Sök Sök
Meny Meny

Logga in

13 mar 2009

Hejda lärarvarslen i Sverige

En stor andel av de svenska kommunerna varslar och säger upp lärare, och vi kan tyvärr vänta oss att siffrorna stiger ännu mer. Kommunerna säger att man behöver extra tillskott från staten. Och kommunerna behöver extra resurser. Men då måste man våga säga nej till rondeller och ishallar och istället satsa på kärnverksamheter som skola och omsorg. Det skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner.
Redan i början av detta år kan vi se att över tusen lärare varslas i riket. I mer än var tredje kommun har lärare varslats om uppsägning. Och nästan hälften av kommunerna planerar att varsla lärare längre fram, oavsett om man tidigare sagt upp eller varslat lärare. Den ekonomiska krisen har nu nått skolan. Detta är bara är toppen på isberget. En stor andel av de svenska kommunerna varslar och säger upp lärare, och vi kan tyvärr vänta oss att siffrorna stiger ännu mer. Jag befarar att vi 2010 kan vi få förskräckande siffror.

Om man därtill lägger problemen i den nuvarande kunskapsutvecklingen där Sverige faller i internationell rankning riskerar nedskärningarna att bli fullständigt förödande för skolan.

Ett annat stort problem är att samtidigt med denna kraftiga nedrustning ska en stor reformering av den svenska skolan genomföras. En ny gymnasieskola införs, ett nytt betygssystem introduceras, fler nationella prov ska genomföras, skolans kunskapsuppdrag sätts i fokus. En ny lärarlegitimation och en ny lärarutbildning ska bli verklighet. Detta kommer inte att fungera om politikerna samtidigt skär ner på skolans resurser.

Den undersökningen som Lärarnas riksförbund gjort visar att kommunerna inte klarar av att prioritera skolan. Och kanske är det att begära för mycket att kommunerna ska ta det nationella ansvaret för skola och utbildning? Det är en strategisk fråga för ett lands utveckling och konkurrensförmåga.

Sveriges kommuner och landsting, SKL, har tidigare beräknat att 15 000 anställda kan förlora jobbet de närmaste två åren. Kommunerna säger att man behöver extra tillskott från staten. Men då måste man våga säga nej till rondeller och ishallar och istället satsa på kärnverksamheter som skola och omsorg.

Vi har gjort vår undersökning därför att vi ser att så många drabbas. Det är angeläget att kommunerna får mer resurser. Vi flaggar för detta därför att vi ser att redan nu har lärare varslats, bara några veckor in på det nya året. Vi stödjer SKL :s krav och instämmer i att kommunerna behöver extra resurser.

Den rödgröna oppositionen i riksdagen har begärt ytterligare miljarder till kommunerna. Nu är det viktigt att resurserna går till kärnverksamheterna skola och vård. Det är bra att man har sett problemet, men vi vill att nya pengar ska öronmärkas för att användas i skolan.

Vi vill varna innan den ekonomiska krisen djupnar än mer och inte komma i efterhand. Därför vara vi redan i oktober ute och krävde en skolakut. Ingen lyssnade då. Nu ser vi att situationen blivit allt allvarligare.

Staten och regeringen måste redan nu satsa mer pengar på en skolakut, som vi begärde redan i höstas. Man behöver sannerligen inte vänta med besked till vårpropositionen.

Lärarnas riksförbund vill se riktade sektorsbidrag till skolan. Vi vet vad som hände i skolan på 90-talet. Vi vill inte se en ny generation elever och ungdomar drabbas. Vi menar att skolan måste värnas.

Metta Fjelkner

För kommentarer:
Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 68
För upplysningar:
Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 00

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Helena Linge

Sidan senast uppdaterad: 2017-03-30 20.59