Sök Sök
Meny Meny

Logga in

15 jun 2012

Avtalet måste innehålla en verklig uppvärdering

Låt oss vara fullständigt tydliga! Ett avtal måste innehålla en konkret början på en verklig uppvärdering av lärarna i grundskolan och gymnasiet.
Lärarna som är sista kvarvarande yrkesgrupp i årets avtalsrörelse har fått ta ställning till ett femårigt avtal av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Ett avtal utan garanterade nivåer för alla åren och utan en garanterad löneutveckling över tid. Detta säger vi i Lärarnas Riksförbund bestämt nej till.

Erfarenheten vi har av kommunernas vilja att ge lärare något när det inte finns ett centralt utrymme fastställt är mycket dålig. Gång efter annan har vi sett hur man ute i kommunerna, trots tydliga och upprepade löften, inte satsat på lärarna.

Vi har försökt med att teckna avtal före alla andra och efter alla andra; vi har tecknat långa avtal och korta avtal, vi har försökt teckna avtal med stor lokal frihet. Men våra medlemmar, lärarna i grundskolan och gymnasiet, har stadigt halkat efter.

Problemet är tillämpningen av avtalen. Det räcker inte med en möjlighet för kommunerna att satsa på lärarna. Det måste finnas inskrivet i avtalet och preciserat med nivåer.

Under förhandlingarna har SKL i media beskrivit läraryrket som ”Sveriges viktigaste framtidsjobb”. För oss är det oförståeligt att man inte vill prioritera den lärarkår som man utåt berömmer så.

Vi hade varit beredda att teckna ett längre avtal om det inneburit en verklig uppvärdering. Men det finns en rad skäl till att vi nu säger nej. Vi kan bland annat inte acceptera:

Ett 5-årsavtal utan uppsägningsmöjlighet


Med ett så långt avtal köper arbetsgivaren arbetsfred. Men då måste det finnas tydliga vinster för lärarna, som motiverar till att vi går med på detta. Det framlagda förslaget innebär att våra medlemmar skulle vara bundna under många år vid ett avtal som i praktiken inte alls ger den nödvändiga uppvärderingen av lärarkåren.

Inga garantier för hela avtalet


Förslaget innebär att det under tre år, större delen av avtalsperioden saknas garantier för nivån på lärarnas löneökningar. Våra hittillsvarande erfarenheter gör att vi tyvärr inte litar på att kommunerna verkligen kommer satsa mer på lärarna i grund- och gymnasieskola. Garantier är därför ett krav.

Det konkret angivna lönepåslaget är 1,6 procent extra på 5 år


Ett absurt lågt påslag som vi upplever som ett hån. I raka siffror är det 4 procent under 2012 och sedan märket plus 0,2 procent för 2013. Totalt 1,6 procent mer än andra de två första åren och därefter inga garantier. Ska det ses som en uppvärdering av lärarna?

Om man slår ut det som är satsningen på lärarna under åren som avtalet skulle gälla, så skulle det för en lärare med en månadslön på 27 500 innebära en löneökning med 78 kronor mer per månad!  Sjuttioåtta kronor!
Det talas också om att de 1,6 procenten betyder att lärarna får en miljard kronor mer än andra. Då ska man ta i beaktande att den totala lönesumman för landets 200 000 lärare under perioden är 330 miljarder. Vi talar alltså om en ”höjning” till 331 miljarder.

De 1,6 procenten skulle riktas till ”de bästa”


Att bara vilja ge ”duktiga” lärare lönepåslag värt namnet är SKL:s tydliga önskan. Men redan i dagens avtal finns det möjlighet att ge de lärare man vill högre löneökningar. Ändå gör man det inte.

Vi vänder oss också kraftfullt mot den syn som SKL och kommunerna har på de egna medarbetarna, lärarna. SKL säger till oss att de anser att bara 10 procent av lärarna är så bra att man vill satsa på dem. Vi har aldrig hört Volvo eller andra seriösa arbetsgivare uttala sig så om sina medarbetare. Hur skulle det se ut om Volvo bedömde enbart var tionde av medarbetarna som bra?

Facket får inte vara med vid lönesättande samtal


Medlemmarna ska kunna välja att lönen sätts efter fackliga förhandlingar. Det är en viktig facklig princip som vi inte överger.

Arbetstiden är inte omhändertagen mer än i arbetsgrupper


Det är allmänt känt att lärarnas arbetsbörda måste åtgärdas vad gäller kringuppgifter utöver kunskapsuppdraget och de undervisningsrelaterade arbetsuppgifterna. Våra medlemmar kräver att arbetstiden också måste hanteras i avtalet.

Vi kan inte se detta som ett seriöst bud. Vårt förslag för ett långt avtal är att det finns tydliga garantier för en uppvärdering. Detta kan göras på olika sätt. Målet är en rejäl början på en garanterad uppvärdering av lärarkåren. Det är också kravet från Lärarnas Samverkansråd.

Nyckelordet är ”garanterad uppvärdering”. Det är vad som krävs efter att särskilt lärarna i grundskolan och gymnasiet i årtionde efter årtionde halkat efter övriga jämförbara yrken. Det är omöjligt för oss att anta ett långt avtal för lärarkåren utan några garantier för en löneuppvärdering värd namnet. Lärarna måste komma ikapp andra jämförbara yrken. Det är vårt mandat från våra medlemmar.

Vi har också hört från SKL i media att man önskar arbetsro inom skolans område. Eller avtalsfred kanske? Vi vill påminna om att återkommande strejker på skolans område verkligen inte varit det största problemet. Senast lärare strejkade var 1989 då Lärarnas Riksförbund strejkade bland annat mot det avtalsförslag som då låg på bordet och där den ödesdigra kommunaliseringen av skolan ingick som ett villkor.

SKL har därtill aviserat att om vi nu säger nej så kommer ett ultimativt krav. Om inte vi tar femårsavtalet så erbjuds vi ett ettårsavtal på märket 2,6 procent. Med tanke på hur ofta SKL:s företrädare sagt att man nu vill satsa på lärarna så är det oförståeligt att man inte ens i förslaget på ettårsavtal vill ge lärarna mer än andra.

Låt oss vara fullständigt tydliga! Ett avtal måste innehålla en konkret början på en verklig uppvärdering av lärarna i grundskolan och gymnasiet.

*Lärarnas Riksförbund (Saco) företräder närmare 90 000 lärare och vägledare, drygt hälften av lärarna i grundskolan och gymnasiet, varav en stor majoritet av lärarna högstadiet och gymnasiet. Ingår med Lärarförbundet i Lärarnas Samverkansråd som förhandlar med SKL. Alla ledamöter i Samverkansrådet måste vara eniga för att ett avtal ska kunna slutas.

Metta Fjelkner
Ordförande Lärarnas Riksförbund

För kommentarer:
Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 68
För upplysningar:
Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 00

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Helena Linge

Sidan senast uppdaterad: 2014-07-09 16.11