Sök Sök
Meny Meny

Logga in

03 jul 2012

Grundskolan är elevernas enda chans

Rapporten "Du får ingen andra chans", som Lärarnas Riksförbund presenterar i dag, visar att grundskolan är enda chansen för eleverna att lyckas i den svenska skolan. Elever som inte är behöriga till gymnasieskolan når nästan aldrig målen med gymnasieskolan. De individuella programmen är på systemnivå verkningslösa. Det skriver Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund, på Svenska Dagbladets Brännpunkt.
Det är orimligt att vissa svenska kommuner anser att det är godtagbart att var femte elev inte klarar skolor. Det krävs snabba förändringar om den kompensatoriska skolan inte ska förbli en dröm.

Lärarnas Riksförbund menar att det tjugoåriga kommunala självstyret om skolan är det som äventyrar svenska barns och ungdomars möjlighet att klara av sin skolgång.

Vi är beredda att ta kampen för elevers rättigheter, mot det kommunala självstyret. Resultaten i svensk skola kommer inte att bli bättre förrän vi får en tydligare statlig styrning av resurser. Kommunerna måste fråntas möjligheten att missköta barns möjlighet att nå sin fulla potential i bästa fall, men i första hand deras rätt att nå de mest grundläggande kunskapsmålen.

Lärarnas Riksförbund presenterar i dag i Almedalen en rapport, baserad på insamlade data från SCB om 300 000 elever, som visar att gymnasieskolan omöjligen kan kompensera för brister i grundskolan. Rapporten "Du får ingen andra chans" visar att grundskolan är enda chansen för eleverna att lyckas i den svenska skolan. Elever som inte är behöriga till gymnasieskolan når nästan aldrig målen med gymnasieskolan. De individuella programmen är på systemnivå verkningslösa.

Kunskapsresultaten sjunker och klyftorna ökar i den svenska skolan. Det måste bli ett stopp på slöseriet med mänskliga resurser. Finns lösningar?

Sveriges ekonomi är stabil i jämförelse med omvärldens. Även samhällsklimatet betecknas som stabilt. Frågan är hur länge till. McKinsey lyfte tidigare i år i en specialgranskning av Sverige fram landets fördelar och potential. Ett framtidshot gällde skolan.

Inom utbildningspolitiken har det sedan början av 1990-talet skapats en ohelig allians mellan borgerliga och socialistiska partier som med gemensamma krafter decentraliserat, avreglerat och trasat sönder ett framgångsrikt skolsystem.

Eleven har blivit kund och hon/han ska vara lönsam, skattemedel till skolan kan fullt lagligt tas ur systemet och stoppas in på konton i Schweiz, Luxemburg och Guernsey, lärarrollen har aktivt nedmonterats från positiv auktoritet till mentor och administratör, och så vidare.

Vad ska staten göra? Några vill ha en minimal stat, en nattväktarstat, som i huvudsak tar hand om polis-, rätts- och försvarsväsende. Andra vill ha en aktiv stat som upprätthåller trygghetssystem som omfattar alla medborgare. Men rimligtvis borde alla kunna enas om att staten ansvarar för att ge alla medborgare samma chans i början av livet.

Det innebär att garantera att grund- och gymnasieskolan håller högsta kvalitet och att alla unga individer verkligen får samma chans att utvecklas. Det måste vara statens viktigaste och finaste uppgift!

Dagens skolsystem gynnar ingen — inte ens de mest välbeställda i storstäderna som har möjlighet att dra nytta av valfriheten maximalt. Forskning visar nämligen att alla tjänar på ett sammanhållet skolsystem där alla skolor är bra skolor, oavsett om det rör sig om friskolor eller offentligdrivna skolor.

Blandade klasser stärker kunskapsresultaten, och vi är även övertygade om att det skulle stärka nationen. Folk med olika bakgrund behöver samhörighet och gemensamma referensramar.

Sverige har inte råd med en så passiv hållning där skolans huvudmän år efter år låter elever gå igenom skolan utan att få den kunskap de har rätt till.
Konkreta beslut och insatser som snabbt bör genomföras, i väntan på större strukturella förändringar, är att:

  • Klasserna inte får vara större än, säg, 25 elever.
  • Klasser med många elever som inte når målen delas så att det blir fler lärare per elev.
  • Elever som riskerar sakna betyg i ett eller flera ämnen under vårterminen, ska tidigt ges extraundervisning i de ämnen de inte klarar.
  • Åtgärderna är inte frivilliga utan att kommuner och friskolor måste erbjuda detta.
  • Kommuner där det är i sin ordning att var femte elev inte klarar grundskolan ska få sina skolor tvångsförvaltade av staten.

Vi ifrågasätter starkt att det kommunala självstyret är överordnat allt annat. Det ska inte vara överordnat elevers rätt att få resurser, som till stor del tilldelas av staten, för att nå målen.

Vi i Lärarnas Riksförbund vet genom flera undersökningar att föräldrar, allmänhet och valmanskår anser att det är viktigare att alla barn och ungdomar får en likvärdig skola av hög kvalitet än att det kommunala självstyret i praktiken undanhåller svenska elever undervisning.

METTA FJELKNER
Ordförande i Lärarnas Riksförbund

För kommentarer:
Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 68
För upplysningar:
Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 00

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Helena Linge

Sidan senast uppdaterad: 2014-01-15 15.02