Sök Sök
Meny Meny

Logga in

06 mar 2012

Är det mödan värt att bli lärare?

Vi ser en ny bottennotering i viljan att bli lärare. 1982 fanns det 7,5 sökande per plats på dåvarande lågstadielärarutbildningen. 2011 var det 1,0 sökande per plats på grundlärarutbildningen. Läraryrket behöver en statushöjning. Det skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner i Dagens Samhälle.
Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund

Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund

Det senaste året har frågan om läraryrkets attraktionskraft diskuterats alltmer. Med TV-såpor som Klass 9A har läraryrket lyfts fram, men också kritiserats. Givetvis kan allt alltid bli bättre, men det är upprörande när det talas om att Sverige har världens sämsta lärare. Vad vi däremot brottas med är att Sveriges lärare ligger kring 20:e plats vad gäller lön inom OECD och att förståelsen för läraryrkets komplexitet är liten.

Ett problem som vi inte får blunda för är att cirka 12 procent av varje årskull nior inte har fullständiga betyg. En del menar att det är svartmålning eller mytbildning att tala om detta. Men det vi gör är att vi ser verkligheten och beskriver den och har förslag på åtgärder.

Vår rapport, Läraryrkets attraktionskraft på fallrepet, visar att svenska lärarlöner nu — köpkraftskorrigerat — är i nivå med lönerna för lärare i krisländer som Grekland och Portugal. Och vi är långt ifrån länder som Tyskland och Danmark. Också i nationella jämförelser visar det sig att lärare i Sverige sedan början av 1990-talet haft en sämre löneutveckling än alla andra jämförbara yrken.

Vi ser en ny bottennotering i viljan att bli lärare. 1982 fanns det 7,5 sökande per plats på dåvarande lågstadielärarutbildningen. 2011 var det 1,0 sökande per plats på grundlärarutbildningen.

Läraryrket behöver en statushöjning. Det kräver att arbetsgivarna måste våga — och vilja satsa på lärarkåren. Det finns mycket som kan göras. Bland annat bör den karriärstege som riksdag och regering har fattat beslut om definieras tydligt i skollagen och innebära rejält höjd lön. De utbildningspolitiska reformerna som innebär ett ökat ansvar för lärarna, måste ge särskilda löneökningar.

Några fackförbund har nyligen fört fram krav på hur man ska lyfta kvinnodominerade yrken och komma åt den strukturella diskrimineringen på arbetsmarknaden (DN Debatt 10 februari). Det är bra. Men tyvärr glömmer man den arbetsplats där kvinnor har en mycket viktigt roll; skolan. Och Sveriges viktigaste yrkesgrupp; lärarna.

Det är möjligt att andra blir upprörda, men att göra läraryrket mer attraktivt är också en ödesfråga för svensk konkurrenskraft, och därmed ett strategiskt vägval för svensk ekonomi.

Dagens huvudmän måste vända utvecklingen. Men också staten måste se över på vilket sätt man kan höja lärarlönerna. Om man exempelvis vill ha lärare i matematik och kemi till gymnasiet och vill att ungdomar skall välja den banan istället för att bli civilingenjörer, då kan det inte vara så att civilingenjören får en ingångslön på cirka 29 000, som är en slutlön för gymnasieläraren. Det är inte civilingenjören som skall sänka sina krav — det är läraren som måste lyftas lönemässigt.

Detta görs inte i ett slag men det behövs en konkret plan för att uppnå önskat resultat. Arbetsgivarna i den pågående avtalsrörelsen kan ta tydliga steg i riktning mot målet om att lärare ska få 10 000 kronor mer i månaden. Summan är inte tagen på måfå. Hade lärare i grund- och gymnasieskolorna haft samma löneutveckling som övriga grupper, som exempelvis sjuksköterskor, så hade de haft 10 000 kronor mer i månadslön.

Parterna måste också våga hantera frågan om lärarnas arbetstid. Kärnfrågan är hur undervisning, med undervisningen förknippat för- och efterarbete samt övriga lärararbetsuppgifter ska balanseras inom arbetstidens ramar. Ska Sverige även i fortsättningen vara en kunskapsnation krävs satsningar på lärarnas lön och arbetsvillkor. Det måste ske innan det är för sent.

Så är det då mödan värt att bli lärare? Ja, det är det om rätt saker händer, men om det fortsätter som de senaste tjugo åren så är svaret tyvärr nej.

Metta Fjelkner
Ordförande, Lärarnas Riksförbund

För kommentarer:
Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 68
För upplysningar:
Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 00

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Helena Linge

Sidan senast uppdaterad: 2017-05-15 13.38

Ansvarig redaktör för sidan: Peter Käll