Sök Sök
Meny Meny

Logga in

20 jul 2011

Därför välkomnar jag lärarbristen

När det gäller lärarna finns nu allt fler jobb som allt färre har behörighet att söka. Denna utveckling är något jag välkomnar eftersom marknadskrafterna kan skapa den konkurrens som krävs för högre löner, skriver Metta Fjelkner, ordförande för Lärarnas Riksförbund.
Lärarnas situation i svensk skola har varit en dyster historia. Sänkt status, urusel löneutveckling, försämrade arbetsvillkor. Men nu börjar vi se ljusglimtar. En är att det börjar finnas för få lärare, behöriga att anställa. En annan att allt färre faktiskt väljer lärarutbildningarna. För den oinvigde kan jag meddela att det finns ett samband: Högre löner kommer att påverka läraryrkets attraktivitet.

Men höjda lärarlöner är något som kommunerna varken vill eller kan klara. Staten måste peka med hela handen och ta ett nytt ansvar!

Låt mig här ge en strikt facklig aspekt på att det är färre som söker lärarutbildningarna, att det finns många lärarjobb lediga, att skollagen skärps vad gäller behörighet och att legitimation införs, samt hur vi i Lärarnas Riksförbund tror att felavlöningen av lärare kan avhjälpas.

Det är bra att lärarnas situation och låga löneläge har nyhetsvärde och engagerar. Men jag anser inte att frågan har belysts tillräckligt. Det gäller dels ur ett rent fackligt perspektiv, men också ur elevperspektivet, det vill säga elevers rätt till de allra bästa lärarna.

Nyligen har två, låt oss kalla det larmrapporter kommit. Den ena handlar om att allt färre söker lärarutbildningarna, den andra att det finns många lediga lärarjobb. I olika medier får man höra och läsa att det är ett problem. Jag frågar mig problem för vem? För Sveriges lärare? Att det finns färre av dem och fler jobb att tillgå. Det är inte ett problem för någon annan yrkeskår, tvärtom.

Som ordförande för Lärarnas Riksförbunds cirka 85000 medlemmar och som Sacos näst största förbund är det mitt största bekymmer att lärarlönerna för dem som är lärare på gymnasiet och grundskolan länge halkat efter snart sagt alla andra grupper.

Jag välkomnar jag den utveckling vi nu ser, där det finns allt färre för allt fler jobb. Denna tanke, att de så kallade marknadskrafterna skall råda, är inte ny för oss som förbund. Långt före min tid, i samband med friskolereformen var Lärarnas Riksförbund mycket positiv till densamma av just den anledningen. Inte för att eleverna skulle få välja skola, utan att det skulle bli konkurrens om lärarna och att dessa därmed skulle kunna få högre löner.

För vem är det då ett problem att det finns för få lärare? Ja, givetvis för arbetsköparna, det vill säga huvudmännen. Samma ekonomiska lagar ska dock gälla för lärare som för all annan verksamhet: För få bostadsrätter = höjda priser. För få läkare = högre löner. För få lärare = högre löner.

Vad talar då för att vi kanske denna gång har nått dithän att lärarlönerna på allvar kan höjas?

För det första börjar det nu finnas för få lärare för de tjänster som blir lediga. Skälen är många men lösningen på detta är inte att öka antalet utbildade. För mig som förbundsordförande är det positivt att se. Det ger mina medlemmar en chans och möjlighet till högre lön

För det andra minskar söktrycket till lärarutbildningarna. Skälen är många, och inte negativa. Varför söka en utbildning där man vet redan på förhand att man skall halka efter?

För det tredje föreskriver lagen nu att lärare skall vara behöriga för att kunna få fast anställning. Och behörig har i dag den definition som vi i Lärarnas Riksförbund kämpat för under alla år.

Man skall alltså vara behörig för skolform och ämnen. Där finns en av förklaringarna till att det finns fler tjänster ute att söka. Huvudmännen måste se om sitt hus, de kan inte längre anställa vilken vuxen som helst eller betrakta alla som gått någon form av lärarutbildning som behörig.

För det fjärde införs en lärarlegitimation som ytterligare skärper kraven på vem som kan och får göra vad i skolan i Sverige.

För det femte hör vi mellan raderna från regeringsföreträdare både i M och FP liksom från oppositionen, MP, att initiativ måste tas från statligt håll för att komma till rätta med löneläget för lärare.

För det sjätte går vi snart in i en avtalsrörelse och vår kampanj 10000 mer i lön har fått stort genomslag och röner stor sympati.

Jag välkomnar dessa signaler om lärarbrist, och för få lärarstudenter, därför att jag i första hand som förbundsordförande företräder mina medlemmar som så länge fått stå tillbaka. Men jag välkomnar också signalerna för elevernas räkning. De har rätt till rätt utbildade, behöriga lärare för de ämnen och skolformer det handlar om. De har rätt till välbetalda lärare med hög status och stor professionell frihet.

METTA FJELKNER
ordförande Lärarnas Riksförbund

För kommentarer:
Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 68
För upplysningar:
Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 00

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Helena Linge

Sidan senast uppdaterad: 2014-01-15 15.03

Ansvarig redaktör för sidan: Peter Käll