Sök Sök
Meny Meny

Logga in

02 sep 2015

För många lärosäten utbildar lärare

I Finland finns det åtta lärosäten som erbjuder lärarutbildningar, i Singapore ett. I Sverige har vi i dag hela 28 stycken. Det skriver Isak Skogstad, Lärarnas Riksförbund Studerandeförening, och Bo Jansson, Lärarnas Riksförbund, som presenterar tre förslag för att stärka lärarutbildningarna.

En lärarutbildning som präglas av kvalitet är en nyckelfaktor för att stärka resultaten i den svenska skolan. Den nya lärarutbildningen från 2011 var ett stort steg i rätt riktning med ett stärkt fokus på ämneskunskaper. Att ha genomgått en lärarutbildning ska vara en kvalitetsstämpel. Därav är det nu hög tid att ta nästa stora kliv och lägga grunden för morgondagens lärarutbildningar. I syfte att stärka utbildningarnas kvalitet föreslår vi tre förslag som både gemensamt och var för sig förbättrar förutsättningarna för lärarutbildningarna att höja nivån och möta skolornas behov av framtida kompetensförsörjning. Lärarutbildningarna bör koncentreras till färre lärosäten, dimensioneras efter skolornas behov och få höjda ersättningsbelopp i syfte att öka den lärarledda undervisningstiden.

De senaste åren har det vid återupprepade tillfällen rapporterats att söktrycket till lärarutbildningarna ökat. Det är enbart sant utifrån ett kortsiktigt perspektiv. Ökningen har skett utifrån en mycket låg historisk nivå. Under 1980-talet var antalet sökande per plats mellan 10 och 25 för de olika inriktningarna inom lärarutbildningarna, vilket var betydligt fler än till både läkar- och juristutbildningen. Till förra årets hösttermin gick det 1,1 förstahandssökande per antagen till ämneslärarutbildningarna med inriktning mot gymnasieskolan. På flera lärarutbildningar runtom i landet fanns det långt färre än en sökande per plats. Konkurrensen om platserna är oroväckande låg. Det här är en utveckling som inte får fortgå. Parallellt med satsningar på ett mer attraktivt läraryrke måste även landets lärarutbildningar genomgå förändringar i syfte att förbättra dess kvalitet.

Med intentionen att stärka de svenska lärarutbildningarna föreslår vi följande åtgärder:

1. Koncentrera lärosätena som erbjuder lärarutbildningar. I Finland finns det åtta lärosäten som erbjuder lärarutbildningar, i Singapore finns det ett. I Sverige har vi hela 28 lärosäten som i dagsläget utbildar blivande lärare. OECD påpekar i den granskning som överlämnades till regeringen tidigare i år att ett mindre antal lärosäten har bättre förutsättningar att bedriva utbildningar med hög kvalitet. Genom att förlägga ämneslärarutbildningen till färre orter kan kopplingen till starka ämnesinstitutioner stärkas och flera ämnen erbjudas som specialisering. Det behöver inte finnas en lärarutbildning i varje buske i Sverige.

2. Dimensionera lärarutbildningarna efter skolans behov. Den statliga styrningen över dimensioneringen av lärarutbildningarna måste stärkas. Alltför många studenter väljer att utbilda sig till ämneslärare i exempelvis historia, samtidigt som skolornas behov av utbildade lärare inom bristämnen i såsom moderna språk och naturorienterade ämnen växer sig allt starkare. Lärarutbildningarna fyller en samhällsviktig funktion få en ökad statlig styrning. För att möta den växande efterfrågan på särskilda lärare måste lärosätenas examenstillståndsprövning innefatta dimensioneringsaspekten.

3. Höj ersättningsbeloppen till lärarutbildningarna. Lärarutbildningen är underfinansierad. Andelen lärarstudenter som har färre än åtta timmar lärarledd undervisning i veckan är hela 54 procent. Det är långt ifrån tillräckligt för att erbjuda en kvalitativ utbildning. Genom att höja ersättningsbeloppen för lärarstudenter kan lärosätena få en god möjlighet att ge studenterna en bättre utbildning. Regeringen bör även utreda Riksrevisionens förslag om att justera resurstilldelningssystemet så att det blir ekonomiskt hållbart för lärosätena att ge utbildningar inom bristämnen även när studentantalet är litet. Det kostar så gott som lika mycket att utbilda fem studenter i matematik som att utbilda tio, men ersättningen ges idag per student.

Enligt en granskning från OECD är läraren den enskilt viktigaste faktorn för elevernas kunskapsresultat. Lärarutbildningen är av stor vikt utifrån den enkla anledningen att den påverkar lärarnas kvalitet, vilket i sin tur är av största vikt för elevernas kunskapsresultat. Läraryrket är ett komplext yrke som inte kan utövas utan adekvat förberedelse. Under sommaren trädde kravet på lärarlegitimation fullt ut i kraft, vilket betyder att det numera krävs att legitimation för att läraren självständigt ska kunna sätta betyg och bli tillsvidareanställd. Det är ett stort steg i rätt riktning. Det är hög tid att ta nästa stora kliv och påbörja byggnationen av en lärarutbildning i världsklass.

Bo Jansson, ordförande Lärarnas Riksförbund

Isak Skogstad, ordförande Lärarnas Riksförbund Studerandeförening

För kommentarer:
Bo Jansson ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 61

För upplysningar:
Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 00

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Helena Linge

Sidan senast uppdaterad: 2017-05-22 15.38