Sök Sök
Meny Meny

Logga in

25 sep 2008

Inrätta en skolakut

Kommer de svenska kommunerna klara att skolan blir likvärdig och rättvis när finanskrisen och kommande lågkonjunkturen rullar in? Frågan bör ställas med tanke på vad som drabbade skolan under den förra djupa 90-talskrisen. Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner kräver nu att regeringen inrättar en skolakut.

Mitt under den pågående bank- och finanskrisen börjar alltfler tänka på framtiden. Vad händer när dimman skingras? Hur påverkas skolan? Under den förra djupa 90-talskrisen nedrustades skolan kraftigt på personal och resurser. Kommunerna klarade inte av att hålla kvalitén och vi kunde se att elevresultaten sjönk. De som fått betala priset är elevkullar under mer än tio års tid.

Jag menar att staten måste välja väg och garantera långsiktigheten för den nationella skolan. Trots kris på de finansiella marknaderna och i det ekonomiska systemet behöver eleverna sin skolgång. Men redan nu hör vi att en tredjedel av kommunerna börjar tala om att man måste skära i verksamheter. Skolan är då illa utsatt så snart sådant tal hörs.

De tre delarna i den livsfarliga mix som nu hotar svensk skola är: Vikande elevunderlag; friskolor som konkurrerar och försvårar kommunernas planering; samt inte minst lågkonjunktur och finansiell kris.

Under de senaste fyra åren har antalet elever i grundskolan minskat med 30 000 per år och över 100 skolor lagts ner. Samtidigt behandlar Skolverket nu rekordmånga ansökningar om helt nya fristående gymnasier och även privata fristående skolor som vill utöka sin verksamhet. Detta när ett tjugotal gymnasiala friskolor bara i Stockholms län redan idag står med mellan 40 och 90 procent tomma platser.

Detta är en oroande situation för svensk skola, särskilt i en tid med så stor ekonomisk turbulens. Med en kraftig överdimensionering med alltfler fristående skolor finns en uppenbar risk att ännu fler kommunala skolor läggs ner och att flera fristående skolor går i konkurs.

Om den ekonomiska krisen som står för dörren accepteras som ursäkt för att låta kommunerna ännu en gång använda skolan som budgetregulator står Sverige oerhört sårbart inför framtidens utmaningar, som kräver att vi kan konkurrera med kunskap och kvalitet i en globaliserad värld.

Då står vi också utan möjligheter att ta tag i det verkligt stora problemet i svensk skola idag, nämligen en minskande rättvisa och likvärdighet med stora kunskapsklyftor. Många får bra betyg och når kunskapsmålen, men över elva procent klarar inte gymnasiebehörighet från grundskolan. Därtill är det närmare trettio procent av eleverna som lämnar gymnasiet utan behörighet och betyg för högre studier.

Liksom vi en gång fick en bankakut måste vi nu få en skolakut. Vi vet att staten utfäster sig att rädda bankerna och garantera kundernas tillgångar, men man måste också rädda skolan och ställa sig som garant för det svenska undervisningssystemets kvalitet. Vi kräver också ett moratorium, ett tillfälligt stopp, för nya fristående gymnasieskolor och privata fristående skolor. Skälet till detta är att vi kräver en utvärdering av konsekvenserna av kommunaliseringen och friskolereformen.

Det behövs samordning och överblick. Skolan måste bli mer likvärdig och rättvis. För att förebygga en än djupare kris för skolan måste staten därför omedelbart inrätta en skolakut för ett sammanhållet statligt ansvarstagande.

Metta Fjelkner, Lärarnas Riksförbund

För kommentarer:
Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 68
För upplysningar:
Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 00

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Helena Linge

Sidan senast uppdaterad: 2014-01-15 15.03

Ansvarig redaktör för sidan: Peter Käll

› Läs mer om vanliga
  frågor och förmåner