Sök Sök
Meny Meny

Logga in

17 apr 2008

Förändra lärarutbildningen i grunden

Lärosäten med lärarutbildning bör tilldelas examensrätt endast i de delar där man har kompetens och kan erbjuda en lärarutbildning av god kvalitet. Det skriver Metta Fjelkner, ordförande för Lärarnas Riksförbund, i Sydsvenskan.
Läraryrket är enligt forskare en vanlig ingång till akademiska yrken för arbetarklassens barn. Jag ser de stora bristerna i vissa lärarutbildningar som återigen uppmärksammas, som ett stort svek.

Varför skall arbetarklassens unga och för den delen alla som söker sig till lärarutbildningarna hålla till godo med en bristfällig utbildning när de skall utbildas till det som beskrivs som "världens viktigaste yrke", lärare?

Redan för flera år sedan påpekade vi att många av dagens lärarutbildningar inte lever upp till kraven. Vi har sedan dess envetet krävt en reformering av lärarutbildningen. I förra veckan fick vi återigen stöd för vår kritik, då Högskoleverkets lärarutbildningsutvärdering ifrågasatte examensrätten vid 10 av 27 lärarutbildningar.

Det är dock befängt att som den tidigare chefen för lärarutbildningen vid Malmö högskola, Olle Holmberg, i Sydsvenskan den 8 april påstå att Högskoleverket därmed uppträder som en politisk lobbyorganisation.

Vi vet att det finns för få disputerade lärare och kravnivåerna är för låga på flera lärosäten. Det är också skrämmande att det på flera håll erbjuds lärarutbildning, i till exempel matematik och naturvetenskapliga ämnen, utan att man har tillräcklig kompetens.

Den generella examensrätten för lärosätena borde ersättas av examensrätt i endast de delar där man har kompetens och kan erbjuda en lärarutbildning av god kvalitet. De som inte klarar kraven skall heller inte bedriva vidare lärarutbildning.

Lärarnas riksförbunds studerandeförening, LR Stud, har inför vår kongress i maj krävt att antalet lärarutbildningar i landet skall halveras, vilket betyder att ungefär samma antal lärosäten som nu kritiseras skulle behöva lägga ner sina lärarutbildningar.

Det är ett rimligt krav att häften av de undervisande lärarna på lärarutbildningarna själva är forskare och disputerade. Vägen dit är ännu lång för nästan alla lärosäten. För att få fler disputerade lärare krävs medel för forskning och forskarutbildning, och där ser vi idag stora brister i de ekonomiska förutsättningarna.

Låga antagningskrav, låga kravnivåer och gruppexaminationer - så ser det ut på vissa lärosäten. Det är långt ifrån vad man kan önska. Högskoleutbildning är ett individuellt projekt. Lärarstudenter satsar upp till 5,5 år på sina studier, de investerar upp till 250000 kronor i form av studielån.

Just därför har de rätt att kräva en utbildning av högsta kvalitet. Det är staten som måste vara garanten för att denna livsviktiga investering håller högsta kvalitet. Ingen student skall påbörja en utbildning som inte bevisligen klarar kraven.

För en bra utbildning krävs fokus på fördjupade ämneskunskaper, högre och mer precisa antagningskrav, olika lärarroller kräver olika förutsättningar och det måste tydliggöras vid antagningen till lärarutbildningen. Sedan måste krav motsvarande de som ställs i yrket ställas under hela utbildningstiden. Alla som kommer in kanske inte bör komma ut.

Läraryrket är grunden för samhällets utveckling. Kunskaper bygger ett samhälle. Lärarutbildningen innebär en stor investering i tid och pengar av den enskilde studenten. Denna investering måste staten garantera kvaliteten för.

METTA FJELKNER

För kommentarer:
Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 68
För upplysningar:
Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 00

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Helena Linge

Sidan senast uppdaterad: 2017-04-12 14.16

› Läs mer om vanliga
  frågor och förmåner