Sök Sök
Meny Meny

Logga in

14 okt 2015

Den kommunala styrningen av skolan har misslyckats

Statlig finansiering säkrar kvaliteten. Ansvaret för skolans problem är otydligt. Därför är det nu hög tid att se över finansieringen, styrningen och huvudansvaret för skolan. Vi behöver ta ett djärvt steg framåt för stärka likvärdigheten i den svenska skolan, skriver Bo Jansson, Lärarnas Riksförbund och riksdagsledamoten Michael Svensson (M).

Vi har mycket att vara stolta över när det gäller den svenska skolan.
Hårt arbetande och skickliga lärare samt rektorer som gör allt de kan
för att fler elever ska nå kunskapsmålen. Det finns flera goda exempel på kommuner som har insett vilket stort ansvar det innebär att vara huvudman för skolan. Men det finns tyvärr också allt för många exempel på det motsatta: fallande resultat, svagt ledarskap och saknaden av ett målmedvetet kvalitetsarbete.

Sammantaget är läget för svensk skola i dag mycket allvarligt. Det är
inte i första hand en fråga om enskilda kommuners agerande, utan om ett system som bidrar till stora brister i likvärdighet över landet och att resursfördelningen till svaga elever och skolor inte fungerar. Många olika reformer har gjorts och görs för att förbättra den svenska skolan. Men det kommer inte att räcka. Skolsystemet som sådant gör att ambitionerna med allt för många skolreformer förfelas eller implementeras på helt olika sätt. Det duger inte. Vi måste ha en skola där alla elever får samma chans att lyckas och där det inte spelar någon roll på vilken sida om kommungränsen deras föräldrar har råkat bosätta sig på.

Kommunaliseringen av skolan genomfördes för 25 år sedan. Detta kombinerades med att övergå från regelstyrning till mål- och resultatstyrning. Förutsättningarna för skolan förändrades i grunden. Det fanns vissa goda intentioner bakom kommunaliseringen – så som ökad demokratisk förankring och insyn och större närhet och kostnadskontroll. Men efter 25 år måste vi vara tydliga med att resultaten inte blev som man tänkt sig. I takt med att lärare och rektorer övergick från att ha undervisning och ledarskap i fokus till att bli budgetregulatorer i kommunen, började också resultaten att falla. Lärarkåren, professionen, kunskapen och den direkta undervisningen kom på skam.
I dag ser vi problem som sjunkande kunskapsresultat, stora skillnader mellan olika kommuner (liksom mellan skolor i samma kommun och elever på samma skola) och brist på lärare för att yrkets status har undergrävts i många år. Ansvarsfördelningen för den svenska skolan brister och ingen vet i dag riktigt vem som bär huvudansvaret. Svensk skola lider av dubbel- och trippelkommandot mellan kommun, stat och fristående huvudmän och det är svårt att peka ut vem som tar ansvar för helheten. Att det i många fall saknas en bra styrning av skolan har även bekräftats av OECD.
 
Möjligheten för lärare att få vidareutbildning och fortbildning har länge varit nästintill obefintlig – trots att lärarprofessionen förutsätter ständig uppdatering och utveckling. Det behöver förändras, varför exempelvis Moderaterna lagt fram förslag om att alla lärare ska ha rätt till en individuell kompetensutvecklingsplan. Det saknas ofta ett ömsesidigt förtroende mellan rektorer och huvudman i många kommuner. Riktade statsbidrag söks inte av många huvudmän. Det finns miljarder kronor avsatta för skolorna, pengar som ska gå till fortbildning, karriärlyft och för andra satsningar, men som många kommuner inte söker.

Det är nu hög tid att se över finansieringen, styrningen och huvudansvaret för skolan. Det handlar inte om att gå tillbaka till hur det såg ut innan kommunaliseringen, utan om att ta ett djärvt – men viktigt – steg för att på ett nytt och modernt sätt stärka likvärdigheten i den svenska skolan. Vi vill se en ny finansierings- och ansvarsmodell som både kan bidra till höjda kunskapsresultat och att höja läraryrkets attraktivitet. Den kommunala styrningen har i många fall misslyckats – vilket många både lärare och föräldrar känner en stor frustration över. En statlig finansiering bör säkra kvalitet för alla grupper och möjliggöra att samtliga kommuner kan erbjuda en högkvalitativ och kompensatorisk skola.
Samtidigt behöver professionen – lärare och rektorer – få ökat ansvar för och frihet att utforma själva undervisningen utan att vare sig statliga eller kommunala förvaltningar allt för mycket undergräver en sådan yrkesmässig frihet. Det vore en verklig decentralisering av skolan. Däremot kommer det också framöver att vara viktigt att ha någon form av lokal förankring och insyn för kommunpolitiker.

En förändring av den svenska skolan förutsätter en bred politisk samsyn för att skapa långsiktigt hållbara villkor och förutsättningar för skolan. Vi måste hitta en modell som leder till ett mer likvärdigt skolsystem som kan bidra till höjda kunskapsresultat och bättre villkor och förutsättningar för lärarna.
Dessutom bör ett kunskapskontrakt införas, som Moderaterna har föreslagit. Det enskilt viktigaste för att höja kunskapsresultaten är det som händer i klassrummet. Att skickliga lärare får mer tid att förbereda lektioner och motivera varje elev utifrån dennes individuella förutsättningar är avgörande. Det handlar om att få fler elever att förstå att skolan är viktig och att en stor del av livet beror på hur man lyckas i skolan. Men vi måste skapa rätta förutsättningar för detta.


Nu behöver vi komma till rätta med den svaga styrning och det bristfälliga fokus som kommunaliseringen medförde. Vi har inte råd att vänta i ytterligare 25 år på att skapa en styrning och finansiering av skolan som ger lärare bättre förutsättningar att hjälpa alla elever att nå höjda kunskapsresultat. Sverige behöver en effektiv och likvärdig nationell skola som sätter kunskap i centrum nu!

Bo Jansson, ordförande, Lärarnas Riksförbund

Michael Svensson (M), riksdagsledamot och ledamot i utbildningsutskottet

För kommentarer:
Bo Jansson ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 61

För upplysningar:
Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 00

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Helena Linge

Sidan senast uppdaterad: 2015-10-14 09.06

Ansvarig redaktör för sidan: Peter Käll