Sök Sök
Meny Meny

Logga in

22 jun 2015

Hårdare reglering av privata skolaktörer 

Förbjud utbildning på entreprenad och förtydliga vad som krävs för att överhuvudtaget få bedriva skolverksamhet. Dessutom måste även den fria etableringsrätten begränsas. Det föreslår Bo Jansson, ordförande för Lärarnas Riksförbund i en debattartikel i Expressen.

Bo Jansson, ordförande

Bo Jansson, ordförande

Det förs en debatt med uppskruvat tonläge om förutsättningarna för enskilda aktörerna inom skolans område. Det som krävs är ett helhetsgrepp på de regleringar och reformer som utreds för de privata aktörer som verkar inom skola.

Kritik har framförts mot utredningen ”Krav på privata aktörer i välfärden”, som anses för långtgående, men tyvärr är förslagen otillräckliga på skolans område.
Det behövs regleringar om att överskott ska återinvesteras i verksamheten. Det ska givetvis få förekomma rimliga löner och ersättningar till verksamhetens ägare. Men skolpengen ska komma svenska skattebetalare till godo, återinvesteringarna ska ske i Sverige för att höja kvalitén direkt i den verksamhet som uppbär skolpengen. Jag hoppas på att Ilmar Reepalus utredning ”Ett nytt regelverk för offentlig finansiering av privat utförda välfärdstjänster” lämnar kloka förslag på hur detta ska göras.

För att vi ska börja få ordning på svensk skola, både den kommunala och den fristående, måste följande göras:

Begränsa den fria etableringsrätten
Det finns i dag en överetablering på skolmarknaden. Det krävs ett nytt system för att reglera och förbättra dimensioneringen av skolenheter. Ett kommunalt veto löser inte detta, utan det måste till en helhetssyn på skoletableringar och den ska ske på nationell nivå.

En utredning om dimensioneringen av skolorna i Sverige måste tillsättas. En möjlighet skulle vara att lägga till denna aspekt i direktiven till Ilmar Reepalus utredning.

Förbjud utbildning på entreprenad
Det finns stora problem med undervisning på entreprenad, speciellt inom SFI, gymnasial yrkesutbildning och vuxenutbildning. Det är viktigt att utbildningsystemet är sammanhållet, det ska inte finnas sammanblandningar och orenheter i systemet. Därför ska utbildning på entreprenad inte förekomma.

Förtydliga vad som krävs för att få bedriva skolverksamhet
Kraven på de ekonomiska förutsättningarna måste bli skarpare. I ansökningen om godkännande som huvudman bör det tydligt framgå att det finns ett behov av skolan och att elevunderlaget räcker för att täcka verksamhetskostnaderna.

Skolinspektionen ska ha tillsyn och ansvar för godkännande av all utbildningsverksamhet
För att likvärdighet ska råda i hela utbildningssystemet krävs att staten tar ett större – och redigare – ansvar för all skolverksamhet. I dag har exempelvis inte Skolverket ordentliga register över vilka huvudmän och utbildningar som har fått tillstånd att bedriva skolverksamhet. Det är oacceptabelt!

Högre krav på de kommunala huvudmännen
En ambitionshöjning för att höja kvaliteten på svenska skolor med enskilda huvudmän bör också följas av en ambitionshöjning att säkra kvalitén bland de kommunala huvudmännen. Alla aktörer som bedriver skolverksamhet som brister i sitt huvudmannaskap, ska kunna sättas under någon form av tvångsförvaltning.

Dessa nya bestämmelser ska genomföras aktsamt för befintliga skolor.
Nya regler kan under en övergångsperiod innebära att skolor lägger ned och detta leder till ökade krav på kommunerna då de har skyldighet att erbjuda oavbruten service för alla elever. Det krävs en tydlig beredskap och extra insatta resurser i fall att många aktörer tvingas, eller tar beslutet att lämna marknaden.

Bo Jansson
ordförande i Lärarnas Riksförbund

För kommentarer:
Bo Jansson ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 61

För upplysningar:
Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 00

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Helena Linge

Sidan senast uppdaterad: 2015-06-22 11.02

Ansvarig redaktör för sidan: Peter Käll