Sök Sök
Meny Meny

Logga in

10 sep 2013

De ökade klyftorna i skolan måste bli central valfråga

En rapport som Lärarnas riksförbund presenterar idag visar att elevers bakgrund blir allt mer avgörande för hur de lyckas med skolgången. Samtidigt upplever sju av tio lärare att deras fritid påverkas negativt av arbetssituationen. Skolans bristande likvärdighet måste bli en central valfråga 2014. Visa politikerna att du vill ha en nationell kunskapsskola på stark och statlig grund, skriver Bo Jansson, ordförande för Lärarnas riksförbund, på SVT Debatt.

Den svenska grundskolan har de senaste 20 åren förvandlats från ett av världens mest likvärdiga skolsystem till en skola där elevers och föräldrars bakgrund får allt större betydelse. Och till en skola där lärare pressas alltmer.

Kraftfulla åtgärder måste sättas in för att alla elever även i praktiken ska omfattas av de nationella mål som är uppsatta för skolan. Mer stöd ska ges till just utsatta elever och bland annat nya elever med utländsk bakgrund.

Landets kommuner misslyckas med det kompensatoriska uppdraget. Ett uppdrag som står tydligt i skolans styrdokument ända sedan grundskolans inrättande. Elevers bakgrund ska i så liten utsträckning som möjligt påverka prestationerna negativt. Här går utvecklingen åt fel håll.

Olika kommuner och olika skolor har olika ambitionsnivåer, kunskaper och system för hur skolor ska organiseras och undervisningen bedrivas. Den ökade friheten att styra skolan har skapat en grogrund för ökade skillnader.

Lärarnas Riksförbund har granskat data för landets samtliga elever (födda 1983, 1987, 1991 och 1995). Det visar sig att elevernas bakgrund avgör allt mer om han eller hon kommer att lyckas med sina studier i grund- och gymnasieskolan.

  • Elevsammansättningen i svensk skola har förändrats. Samtidigt som den generella utbildningsnivån har ökat i riket, ser vi att elever med utomnordisk bakgrund har en allt större andel lågutbildade föräldrar.
  • Andelen elever som inte påbörjat gymnasiestudier ökar. Fortfarande är det flest pojkar som inte klarar gymnasiebehörighet, men vi ser att andelen flickor ökar. Det är oroande.
  • Elever med utländsk bakgrund som har föräldrar med låg utbildningsnivå och bor förortskommuner till större städer når 80 % grundläggande gymnasiebehörighet. Men i liknande elevgrupper i storstäderna som Stockholm, Göteborg och Malmö når bara 65 % grundläggande behörighet. Samma stora regionala skillnader finns inte för elever med svensk bakgrund.

Sverige behöver en nationell kunskapsskola. Det innebär att staten måste ta över ansvaret för finansieringen av samtliga skolor. Det krävs ett riktat statligt uppdrag utan hänsyn till kommunala prioriteringar, då de är en grogrund för ökade klyftor. Endast staten har drivkrafter att garantera likvärdiga möjligheter och en utbildning av hög kvalitet för alla elever i landet.

Skolor och lärare behöver samtidigt ökad lokal frihet att pedagogiskt avgöra hur undervisningen anpassas på bästa sätt. Lärare ska kunna avgöra om undervisning ska ske i halvklass eller om mindre undervisningsgrupper ska inrättas. Detta gäller särskilt i lågstadiet, men också i skolor där segregationen är stor bör det vara aktuellt i de högre årskurserna.

Politiker nationellt måste nu enas om ett modernt ansvar för skolan. Samtidigt måste villkor och arbetsförhållanden förbättras för lärare och elever. Första steget för att komma tillrätta med den ojämlika skolan är att satsa på lärarna och ge rimliga villkor för lärare – i alla skolor.

I Lärarnas Riksförbunds nya arbetsmiljöundersökning visar det sig också att fler lärare sjukskriver sig av fysiska orsaker och många arbetar sjuka.

  • Sju av tio lärare upplever att deras fritid ofta eller ibland påverkas negativt av arbetssituationen.
  • Nio av tio lärare säger att de fått en högre arbetsbelastning.
  • Sju av tio lärare upplever att löneutvecklingen och karriärmöjligheterna är för dåliga.

Vi kräver att arbetsgivarna även tar krafttag för det systematiska arbetsmiljöarbetet och för tydliga lönesatsningar. Det krävs en förändring.

Skolans bristande likvärdighet måste bli en central valfråga nästa riksdagsval. Vill de ansvariga för skolan kunna se sina ungdomar i ögonen i framtiden måste de rätta förutsättningarna finnas i skolan. Vi kan inte svika nya generationer av elever och lärare.

I dag på Skolans Dag behöver vi ditt stöd. Visa att du inte vill att skolan ska fortsättas dras isär. Visa inför nästa riksdagsval att du vill ha en nationell kunskapsskola på stark och statlig grund.

Gå ut i sociala medier. Sprid #skolvalet 2014.

Bo Jansson, ordförande i Lärarnas Riksförbund

För kommentarer:

Bo Jansson ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 61

För upplysningar:

Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 00

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Helena Linge

Sidan senast uppdaterad: 2017-04-10 12.40

Ansvarig redaktör för sidan: Peter Käll

"I dag på Skolans Dag behöver vi ditt stöd. Visa att du inte vill att skolan ska fortsättas dras isär. Visa inför nästa riksdagsval att du vill ha en nationell kunskapsskola på stark och statlig grund."

Gå ut i sociala medier.
Sprid #skolvalet 2014.