Sök Sök
Meny Meny

Logga in

16 nov 2016

Höj lönerna i friskolorna

Om nu kvaliteten på undervisningen är så bra inom friskolorna kan rimligen inte kvaliteten på lärarna vara sämre än i den kommunala skolan. Så se då till att belöna de – ofta kvinnliga – lärarna efter förtjänst, skriver Åsa Fahlén, Lärarnas riksförbund.

Åsa Fahlén, förbundsordförande

Åsa Fahlén, förbundsordförande

REPLIK:

På DN Debatt (15/11) skriver fyra framgångsrika entreprenörer inom välfärdssektorn att de egna insatserna framförallt varit idéburna. De argumenterar bland annat mot ett påstående utan källhänvisning som lyder ”För att få upp det ekonomiska resultatet måste vi skära ner och avskeda.”

För det område vi verkar inom – skolan - är nedskärningar förvisso inte så vanligt. Det förekommer däremot då och då dramatiska konkurser som när JB-koncernen gick i kvav för några år sedan och elever och lärare stod utan skola.

Det vanliga är dock en ständigt pågående utbyggnad av antalet friskolor. Anledningen till att det som regel inte är aktuellt med några nedskärningar är att man redan från början tycks starta och behålla en lägre lärartäthet än motsvarande kommunala. Frågan är om det finns förklarliga skäl till en lägre lärartäthet i friskolor.

För att få svar på om det är skillnader i elevsammansättningen som förklarar detta så har Lärarnas Riksförbund gjort en statistisk modell som bygger på Skolverkets data med 1313 grundskolor i årskurs 9. Hänsyn har tagits till föräldrarnas utbildningsnivå och andel nyinvandrade. Den visar att det går att förklara 14 procent av skillnaden i lärartäthet med elevsammansättningen. Det återstår alltså att förklara hela 86 procent.

Det betyder att om de fristående skolorna ändå anser sig ha en tillräcklig lärartäthet – och de berömmer sig ju hela tiden av en god kvalitet - så finns det ett betydande utrymme för löneökningar. Tyvärr har vi inte sett ett högre löneläge för lärare inom de fristående skolorna. Trots att det var vad många trodde när friskolorna infördes. Våra analyser tyder snarast på att de släpar efter de kommunala i lönehänseende. Det duger inte.

Det artikelförfattarna beskriver är i hög grad kvinnodominerade sektorer. Det finns därför skäl att fråga sig varför inte de ofta kvinnliga medarbetarna i friskolorna åtminstone förtjänar samma lön som motsvarande kvinnor i kommunala skolor. Vi får i den allmänna debatten ofta höra att det är den del av samhället som konkurrerar internationellt som ska vara löneledande. De stora vinstdrivande välfärdsföretagen har numera ofta överskott som gör en satsning på att exportera sin verksamhet utomlands möjlig. De är därmed också utsatta för utländsk konkurrens. Det borde i så fall tala för högre löner i denna konkurrensutsatta exportsektor. Tyvärr har vi alltså inte sett något sådant. Tvärtom.

Det finns alltså ett utrymme för rejäl höjningar av lärarlönerna i friskolorna. Om man menar allvar med att kvaliteten på undervisningen är så bra inom friskolorna kan rimligen inte kvaliteten på lärarna vara sämre än i den kommunala skolan. Så se då till att belöna de – ofta kvinnliga – lärarna efter förtjänst. Innan det har skett blir den höga svansföringen om en idéburen verksamhet mest stötande.


Åsa Fahlén, Ordförande, Lärarnas Riksförbund


För kommentarer:
Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund, 073-430 42 74 

För upplysningar:
Pressjour Lärarnas Riksförbund, 08-613 25 55 

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Helena Linge

Sidan senast uppdaterad: 2016-12-08 10.30