Sök Sök
Meny Meny

Logga in

25 mar 2013

Få kommuner satsar på lärarna

Få kommuner i landet har gått från ord till handling i den lokala löneförhandlingen och höjt lärarnas löner, visar en ny genomgång från Lärarnas riksförbund. Vi är djupt bekymrade att dessa kommuner inte har följt SKL:s uppmaning att satsa på lärarna, skriver Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

Att lärarna måste prioriteras nu är och var grundbulten när det nuvarande fyraåriga läraravtalet slöts i höstas.

Avtalet, som är uppsägningsbart från 2015, har det tydliga målet att påbörja en uppvärdering av lärarnas löner under avtalsperioden. Det slutliga ansvaret ligger på varje enskild kommun/landsting. Det innebär att 2014 går fristen ut för att rätta till lärarnas usla löneläge.

Sedan avtalet tecknades har ledande företrädare för SKL tydligt markerat att de garanterade löneutfallen i det nya löneavtalet inte ska ses som ett tak för lärarnas löneförhöjningar utan som ett golv och starten på en uppvärdering av lärarna.

I den första rikstäckande granskningen av det första avtalsåret 2012 ser vi tyvärr att uppmaningarna klingat ohörda på alltför många håll. De goda exemplen är förfärande få och de dåliga alltför många.

Vår uppföljning visar att få kommuner i landet gått från ord till handling i den lokala löneförhandlingen. De kommuner som satsat mest har visat en vilja att uppvärderad läraryrket lönemässigt samtidigt som de har ett väl fungerande samarbete med våra lokala företrädare när det gäller lönebildningsprocessen.

Kommuner som föregår med gott exempel är bland annat Lekeberg med 9,5 procents lönepåslag på lärarna, Västerås (6,1 procent) och Strömstad (5,3 procent). Sigtuna är också ett exempel på en kommun som mellan löneöversyner har satsat på sina lärare. Där har man utöver avtalets 4,2 procent lagt på 17 procent för utvalda duktiga lärare. Det visar att där viljan finns så är det också möjligt att prioritera lärarna.

Men för att få till stånd en varaktig uppvärdering krävs att dessa kommuner också fortsätter satsa på lärarna i de kommande löneöversynerna.

Dessvärre finns det ett alltför stort antal kommuner (närmare fyrtiotalet) som inte alls har förmått följa avtalets intentioner (se faktaruta). Tråkigt nog innehåller denna lista alldeles för många kommuner som vi tidigare har pekat ut att ligga i löneligans absoluta bottenskikt.

Det är kommuner som betraktar golvet som tak, och värderar lärare sämst av landets kommuner. Det är tydligt att man varken klarar av lokal lönebildning eller individuell lönesättning. Dessa kommuner klarar tydligen inte den här typen av avtalskonstruktion med eget ansvar.

Det är uppenbart att man varken tar sitt ansvar när det gäller partsavsikten med avtalet eller när det gäller samhällsansvaret att värna läraryrkets attraktionskraft. Från våra lokala företrädare i dessa kommuner nås vi av en stor frustration över löneutfall samt löneprocess.

Resultatet av 2012 års avtalsrörelse visar att man inte fattat galoppen. Och de övriga kommunerna som inte är på sämsta- eller bästalistan har lagt sig på eller bara några tiondelar över golvet.

Om inte tempot dras upp och betydligt fler kommuner inser att de måste vara med på banan, blir en förtida uppsägning oundviklig. Varför delar exempelvis inte Aneby, Finspång, Kristinehamn, Malmö, Norrköping och Vansbro SKL:s syn på behovet att uppvärdera läraryrket?

Vi är djupt bekymrade att dessa kommuner inte har följt SKL:s uppmaning att satsa på lärarna.

Lärarnas Riksförbund menar att Lärarnas löner måste höjas med minst 10 000 kronor i 2012 års penningvärde.

I kommande löneöversyner måste betydande steg tas mot en höjning av lärarnas löner med minst 10 000 kronor i månaden. I dag startar många lärare sitt yrkesliv med en lön på cirka 20 000 kronor i månaden, att jämföra med andra akademiska yrken med lika lång utbildningstid, som startar vid 30 000 kronor i månaden. Vi kommer att utgå från 2012 års lönevärde och kommer att indexera detta belopp tills vi uppnått vårt mål.

Det är orimligt att tänka sig att den svenska skolan ska vara en attraktiv framtida arbetsgivare för dagens studenter, när exempelvis civilingenjörer tidigt i sitt yrkesliv har en lön på drygt 33 000 kronor, vilket är mer än vad slutlönen är för många gymnasielärare med 40 år i yrket.

För att läraryrket ska uppvärderas krävs att lärarna får betydligt mer än märket 2013-2015. Lärarna måste få betydligt mer än andra även de kommande åren för att inte löneskillnaderna mellan lärare och andra jämförbara yrken ska fortsätta att öka.

Om lärarna bara skulle få märket för de resterande tre åren innebär detta att vi lämnar avtalsperioden i ett sämre läge än när vi gick in! En situation som är oacceptabel, såväl för SKL som för Lärarnas Riksförbund. Lyckas inte kommunerna och SKL att uppvärdera läraryrket via detta avtal kommer förtroendet för enskilda kommuner och för SKL att vara förbrukat.


METTA FJELKNER
ordförande Lärarnas Riksförbund

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Helena Linge

Sidan senast uppdaterad: 2014-01-15 15.02

Ansvarig redaktör för sidan: Peter Käll