Sök Sök
Meny Meny

Logga in

12 okt 2017

Engagera dig i skolan, Kristersson!

”Moderaterna ska bli det ledande skolpartiet”, sa förre partiledaren Anna Kinberg Batra när hon drog i gång Skolinitiativet för ett par år sedan. Nu hoppas Sveriges lärare på tydliga besked under den stundande partistämman: vilka politiska åtgärder anser Moderaterna och den nyvalda ledaren att skolan behöver? 
Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén ställer fyra frågor till moderatledaren Ulf Kristersson i Dagens Samhälle. 

Åsa Fahlén, förbundsordförande

Åsa Fahlén, förbundsordförande

Den svenska skolan kämpar med strukturella problem som bland annat handlar om omfattande lärarbrist samt en övertro på olika pedagogiska stickspår. Skolsystemet är splittrat med många olika huvudmän som hanterar likartade problem på mycket olika sätt. Detta har fått till följd att likvärdigheten fortsätter att försämras. Men det finns ljuspunkter, som förhoppningsvis innebär att utvecklingen i skolan kan vända åt rätt håll. Lärarlönerna har blivit högre och allt fler vill bli lärare, vilket är nödvändigt om skolan ska ha en chans att klara av sitt uppdrag. 

Med knappt ett år kvar till valet är det dags för Moderaterna att på allvar höja ambitionerna och engagera sig i skolan. Att säga att Sverige inte ska ha några dåliga skolor räcker inte.

När Moderaterna på torsdag drar igång sin stämma hoppas Sveriges lärare därför på tydliga besked om hur partiet och dess nyvalde ledare Ulf Kristersson ser på den svenska skolan och vilken typ av politiska åtgärder partiet anser behövs. Som representant för många av landets lärare hävdar jag att det behövs förändringar på systemnivå. Det behövs ett agerande i syfte att förbättra förutsättningarna för lärarna att kunna göra ett bra jobb.

Därför har jag fyra konkreta frågor till den nyvalde moderatledaren Ulf Kristersson:

Kommer en moderatledd regering fullfölja regeringens förslag om ny finansieringsmodell för skolan? 

Den statliga utredningen Skolkommissionen föreslog ett resurstillskott till skolan om 6 miljarder kronor som ska fördelas socioekonomiskt så att de huvudmän och skolor med de största behoven får mest tillskott. Den rödgröna regeringen har, enligt vad som står att läsa i höstbudgeten, för avsikt att genomföra reformen fullt ut. Men moderaterna lägger inte medel till detta i sin eget budgetförslag. För skolans del är det dock viktigt att denna reform säkras långsiktigt så att den överlever eventuella maktskiften.

Även andra reformer som kommissionen föreslår är mycket angelägna. Det gäller ett statligt reglerat program för lärares fortbildning och karriärmöjligheter, samt förändringar i skolvalssystemet för att bryta den negativa trenden med ökad skolsegregation. Här behövs konkreta besked från Moderaterna.

Kommer Moderaterna att arbeta för att gymnasieskolan ska få en regional struktur?

Skolkommissionen föreslog att styrningen, finansieringen och dimensioneringen av gymnasieskolan skulle utredas. Det är inget nytt förslag. Även Saco har sedan länge varit inne på ett liknande spår, liksom Lärarnas Riksförbund. Det splittrade ansvaret för skolan lämpar sig särskilt illa för gymnasiet.

 Vidare behöver gymnasieskolan en fastlagd timplan för varje kurs/ämne och program, i likhet med den som nu inrättas i grundskolan. Varken kommuner eller friskolor ska kunna spara pengar genom att tulla på elevernas undervisningstid. Skolinspektionen måste kunna kontrollera att varje enskild elev verkligen erbjudits den minsta garanterade undervisningstiden. 

Kommer Moderaterna att arbeta för ett modernt statligt huvudmannaskap för skolan?

De skolor som idag är kommunala behöver på sikt ett nytt modernt huvudmannaskap om likvärdigheten ska kunna stärkas. Detta i kombination med ett tydligt regelverk som gör att friskolor och offentliga skolor bedriver verksamhet på liknande villkor. Skolkommissionens olika förslag är ett viktigt första steg, men det kommer inte att räcka. Landets skolor måste dra åt samma håll och de 290 kommunerna har idag olika kapacitet, vilja och ambition att uppfylla det nationella skoluppdraget. Skolan är en nationell angelägenhet och måste följaktligen hanteras som en sådan. I denna fråga står väljarna enade, oavsett partisympati. Det visade vår stora väljarundersökning från tidigare i år.

Hur vill Moderaterna lyfta läraryrkets attraktivitet?

Det gäller att ge lärarna förutsättningar att göra ett gott jobb, inte om att gnälla över saker som professionen faktiskt själv kan och ska sköta. Det krävdes till exempel att staten gick in med pengar till lärarnas löneutveckling för att något alls skulle hända, trots lärarbristen. Den stora frågan som återstår är arbetsbelastningen, där en nationell reglering av undervisningstiden skulle behövas utredas och införas.

Nu har du chansen Ulf!

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund

För kommentarer:
Ordförande Lärarnas Riksförbund, 073-430 42 74 

För upplysningar:
Pressjour Lärarnas Riksförbund, 08-613 25 55 

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Helena Linge

Sidan senast uppdaterad: 2017-10-12 09.07