Sök Sök
Meny Meny

Logga in

08 maj 2017

Initiativ nedifrån behöver stöd uppifrån

Skolhuvudmännen har haft ett kvarts sekel på sig att ”ta ansvar på riktigt” – men har inte klarat av det. Därför är det viktigt med tydligt statligt ansvar, skriver Åsa Fahlén i en replik till Ifous vd. 

Åsa Fahlén, förbundsordförande

Åsa Fahlén, förbundsordförande

Skolan kommunaliserades 1991 trots stora protester från lärarkåren. Det är nu 26 år sedan. Och under alla dessa år har vi kunnat höra att det ska bli bättre. Men den svenska skolan som var i världsklass då reformen drevs igenom har inte blivit bättre. Resultaten har istället sjunkit.

Fortfarande vill företrädare för dagens huvudmän och dem närstående ha kvar det ansvar skolans otaliga huvudmän inte förmått axla. De ber om tillit till att de ska klara uppdraget.

Facit säger tvärtom att dagens huvudmän, kommunerna och de privata skolorna, inte har klarat att ge en likvärdig, jämlik och hög kvalitet på undervisningen för eleverna. Vi måste erkänna och börja göra något åt problematiken. Det är precis vad Skolkommission gör i sitt slutbetänkande.

I sitt debattinlägg i Dagens Samhälle den 4 maj menar det fristående forskningsinstitutet Ifous att det är fel av kommissionen att föreslå att staten ska ta större ansvar för skolan. Ifous VD, Marie-Hélène Ahnborg, medger ändå att det är ”ett faktum att det råder betydande skillnader mellan skol­huvudmän i hur man klarar att sköta sitt skolväsende, med konsekvenser för kvaliteten i utbildningen.”

Ändå anser hon att det ”riske­rar också att frånta skol­huvud­männen incitamenten för att ta ansvar på riktigt.”.  Men att ”ta ansvar på riktigt” är något man haft ett drygt kvarts sekel på sig att göra… Jag undrar, när ska det vara slut på tålamodet? Glädjande är att alltfler landat i den ståndpunkt som vi i Lärarnas Riksförbund har. Alltfler inser att skolan är ett nationellt ansvar och ska behandlas som ett sådant.

Det är känt att vi egentligen vill gå längre än Skolkommissionens förslag, men vi har ändå valt att stå bakom förslaget och se det som ett viktigt första steg. Vi tycker det är värdefullt att olika intressenter från Skolsverige, från kommuner till elevföreträdare, har lyckats ena sig.

Det är också därför jag med viss förvåning ser att Ifous väljer att gå emot Skolkommissionens förslag om ökat statligt ansvar för skolan. Man väljer att inte lyssna till tunga respekterade röster som professor Leif Lewin, som utredde kommunaliseringen och landade i att staten inte borde lämnat ansvaret för skolan.
Inte heller tar man hänsyn till att Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi (ESO), som ligger under Finansdepartementet, nyligen släppt en rapport där den välmeriterade Per Molander, med stor erfarenhet av frågor som rör styrning av offentlig verksamhet, menar att skolan bör förstatligas.

SKL har en slogan man nu för fram: ”Skolan behöver bättre – men inte mer – statlig styrning”. Men om något, visar utvecklingen de senaste decennierna att det behövs både mer och bättre statlig styrning.

Slutligen är det bra att Ifous påpekar att den skolutveckling som ger bestående effekt är ”den som sker på initiativ ’underifrån’, och där lärares och skolledares kunskaper och erfarenheter tas tillvara och som ­bygger på forskningsbaserad kunskap”.   Men det finns ingen motsättning mellan initiativ nerifrån och ökat statligt ansvar för skolan.

Istället behöver vi ta vara på initiativ nedifrån, men dessa ska få ett tydligt stöd uppifrån.

Vi behöver en stark profession som tar del av ansvaret för sin egen kompetensutveckling. Dagens huvudmän har inte klarat av att satsa och ge rätt stöd. Därför är det viktigt att staten tar tydligt ansvar och spelar en roll också för att stödja initiativen underifrån.

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund

För kommentarer:
Ordförande Lärarnas Riksförbund, 073-430 42 74 

För upplysningar:
Pressjour Lärarnas Riksförbund, 08-613 25 55 

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Helena Linge

Sidan senast uppdaterad: 2017-05-23 10.21