Sök Sök
Meny Meny

Logga in

15 nov 2012

Fel hylla skillnaden mellan skolorna

Idag utses Sveriges bästa skolkommun. Det är ett tydligt tecken på en ojämlik skola. Vi behöver ett modernt statligt huvudmannaskap som kan ta tag i och garantera likvärdigheten, skriver Freddy Grip, ordförande Lärarnas Riksförbunds Studerandeförening på SVD Brännpunkt.

I dag utser Lärarförbundet Sveriges bästa skolkommun. Ett initiativ som vi i Lärarnas Riksförbunds Studerandeförening ifrågasätter. Enligt Lärarförbundet så utses bästa skolkommun för att sätta fokus på kommunernas viktiga roll som huvudmän för skolan. Till grund för bedömningen ligger 14 kriterier som handlar om skolans resultat och förutsättningar. Med på listan finns elevers resultat, resurser till undervisningen, lärartäthet, lärarlöner, lärarbehörighet med mera.

Det vi i Lärarnas Riksförbunds Studerandeförening vänder oss emot är att vi i dag har en skola som är så långt ifrån likvärdig det går att komma. Att det är så stora skillnader mellan Sveriges skolkommuner är helt oacceptabelt. Det är inget att hylla, det är något att vara bekymrad över. Det måste vara så att alla elever i Sverige har rätt att gå i den bästa skolan.

För oss lärarstudenter blir frågan högst aktuell i och med det introduktionsår vi ska genomföra efter examen för att få vår legitimation. Vi kan redan nu se att en del kommuner tar ansvar och tecknar kollektivavtal och sätter upp ramar för introduktionsåret medan andra kommuner knappt vet vad året innebär.

Garanterar vi inte likvärdigheten i introduktionsåret utan lägger det till listan på vad Lärarförbundet kan fortsätta att ranka kommuner efter så kommer det i förlängningen bara göra skillnaderna mellan kommunerna större. Det kommer leda till kommuner som kan trygga sin försörjning av legitimerade lärare medan de nya lärarna i andra kommuner inte får den introduktion till yrket som de förtjänar.

Det är inte bara eleverna som drabbas av att få sämre möjligheter att nå sina drömmar utan en allt mer bristande likvärdighet kommer också påverka hela samhället. Vår begåvningsreserv kommer byggas på och vi kommer även tappa förmågan att ligga på topp vad gäller forskning och innovation.

Lärarförbundet själva konstaterar att det är samma kommuner som befinner sig i topp sedan detta började 2002. Detta tyder på att skillnaderna är stora och inte kommer att lösa sig självt genom att vi fortsätter att ranka Sveriges bästa skolkommun.

Det är nu dags att satsa och tänka modernt, ta ansvar och fokusera på framtiden. Vi behöver ett modernt statligt huvudmannaskap som kan ta tag i och garantera likvärdigheten. Både för de nya lärarnas introduktionsår och för varje elevs grundläggande utbildning.

Ett modernt statligt huvudmannaskap erbjuder helt nya möjligheter för en förvaltning av skolan som garanterar likvärdighet. Geografisk närhet är inte ett krav för att styrningen skall vara god, utan det öppnar upp för andra konstellationer där vi kanske har en nationell grundskoleförvaltning.

Politikerna måste nu våga se alla elever i ögonen och lova dem en bra skolgång, de måste våga ge skolan ett modernt statligt huvudmannaskap och vägra låta Sverige ha en bästa skolkommun.

FREDDY GRIP
ordförande Lärarnas Riksförbunds Studerandeförening

För kommentarer:
Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 68
För upplysningar:
Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 00

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Helena Linge

Sidan senast uppdaterad: 2014-01-15 15.02

Ansvarig redaktör för sidan: Peter Käll