Sök Sök
Meny Meny

Logga in

18 jan 2011

Betygsras i utsatta områden kräver akuta insatser

Enligt nya siffror från Statistiska Centralbyrån fortsätter skolresultaten att försämras och har sjunkit dramatiskt framförallt i socialt utsatta områden. Nu krävs det akuta insatser, där kommunerna måste förmås satsa mer på skolor i utsatta stadsdelar. Men på längre sikt behöver vi en ny statlig finansiering av skolan. Och att man lyssnar på lärarna, skriver Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund.

Statistiska Centralbyråns nya betygsstatistik visar att skolresultaten fortsätter att försämras och har sjunkit dramatiskt. I många stadsdelar har skolresultaten sjunkit så kraftigt att det numera bara är hälften av ungdomarna som får tillräckligt bra betyg för att kunna börja gymnasiet. Stadsdelen Araby i Växjö, Gamlegården i Kristianstad och Hovsjö i Södertälje är några exempel på stadsdelar där skolresultaten sjunkit så kraftigt att det numera bara är hälften av ungdomarna som får tillräckligt bra betyg för att kunna börja gymnasiet. Vi håller med utbildningsminister Jan Björklund om att alla dessa kommuner måste ge mer resurser till skolor i utsatta områden. Men vi vet också att många kommuner, som exempelvis Södertälje, har stora behov där det fordras extra tillskott från staten för att klara skolan. Och på längre sikt behöver vi en ny finansiering för skolan som flyttas från kommunerna till staten. Men vi frågar oss ändå om kommunerna klarar ansvaret för skolan? Regeringen måste pressa på och se till att kommunerna får de resurser som behövs för att garantera en likvärdig skola i hela landet — även i utsatta områden.

Det brådskar också med den utredning av kommunaliseringen av skolan som regeringen beslutat om och som även oppositionen står bakom. Den ska granska och utvärdera den stora skolreformen som lät kommunerna ta ansvaret för skolan för tjugo år sedan. Under samma period har kunskapsresultaten stadigt sjunkit och problemen tilltagit. Ska kommunerna lyckas med att höja resultaten i skolan, och även lyfta skolor i socialt utsatta områden, måste man också börja lyssna på lärarna. Vi vet vad som måste göras och vilka satsningar som krävs.

I Lärarnas Riksförbunds undersökning "Från byråkrati till undervisning" presenteras en ny modell för hur rätt resurser kan styras till skolan. Där visar vi att bara lite drygt hälften av grundskolans totalkostnad i dag går till undervisningen, skolans kärnuppdrag. Vi menar att med en ny modell kan staten ta ett ökat ansvar och vi kan få en ny statlig finansiering av skolan. Den ska då se till att rätt resurser läggs på varje skola. Något som inte är fallet i dag. Båda de politiska blocken är skyldiga till den situation vi ser nu, både på central nivå med olika riksdagsbeslut och kommunalt där enskilda kommuner tydligen kan tillåta sådana resultatfall som nu redovisas.

Vi vet att barn och elever från socialt utsatta områden är de stora förlorarna i det skolsystem som skapades under det turbulenta 1990-talet. Barn till rika får i allt större utsträckning högre betyg, som Lärarnas Riksförbund visat i undersökningen "Rika barn lära bäst?". Likvärdigheten i den svenska skolan har försämrats och barn med svagare stöd hemifrån har fått betala priset för exempelvis kommunalisering och valfrihetsreformer.

Skolans huvudmän måste kunna garantera att även elever i skolor i utsatta stadsdelar, i vilken kommun det än må vara, verkligen får den skolgång och undervisning de har rätt till. Vi kan inte längre acceptera att Sveriges kommuner låter elevers resultat försämras ytterligare.

Metta Fjelkner
Ordförande Lärarnas Riksförbund

För kommentarer:
Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 68
För upplysningar:
Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 00

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Helena Linge

Sidan senast uppdaterad: 2017-04-26 12.21