Sök Sök
Meny Meny

Logga in

14 feb 2011

Betygen måste vara rättvisa för både flickor och pojkar

Med en ny lärarlegitimation och med högre krav på de lärare som sätter betyg, kan vi minska osakliga skillnader i betygssättningen, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner i Östersunds Posten.

Enligt ny genomgång av betygsstatistik visar det sig att pojkar i nionde klass får sämre slutbetyg än flickor i förhållande till vad de presterar på de nationella proven. Flickorna däremot höjer sitt betyg mer än pojkarna i samtliga ämnen.

Lärarnas Riksförbund har alltid varit det förbund som organiserar de lärare som sätter betyg. Därför oroas vi av att skillnaderna som framkommer när man granskar och jämför de nationella proven och de slutbetyg som eleverna får i de olika ämnena. Resultatet visar att flickorna höjer sina betyg jämfört med resultaten i nationella proven. 27 procent av flickorna fick ett högre betyg i exempelvis svenska än de haft på nationella provet medan bara 18 procent av pojkarna fick ett högre betyg. Fler pojkar än flickor fick sämre betyg än på nationella provet och det gäller i alla ämnen.

Den stora betygsskillnaden mellan könen som nu visas kan delvis bero på att flickorna mognar tidigare och anstränger sig mer och lärarna ser en vilja och förmåga att nå bättre resultat, vilket vägs in. En lärare gör alltid en helhetsbedömning av varje elevs kunskaper där proven är en del. Elever som sköter sina studier värderas för detta. Det är naturligt att läraren bedömer mer än vad som framkommer i de nationella proven, som är vägledande stöd i betygssättningen.

Tidigare fanns inte heller det fokus på kunskap som vi ser i dag, utan allmänt välmående prioriterades i skolan. Detta berodde bland annat på otydliga krav från staten. Dessa har nu skärpts och förtydligats, vilket är välkommet. Betygssättning är en myndighetsutövning och måste värnas och utföras av utbildade och behöriga lärare.

Det är givetvis viktigt för eleverna att veta på vilka grunder betygen sätts, och att skolorna har koll på sina resultat. En likvärdig betygssättning är viktig för eleverna för deras framtid, både i yrkeslivet och i vidare studier. Det är en rättssäkerhetsfråga och det är viktigt att vi har en likvärdig och jämlik betygssättning. Vi lärare har ett stort ansvar, men även stat, kommun och fristående skolor har ett mycket stort ansvar för prioritera betygen och inte tillåta var sig glädjebetyg eller för låga betyg.

Lärarna har fram till i dag gjort det som förväntats av dem och varje skola har utvecklat lokala kriterier, vilket leder till att betygen inte är likvärdiga. Lärare behöver fortbildning, men också mer tid till att diskutera betyg och bedömning med kollegor för att kvalitetssäkra betygen.

Lärarnas Riksförbund har fört fram förslag på att ett nytt Rättningsinstitut och Skolinspektionen har fått i uppdrag att göra en del kontrollrättningar. Denna verksamhet menar vi kan utvecklas. Jag hoppas och tror att flera reformer som kommer i höst, ska förbättra situationen. Med ett nytt betygssystem som är nationellt, en ny lärarutbildning med obligatoriska delar om betygssättning och bedömning och med tydligt kunskapsfokus för alla elever kan vi minska osakliga skillnader och få mer rättvisa betyg. Men det kräver också en kontinuerlig fortbildning av lärare i de nya betygssystemen.

Metta Fjelkner
Ordförande Lärarnas Riksförbund

För kommentarer:
Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 68
För upplysningar:
Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 00

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Ansvarig för sidan: Helena Linge

Sidan senast uppdaterad: 2014-01-15 15.03