Sök Sök
Meny Meny

Logga in

04 feb 2015

Fler toppstudenter vill bli lärare

Det är många med högsta meritvärde som vill bli lärare. Det visar en ny undersökning som Lärarnas Riksförbund presenterat. Bara under hösten 2014 antogs fler än 500 lärarstudenter med ett meritvärde på 20 eller mer – alltså höga betyg i samtliga ämnen, skriver Bo Jansson i en debattartikel i

Sedan en tid tillbaka är mediebilden av lärarstudenterna mörk. Vi har kunnat läsa om de dåliga betyg lärarstudenterna har och hur illa de presterade på högskoleprovet. Lärarnas Riksförbund har därför gjort en kartläggning av lärarstudenternas högskoleprovsresultat och meritvärde.

Faktum är att fler lärare än läkare antogs med högsta meritvärde under 2014. Till utbildningen antas fortfarande studenter med låga resultat från gymnasiet, men det är försummande få, bara 2 procent hade under 0,5 på högskoleprovet och ett meritvärde under 12,5 under förra året.

Antalet sökande till lärarutbildningarna ökar också visar rapporten, men det är dessvärre inte ämnena med störst brist som studenterna väljer. Alltför få söker sig till bristämnena – naturvetenskapliga ämnen, teknik och moderna språk.

Det är ett problem i dag att lärarutbildningarna inte alltid erbjuder inriktning mot ämnen där det finns brist, trots att studenter efterfrågar detta. Ämneslärarutbildningen bör koncentreras till färre lärosäten som vart och ett kan erbjuda ett bredare urval av ämnen, detta kan bidra till en mer reglerad dimensionering och hindra att för många utbildas mot ämnen där man riskerar ett överskott av lärare.

Vi menar att lärosäten som bedriver ämneslärarutbildning måste kunna erbjuda en relevant kombination av ämnen i sin utbildning. Det är inte samhällsekonomiskt försvarbart att vissa lärosäten utbildar tillexempel enbart samhällslärare när det inte finns något ökat behov av dessa på arbetsmarknaden. Det måste också bli ekonomiskt hållbart för lärosätena att ge utbildningar inom bristämnen även när studentantalet är litet.

Vi kan vrida och vända på systemet för att få fler att välja att bli lärare inom ett bristämne. Men till syvende och sist handlar det om att lärarnas löner måste bli mer konkurrenskraftiga. Såväl staten och kommunerna har ett stort ansvar för att bryta denna trend. Det måste löna sig att utbilda sig till lärare. Det är ett växande framtidsyrke som innefattar ett mycket stort ansvar, och borde belönas som ett sådant.

Lärarnas Riksförbund har ett antal förslag för att göra läraryrket mer attraktivt:

  • Höjda lärarlöner: Det absolut viktigaste incitamentet för att locka fler till läraryrket, och att fler ska välja bristämnena, är erbjuda konkurrenskraftiga löner. Det behövs ett lärarpaket med både statliga lönesatsningar och ett utökat antal karriärtjänster. Dessutom behöver arbetsgivarna, offentliga och privata, ta ett stort ansvar för lärares löneutveckling, arbetsbelastning och arbetsmiljö.
  • Bredare urval av ämnen vid lärarutbildningarna: Ämneslärarutbildningen bör koncentreras till färre lärosäten som vart och ett kan erbjuda ett bredare urval av ämnen, vilket skulle bidra till en mer reglerad dimensionering och hindra att för många utbildas mot ämnen där man riskerar ett överskott av lärare. Vi menar att lärosäten som bedriver ämneslärarutbildning måste kunna erbjuda en relevant kombination av ämnen i sin utbildning. Det är inte samhällsekonomiskt försvarbart att vissa lärosäten utbildar tillexempel enbart samhällslärare när det inte finns något ökat behov av dessa på arbetsmarknaden. I dagsläget finns en handfull lärosäten som erbjuder lärarexamen mot enstaka ämnen och man bör överväga en minimigräns för antal ämnen för att få examensrätt för ämneslärarutbildning. Detta gäller förstås inte specialhögskolorna för praktiska och estetiska ämnen.
  • Basår för halva priset: För naturvetenskapliga ämnen kan det behövas basår med goda studievillkor eftersom antalet möjliga sökande är betydligt färre än för många andra ämnen. För samtliga bristämnen bör möjligheten till bättre villkor i studiemedelssystemet övervägas. Alla lärosäten som idag har utbildning i NO- ämnen ska erbjuda ett naturvetenskapligt basår för lärarstudenter. Istället för att som idag, gå till Komvux, får studenten komma direkt till högskolan. För att göra det mer attraktivt, vill förbundet att halva studieskulden för basåret skrivs av.
  • Möjlighet att bedriva utbildning trots få sökanden: Regeringen bör utreda möjligheten att följa Riksrevisionens förslag om att justera resurstilldelningssystemet så att det blir ekonomiskt hållbart för lärosätena att ge utbildningar inom bristämnen även när studentantalet är litet. Det innebär i praktiken att universitet och högskolor som har examensrätt i NO- ämnen får ett extra ekonomiskt tillskott. Det kostar så gott som lika mycket att utbilda fem studenter som att utbilda tio eller femton, men ersättningen ges idag per student. 


Bo Jansson, ordförande Lärarnas Riksförbund

För kommentarer:
Bo Jansson ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 61

För upplysningar:
Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 00

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Helena Linge

Sidan senast uppdaterad: 2015-02-18 09.24

Ansvarig redaktör för sidan: Peter Käll