Sök Sök
Meny Meny

Logga in

27 aug 2007

De blev nedskärningarnas stora förlorare

Preliminär statistik visar att drygt 11 procent av eleverna som går ut nionde klass inte är behöriga att börja på gymnasiet. Dessa barn får betala högsta priset för den ekonomiska krisen i skolan i början av 1990-talet. De har gått hela sin skolgång i det som blev följden av kommunernas spariver, skriver Metta Fjelkner från Lärarnas Riksförbund.

Alla barn har rätt att klara målen och bli godkända i kärnämnen i skolan. Så står det i skollagen. Ändå lämnar var tionde elev högstadiet utan grundläggande behörighet till gymnasiet. De har alltså inte fått godkänt i matte, svenska eller engelska.

Detta är ett bevis att skolan inte klarar sitt uppdrag. Det är inte hållbart att det individuella programmet i gymnasiet - där de elever som inte nått målen får gå - är det tredje största i dagens gymnasieskola. Det är viktigt att eleverna tidigt får möjlighet att tillgodogöra sig de kunskaper de har rätt till.

Inte behöriga
Preliminär statistik från Skolverket visar att 11,4 procent av eleverna som går ut nionde klass inte är behöriga att börja på gymnasiet. Det är det sämsta resultat Skolverket uppmätt, sedan det mål- och resultatrelaterade betygssystemet infördes för tio år sedan.

De här barnen betalar det allra högsta priset för den kommunala ekonomiska krisen i skolan i början av 1990-talet. Detta är barn i de årskullarna som gått hela sin skolgång i det som blev följden av kommunernas spariver. Ofta har dessa barn de sämsta förutsättningarna hemma. Nu ser vi vad resultatet blev. Alltför många klarar inte målen. Detta har Lärarnas Riksförbund varnat för under lång tid.

Insikten är smärtsam. Men det visar också att skolan i dag inte klarar av sitt uppdrag att minska klasskillnaderna i samhället. Skolans viktiga kompensatoriska uppdrag, att hjälpa de elever som inte har ekonomiskt och socialt stöd hemifrån och vara en motvikt mot ojämlikhet i samhället, har missats.

Satsa på kunskapsuppdraget
Men dessa barn, som vi ser betala ett högt pris för nedskärningarna, måste få möjlighet att kompensera för den kunskap de förlorar. Jag menar att skolan ännu tydligare måste satsa på kunskapsuppdraget.

Skolor och kommuner har misslyckats med att individanpassa utbildningen och ge stöd till de svagaste. Detta är en katastrofal utveckling, då samhället och skolan har en plikt att upphäva dessa skillnader.

Eleverna måste tidigt, redan de första åren i skolan, få lära sig skriva, läsa och räkna. Det behövs också en tydlig satsning på speciallärarutbildning och skolan behöver fler behöriga lärare med hög kvalitet. Dessutom måste lärarna få mera tid för varje elev - det betyder oerhört mycket.

Under 90-talets nedskärningar försvann en mängd kompetent personal från skolan och lärarna fick ägna sig åt mycket annat än att förmedla kunskap. Dessutom blev klasserna större och obehöriga lärare släpptes in och fastanställdes i skolan.

Behöriga lärare krävs
En viktig faktor är att i dag undervisas nästan 10 procent av eleverna i årskurs åtta i matematik av lärare som inte har en enda eftergymnasial poäng i ämnet. Nyligen visade också en rapport från statskontorets skrämmande siffror där bara hälften av lärarna i grundskolan är behöriga i de ämnen och den skolform som de undervisar. Så kan vi inte ha det.

Det vi ser är irreparabla skador som våra barn får när det gäller kunskap och kompetens för att klara ett alltmer krävande yrkesliv. Varje elev som skolan tappar bort är en förlust för det gemensamma och en tragedi för den enskilde. Kan däremot skolan och lärarna ge alla unga möjlighet att växa, då växer också Sverige.

Från Lärarnas Riksförbund välkomnar vi regeringens planer på att återinföra speciallärarutbildningen, men problemet är bara att det tar tid att utbilda lärare. Därför måste vi ta tag i de här problemen redan nu.

Samhället måste satsa på skolan på bred front. Det handlar om bättre arbetsmiljö, tydligt inriktning på kunskapsuppdraget - och även höjda lärarlöner. Vi måste locka de bästa att vilja bli lärare.

Reparera skadorna
Vi har ett gigantiskt uppdrag att reparera och mildra effekterna av ett decennium av försumligheter.

Nu måste regeringen se till att de barn som inte fått behörighet får rätt att nå de nationella målen.

Det enda rätta är att våra politiker i riksdag och regering, och inte minst ute i kommunerna, säger att: "Våra barn får kosta. Skolan får kosta. Våra barn har rätt till den bästa skolan."

Metta Fjelkner
ordförande, Lärarnas Riksförbund

För kommentarer:
Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 68
För upplysningar:
Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 00

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Helena Linge

Sidan senast uppdaterad: 2017-05-31 08.32

Ansvarig redaktör för sidan: Peter Käll

Mer på Internet
› Läs mer om vanliga
  frågor och förmåner