Sök Sök
Meny Meny

Logga in

25 feb 2011

Fem miljarder kan satsas på undervisning

Lärarnas Riksförbunds granskningar av hur resurser till skolan fördelas visar att fem miljarder kronor skulle kunna frigöras och läggas på undervisning istället för skolbyråkrati. Det är dags för politiker att göra nödvändiga effektiviseringar, skriver Ilija Batljan (S), landstingsråd, Metta Fjelkner, Lärarnas Riksförbund, och Robert Noord (S), Haninge kommun.

Men det är politikerna som betalar och beställer. Politiker i såväl stat, kommuner som landsting har byggt upp ineffektiva och hierarkiska organisationer. Om vi kan få till stånd en nedbantning av en alltmer uppblåst administrationsbubbla finns det stora resurser som kan användas för att lyfta inte minst svensk skola. Men detta kräver politiskt mod och beslutsamhet.

Lärarnas Riksförbunds granskningar av hur resurser till skolan fördelas visar att genom att skära ned på kommunernas skolbyråkrati kan flera miljarder kronor frigöras och istället läggas på undervisningen. Det menar vi är bättre använda skattepengar. Genom att skära ned på byråkratin och satsa på undervisningen och kunskapsuppdraget — skolans kärnverksamhet — kan eleverna få mer specialundervisning och mer förberedda lärare.

Vi uppmanar till en granskning av Lärarnas Riksförbunds rapport "Från byråkrati till undervisning". Den visar att fem miljarder kronor som i dag används till byråkrati i stället kan gå till undervisning.

Idag får stora elevgrupper inte den undervisning de har rätt till. Skolverkets viktiga och uppmärksammade granskning av orsakerna till svensk skolas fallande resultat från förra året lyfter fram fyra faktorer som tillsammans förklarar varför svenska elever nu presterar sämre i skolan jämfört med tidigt 1990-tal. De fyra faktorerna är: den ökande segregeringen, decentraliseringen av skolan, differentieringen av undervisningen och individualiseringen som har skapat en förändrad lärarroll.

Det behövs en tydligare resursfördelning som kan kopplas ihop med skolans måluppfyllelse. Idag är den tredje största kostnadsposten för grundskolan benämnd som "övrigt" och går till skoladministration och liknande. Det motsvarar totalt nästan 9 miljarder kronor per år.

Ansvaret för detta är jämnt fördelat bland de politiska partierna. Delvis kan de försämrade resultaten förklaras av att endast lite drygt hälften av grundskolans totalkostnad går till undervisning i Sverige, jämfört med cirka 64 procent för OECD-länderna.

Vi förenas av insikten att resurserna i svensk skola används fel. Sedan kommunaliseringen har skoladministrationen vuxit. Det finns i dag ett flertal tjänster som kan effektiviseras genom centralt eller regionalt samarbete. Här borde ansvariga politiker i regeringen och ute i landets kommuner våga ta bort skygglapparna och se till att våra skattepengar används bättre och levererar mer kvalitet.

Vi anser att:

  • Ansvariga politiker har ett direkt ansvar att begränsa byråkratin och övriga resurskrävande kringuppgifter för skolan. Det bör vara alla politikers skyldighet att använda skattepengar på bästa och mest effektiva sätt.
  • Staten och regeringen måste ta sin del av ansvaret för att effektivisera myndigheterna så att resurserna kan användas där de gör mest nytta, det vill säga hos läraren i de enskilda klassrummen. Men även kommunerna måste bli bra mycket bättre. En gemensam målsättning bör vara att skoladministrationen ska halveras till år 2015.
  • Skolinspektionen bör få ett ännu vassare mandat att granska hur skattebetalarnas resurser används i skolan så att skolans kärnverksamhet, själva undervisningen, prioriteras. Myndigheten bör få i uppgift att årligen redovisa hur stor andel av de samlade resurserna som går till undervisning och hur stor del av resurserna som används till administration.
  • Regeringen måste se till att presentera en jämförelse mellan olika kommunala och fristående huvudmän och hur stor del av deras resurser som går till ren undervisning.
  • Utredningen av skolans kommunalisering som utlovats måste innehålla direktiv om att också granska utvecklingen av de totala administrationskostnaderna i skolan sedan kommunerna tog över huvudmannaskapet.

Låt mer av befintliga resurser gå till kärnverksamheten istället för administration. Ge mer resurser för bättre undervisning till alla. Då skulle resurserna räcka bättre till för elever med särskilda behov.

ILIJA BATLJAN (S)
landstingsråd i Stockholms läns landsting

METTA FJELKNER
ordförande Lärarnas Riksförbund

ROBERT NOORD (S)
oppositionsråd i Haninge kommun

För kommentarer:
Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 68
För upplysningar:
Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 00

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Helena Linge

Sidan senast uppdaterad: 2017-04-26 12.13