Sök Sök
Meny Meny

Logga in

- Anpassa textstorlek +

13 steg mot en mer attraktiv gymnasieskola

Lärarnas Riksförbund föreslår 13 steg mot en mer attraktiv gymnasieskola och minskad ungdomsarbetslöshet.


1. Grundläggande högskolebehörighet kräver längre utbildning

Att välja en yrkesutbildning får inte uppfattas som att stänga dörrar. Alla yrkesprogram bör leda till en allmän högskolebehörighet. Lärarnas Riksförbund anser dock att eleven ska ha möjlighet att välja bort de behörighetsgivande studier­na, vilket skulle förkorta studietiden med en termin. Det ska alltid finnas möjligheter att komplettera sin utbildning med den behörighetsgivande delen inom vuxenutbildningen.

2. Organisera yrkesprogrammen annorlunda

Dagens gymnasieskola lägger ofta ut undervisning likadant oavsett program. De elever som är ”studietrötta” efter grundskolan och som väljer ett yrkesprogram för att göra något annorlunda, möter ofta en gymnasie­skola som liknar grundskolan. De kurser som ska ge allmän högskolebehörighet ges ett stort utrymme i års­kurs 1. I stället borde elevernas första gymnasieårskurs fyllas med så mycket yrkesämnen som möjligt och de teoretiska studierna läggas i slutet.

3. Utveckla särarten mellan programmen

Olika program har olika förutsättningar. Att både inför­skaffa sig tillräckliga yrkeskunskaper tillsammans med högskolebehörighet borde innebära att studietiden mellan programmen skiljer sig i längd. Förutom att stu­dietiden kan variera, bör även de gymnasiegemensam­ma ämnenas innehåll anpassas bättre utifrån program­mets examensmål. Även de teoretiska ämnena måste stärka elevernas yrkesidentitet.

4. Tydligare mandat för branscherna

Det krävs ett närmare samarbete mellan skola och arbetsgivare. Branscherna bör få större inflytande över yrkesutbildningarnas utformning, dimensionering och innehåll, samt ta ett utökat ansvar för lärlingsutbild­ningen och elevernas APL (arbetsplatsförlagda lärande).

5. En helt ny yrkesexamen

För att få yrkesexamen med högskolebehörighet krävs ett genomfört gymnasialt yrkesprogram samt ett god­känt gymnasiearbete. Gymnasiearbetets roll behöver stärkas. Detta kan ske genom att ersätta det nuvarande gymnasiearbetet med ett större examensarbete, som är anpassat utifrån karaktärsämnena.

6. Utveckling av de lokala programråden

De lokala programrådens roll behöver stärkas. Ett programråd som fungerar väl lokalt är en grund för att höja kvaliteten på yrkesprogrammen. De finns inskriv­na i skollagen, men hur de ska organiseras och vilka uppgifter de ska ha behöver regleras för att säkerställa likvärdigheten i landet.

7. Utvecklat arbetsplatsförlagt lärande

Förutsättningen för att öka yrkesutbildningarnas attrak­tivitet är ett kvalitativt arbetsplatsförlagt lärande, APL. Detta kan enbart skapas genom ett ökat samarbete med branscherna, samt väl fungerande programråd. Det bör finnas en eller flera, av Skolverket utbildade, lokala APL-utvecklare på varje skola. Kompetensen hos före­tagen behöver öka, därmed behövs statliga resurser för att utbilda flera handledare ute på arbetsplatserna.

8. Lärlingsutbildning med höjd ersättning

Det är viktigt att behålla lärlingsspåret inom yrkespro­grammen för elever som föredrar mer praktik. För att uppmuntra och motivera flera att välja och stanna kvar i lärlingsform måste lärlingsersättningen höjas, alterna­tivt ersättas med en lagstadgad lärlingslön.

9. Fler utbildade yrkeslärare

En av de absolut viktigaste kvalitetsfaktorerna är att ha välutbildade och skickliga lärare. I dag är andelen obehöriga lärare inom yrkeslärarkåren hög, och rekry­teringsbehoven kommer att öka på några års sikt. Extra statliga resurser behövs för att utbilda fler yrkeslärare.

10. Förstärkt studie- och yrkesvägledning

Lärarnas Riksförbunds ståndpunkt är att man kraftigt måste förstärka resurserna för studie-och yrkesvägled­ning. Eleverna ska få vägledning kontinuerligt före och under sin utbildning. Det krävs en reglering av lägsta antalet timmar som respektive elev ska få under sin skoltid.

11. Tydligare dimensionering av yrkesutbildningen

Antalet gymnasieskolor har ökat, samtidigt som elev­antalet har minskat under de senaste åren. Detta har lett till överetablering av gymnasieskolor, där många skolor har för få elever som leder till minskad kvalitet i utbildningen. Det måste finnas ett helhetstänk med etablering av nya skolor. Lärarnas Riksförbund förordar en statlig styrning av dimensionering.

12. Nolltolerans mot avhopp

Samhället måste ta ett större ansvar för att samtliga elever börjar och avslutar sin gymnasieutbildning. För elever som trots allt inte når gymnasieexamen måste det finnas ett tvingande samhällsansvar att sysselsätta dessa ungdomar, antingen genom en annan typ av utbildning eller arbetspraktik.

13. Förändrad övergång mellan grundskola och gymnasieskola

Grundskolans roll är central vad gäller att förebygga studieavbrott i gymnasieskolan. Lärarnas Riksförbunds ståndpunkt är att grundskolan ska få förutsättningar att klara sitt uppdrag, nämligen att eleverna når de upp­satta målen. Eleverna som saknar gymnasiebehörighet bör erbjudas ytterligare ett år inom grundskolan för att slutföra sin skolgång. Ett alternativ är att befintliga introduktionsprogram reduceras i antal och att dess kvalitet förstärks.



Sagt om yrkesutbildningen

"Samhället måste ta större ansvar"
Bo Jansson

"En ökning av den arbetsplatsförlagda utbildningen framstår som den viktigaste punkten på dagordningen om man vill förbättra ungdomars arbetsmarknadssituation genom reformer inom yrkesutbildningen."
Lena Lindahl

"En av de viktigaste förutsättningarna för industrins konkurrenskraft är tillgången till kompetens"
Anders Ferbe

"För att få bukt med arbetslösheten, säkra kompetensförsörjningen och trygga Sveriges framtida välstånd är det nödvändigt att fler söker sig till yrkesutbildningar."
Lena Hallengren

"Med 60.000 lärlingar löser vi ungas arbetslöshet."
Carl Bennet

"Fler heltidsjobb skulle locka till vårdutbildningar"
Annelie Nordström

"Yrkesutbildningarna bör bli högskoleförberedande"
Catrin Stjernfeldt Jammeh

"Jag föreställer mig en tredelad gymnasieskola"
Mattias Hallberg

"Yrkesutbildning hand i hand med vår politiska utveckling"
Christer Isaksson

"Att skapa attraktiva och väl fungerande yrkesutbildningar kräver samverkan och ansvarstagande"
Betty Malmberg

"Förändra synen på kunskap och ledarskap för resultat"
Liselotte Norén och
Anders Lindh

"Utbildning för arbete, arbete för utveckling"
Jabar Amin

"Fler elever måste få chans till kvalificerat lärande i arbetslivet"
Ulrika Carlsson

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Helena Linge

Sidan senast uppdaterad: 2017-04-25 09.52