Sök Sök
Meny Meny

Logga in

02 dec 2016

Glöm inte skolans digitalisering

REPLIK. Efter ett halvår med ansvar för digitalisering av offentlig sektor så meddelar Ardalan Shekarabi på DN Debatt (2/12) att han vill växla upp digitaliseringsarbetet. Det är en mycket lovvärd ambition men var tog skolan vägen i denna ambitionshöjning? Det skriver Åsa Fahlén, Lärarnas riksförbund.

Åsa Fahlén, förbundsordförande

Åsa Fahlén, förbundsordförande

Skolan är den ojämförligt största arbetsplatsen inom offentlig sektor med runt 5.000 skolenheter, en bra bit över hundratusen lärare och en dryg miljon elever. Antalet berörda föräldrar är förstås ännu större och de kommunicerar för övrigt i allt högre grad digitalt med lärare. Ofta hänvisas föräldrar till undermåliga webbplatser för att skaffa sig information om och från skolan. Skolans webbplatser finns endast i undantagsfall tillgängliga på andra språk än svenska.

Det är anmärkningsvärt att ministern inte med ett ord nämner läget när det gäller digitalisering i skolan. Det är förstås inget fel med att istället lyfta fram en myndighet som Bolagsverket med drygt 500 anställda och deras samarbete med Skatteverket. Men perspektivet behöver vidgas när ministern nu vill att Sverige återtar positionen som världsledande.

I en undersökning som Lärarnas Riksförbund har gjort med deltagande av 1.000 gymnasieelever svarar endast en tredjedel av eleverna att de tycker att skolans datorer och surfplattor är mycket bra. Fyra av tio anser att kvaliteten är ganska bra; ett svar som indikerar att det finns brister i den tekniska utrustningen.

Tyvärr finns det fortfarande lärare som år 2016 inte har tillgång till en egen dator på sin arbetsplats utan måste dela med en kollega. Detta är en situation som är helt oacceptabel, och som skulle vara otänkbar för andra yrkesgrupper.

Med fler datorer och surfplattor i skolorna ökar också kraven på infrastrukturen. Det gäller till exempel tillgången till uppkoppling mot trådlösa nätverk och laddningsmöjligheter i klassrummen. Men det handlar förstås också om program, inloggningar och hantering och bevakning. Ansvaret för detta får inte ligga på lärarna. Det är ett slöseri med lärares kompetens. Tyvärr uppger mer än var tredje lärare att de inte har tillgång till tillräcklig teknisk support. Det leder ibland till att värdefull lektionstid försvinner men kan också bromsa användandet av digitala verktyg i skolan.

Här följer tre viktiga krav från Lärarnas Riksförbund:

- Alla lärare och elever måste få tillgång till en egen dator eller motsvarande digitalt verktyg.

- IT-tekniker och administrativ personal behöver anställas i skolorna för att sköta hantering och service av de digitala verktygen. Lärarna måste få tid att vara lärare.

- En rejäl statlig fortbildning på vetenskaplig grund om digitala frågor inriktad mot enskilda ämnen för att stärka alla lärares kompetens i de digitala frågorna.

De miljarder som ministern påstår kan frigöras i offentlig förvaltning med sitt digitaliseringspaket skulle kunna vara en väl använd del av finansieringen av dessa förslag. Så nu ser jag fram mot Ardalan Shekarabis digitaliseringspaket 2.0 där skolan får sitt berättigade utrymme.

För kommentarer:
Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund, 073-430 42 74 

För upplysningar:
Pressjour Lärarnas Riksförbund, 08-613 25 55 

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Helena Linge

Sidan senast uppdaterad: 2016-12-08 10.22