Sök Sök
Meny Meny

Logga in

20 maj 2009

Begåvningar inom teoretiska ämnen måste stimuleras

Satsningen på spetsutbildningar i grundskolan är bra. Enligt ett förslag från regeringen ska antagningsprov till profilklasser för teoretiska ämnen, som exempelvis matematik, kunna införas på högstadiet. Det skriver Metta Fjelkner i en debattartikel.
Satsningen på spetsutbildningar i grundskolan är bra. Enligt ett förslag från regeringen ska antagningsprov till profilklasser för teoretiska ämnen, som exempelvis matematik, kunna införas på högstadiet. Sedan tidigare är det klart att tio gymnasieskolor i Sverige startar spetsutbildningar på försök i höst. Där ska eleverna få specialundervisning i teoretiska ämnen, i samarbete med universitet och högskolor. Men nu står det alltså klart att det i den nya skollagen kommer att bli möjligt att starta så kallade elitklasser i grundskolan från år sju.

Det är bra att samhället satsar på begåvningar även inom matematik och teoretiska ämnen, liksom man gjort i konstnärliga ämnen och idrott. Lärarnas Riksförbund bejakar spetsutbildningar. Men att tala om elitklasser leder egentligen tankarna fel. Det handlar i stället om varje elevs rätt att nå så långt som möjligt, nå randen av sin förmåga. Vi talar inte om elitklasser när det handlar om fotboll. Kalla det gärna exempelvis matematikklasser, liksom fotbollsklasser eller musikklasser. Eller rätt och slätt för profilklasser.

Det handlar om att börja lyfta allas möjligheter i skolan. Även den som är särskilt begåvad inom matematiken kan behöva lyftas med stöd och uppmuntran och få extra stimulans.

Att använda tester är heller inget dramatiskt. Det viktiga är bytet av perspektiv. Glöm inte heller att eleverna kommer att ha fått betyg i årskurs sex innan de gör antagningsproven. Betyg är också en form av test. Dessa kan sedan kompletteras med ytterligare prov eller test.

Vi har haft alltför lätt att titta på brister hos elever i skolan. Om man kan börja titta på förmågor i stället gynnar det alla elever, också de som har svagheter. Jag menar att elever så tidigt som möjligt bör få hjälp att börja utveckla det de är bra på. Jag ser ingen motsättning i att satsa på elever med förmågor och på elever med svagheter. Båda dessa grupper av elever lider av en undervisning som riktar sig till ett genomsnitt. Om vi ser vad elever kan i stället för vad de inte kan så leder det till en positiv utveckling för alla.

Problemet är att i dagens skola tvingas lärarna ofta anpassa sig till genomsnittseleven. Då tar både de svaga och de starka eleverna stryk. Återigen, alla barns förmågor måste bejakas. På samma sätt som det är tillåtet att vara duktig i idrott och musik ska det vara tillåtet att vara duktig i matematik. Det är belagt att understimulerade begåvade barn mår väldigt dåligt i skolan.

Vi ska vara glada att vi har sådana talanger som fotbollsspelaren Zlatan Ibrahimovic, och att de får lov att utvecklas. Men det finns matematikens Zlatan också. Jag vill ge fler Zlatan chansen i Sverige, både inom fotboll och inom matematik. Även talangfulla barn inom teoretiska ämnen måste få hjälp att utveckla sin särskilda begåvning. Samtidigt är det viktigt att bejaka och lyfta fram lärarens arbete med eleverna i klassrummet.

Vi ska komma ihåg att det stora problemet i dag är att vi inte har en likvärdig och rättvis skola. Det betyder mer än tidigare vilken socioekonomisk bakgrund elevernas föräldrar har. I dag har vi elva procent som inte blir behöriga för att läsa vidare i gymnasieskolan och 16 procent når inte behörighet i matematik.

I debatten förs det fram att läsa matematik, svenska och engelska är en medborgerlig rättighet. Det förtjänar att påminnas om att dessa ämnen finns kvar för alla, även i det förslag som diskuteras nu. Men alla elever kan inte gå i profilklasser. Alla elever har däremot samma rättigheter att nå gränsen av sin förmåga. Vi måste bejaka skolans uppdrag att lyfta alla elever.

Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund

För kommentarer:
Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 68
För upplysningar:
Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 00

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Helena Linge

Sidan senast uppdaterad: 2017-03-29 12.06