Sök Sök
Meny Meny

Logga in

27 okt 2009

Ge skolan vad den behöver

Det är hög tid att politikerna skapar en långsiktig och rättvis finansiering av skolan, skriver Anders Lago, kommunalråd i Södertälje, och Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund, i en debattartikel i Aktuellt i Politiken.
Social bakgrund har fått allt större betydelse i svensk skola. Slutsatsen dras i Skolverkets rapport "Vad påverkar resultaten i svensk grundskola — en sammanfattande analys". Man konstaterar att det har "blivit större resultatskillnader mellan olika skolor och mellan olika elevgrupper, framförallt utifrån social bakgrund."

Skolan är inte likvärdig i vårt land. Den har kanske aldrig varit det, men skillnaderna ökar snabbt. Vi kan se skillnaderna i lärartäthet där till exempel Södertälje har 7,6 heltidstjänster per 100 elever, jämfört med Lidingö som har 8,1.

Detsamma gäller andelen behöriga till gymnasieskolans nationella program som i Södertälje är 77,5 procent medan den i Lidingö är 95,8 procent. Samtidigt är andelen elever med invandrarbakgrund 0,2 procent i Lidingö och 50,7 procent i Södertälje. Skillnaderna är alldeles för stora. Där behoven är som störst är ofta resurserna alldeles för små.

En likvärdig skola där ungdomar och barn får kunskaper är den främsta garanten mot utanförskap. Svenska politiker är överens om att ett barns möjlighet att lyckas i skolan och livet ska avgöras av talang och eget arbete, inte av att man bor i ett postnummerområde med höginkomsttagare. Tyvärr har man varken nationellt eller lokalt lyckats skapa en resursfördelningsmodell som gör detta möjligt. Det är en ynkedom.

Lika möjligheter kräver olika resurser. Skolan måste kompensera för elevernas sociala och ekonomiska bakgrund. Vi behöver mer och rätt resurser i de områden som behöver det allra mest.

I dag har socioekonomiskt starka kommuner möjlighet att satsa på skolan. Kommuner med sämre resurser tvingas lägga sina resurser på bland annat sociala kostnader, som skenar iväg extra mycket under en lågkonjunktur. Vi menar att ansvariga politiker måste satsa på särskilt utsatta områden så att skolan och utbildningen blir integrerande istället för segregerande.

För just Södertälje ligger resurserna till skolverksamheten klart under rikssnittet, trots att resultaten är svaga och behoven är mycket större än på många andra platser. En kommun som Södertälje skulle säkert behöva ytterligare 400—500 lärare för att kunna ge alla elever en kvalitativt bra skola.

Regeringen måste våga diskutera ansvars- och fördelningsfrågorna för att bidra till en mer rättvis situation mellan kommuner och enskilda bostadsområden. Framför allt måste man inom ramen för statsbidrags- och utjämningssystemet snabbt ta fram ett mer rättvist system för resursfördelningen.

Kommunerna måste få likvärdiga förutsättningar för att bedriva skola. Därför är det rimligt att staten tar ett ökat finansieringsansvar för skolan, där mycket större hänsyn tas till kommunernas olika elevsammansättning. Kommunerna, inklusive friskolorna, måste få likvärdiga förutsättningar att bedriva skola. I kommuner med hög andel lågutbildade föräldrar och många personer med invandrarbakgrund behöver skolorna mer resurser för att eleverna ska ha samma chans att nå målen som staten satt upp.

Det är dags att på allvar diskutera hur skolan ska få rätt resurser för att kunna inrikta sig på kunskapsuppdraget.

Det ska inte spela någon roll var man bor eller vilken etnisk eller social bakgrund man har. Politikerna måste skapa en långsiktig och rättvis finansiering av skolan

Anders Lago
kommunstyrelsens ordförande (S) i Södertälje

Metta Fjelkner
ordförande Lärarnas Riksförbund

För kommentarer:
Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 68
För upplysningar:
Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 00

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Helena Linge

Sidan senast uppdaterad: 2014-01-15 15.03

Ansvarig redaktör för sidan: Peter Käll