannaskap för skolan.

- Lärarnas Riksförbund har försökt finna fördelar med det kommunala huvudmannaskapet men tvingats konstatera att skolan är mindre likvärdig i dag än före kommunaliseringen. De som förlorar mest på detta är eleverna, säger Metta Fjelkner.

Vid Lärarnas Riksförbund kongress föreslår styrelsen därför att kongressen beslutar om att förbundet ska verka för ett ökat statligt ansvarstagande för skolan, samt att regeringen snarast tillsätter en statlig utredning med uppdraget att utreda konsekvenserna av kommunaliseringen. Utredningen bör även lämna förslag på ett förstatligande av den kommunala skolverksamheten och en ny statlig finansieringsmodell för de fristående skolorna.

1000 lärare, 1000 elever och 1000 föräldrar har i undersökningen tillfrågats om sin syn på olika skolfrågor.


För kommentarer och upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 55