Sök Sök
Meny Meny

Logga in

11 maj 2018

Intressanta Muf-förslag om friskolor

Muf-ordföranden Benjamin Dousas resonemang är genomtänkt och hans förslag intressanta. På Moderaterna valkonvent i Göteborg i helgen kan nu diskussionen om skolan få ny energi i det största oppositionspartiet. Det behöver svensk skola, skriver Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund, i DN.

Åsa Fahlén, förbundsordförande

Åsa Fahlén, förbundsordförande

Det unikt svenska systemet med skattefinansierade friskolor som kan ta ut vinst är inte hållbart i längden. Resultaten är dels ett läckage av skattemedel från systemet, dels incitament att tulla på kvaliteten. Benjamin Dousas kritik är därför mycket välkommen. Förslaget att marknaden ska kunna plocka russinen ur kakan och staten som ska torka upp privata misslyckanden går däremot i fel riktning. Vad Sverige behöver är ett nationellt sammanhållet skolväsende med tydliga regleringar för både offentliga och privata skolor.

Moderata ungdomsförbundets ordförande, Benjamin Dousa, skriver att friskolereformen måste göras om för att den ska kunna bli långsiktigt hållbar. Detta utan att inskränka individens rätt att välja skola, som Dousa framhåller. Den problemanalys och den argumentation han presenterar är väl genomtänkt.

Friskolorna agerar på en pseudomarknad, med alla problem en sådan medför. Bland väljarna har friskolorna och möjligheten att välja skola kommit att uppfattas som ett nytt och viktigt inslag i den svenska modellen. Det är bra, och just därför måste dessa båda reformer förändras om de ska kunna behålla sin legitimitet och överleva. Det är därför bra att sund kritik mot hur skolmarknaden fungerar nu även kommer från en borgerlig profil.

Lärarnas Riksförbund ställde sig positivt till friskolereformen 1992, bland annat med argumentet att lärare får möjlighet att välja olika arbetsgivare, vilket i sin tur skulle driva upp lärarnas redan då låga löner. Det dröjde dock inte länge förrän vi förstod att detta var en falsk förhoppning. Löneläget är sämre inom den privata skolsektorn jämfört med den kommunala.

Däremot finns det en rad andra fördelar hos privata arbetsgivare, såsom ofta mindre byråkrati, närmre relation mellan medarbetare och chef, bättre disciplin i klassrummen, etcetera. Detta kommer både lärare och elever till godo. När det gäller skolvalet är det i grunden bra att elever och föräldrar har möjlighet att välja skola. Tyvärr har dock skolvalet inneburit att man som elev/förälder upplevs som, och upplever sig som, kund och agerar därefter – man ”shoppar” utbildning, i alla fall i de städer där friskolorna är många. Detta leder till en hel rad negativa effekter för skolorna och på skolsystemet.

När ledande personer nu också inom borgerligheten inser bristerna i systemet finns goda förutsättningar att göra genomtänkta och hållbara förändringar. Benjamin Dousa föreslår bland annat att staten ska ta över dåliga friskolor. Detta är att åtgärda konsekvenserna av problemet, inte att gå på orsakerna till att det uppstår ”dåliga skolor”. Alla elever har rätt till en bra skola och ett år i en elevs liv är lång tid. Vi som ansvarstagande vuxna måste se till att vi har ett skolsystem som ser till att alla skolor är bra skolor. Efter Dousas genomtänkta problemanalys borde detta vara slutsatsen.

Ett annat förslag som Dousa för fram är förändringar i skolpengssystemet. Här finns grunden till något bra. Både när han argumenterar för kunskapsprogression, kunskapsuppdraget och finansieringen. Att Lärarnas Riksförbund vill ha en skola med tydligare kunskapsfokus är ingen hemlighet, inte heller att vi länge har förespråkat en förändring av skolans finansieringssystem.

En likvärdig skola med ett tydligt kunskapsfokus kräver nationellt ansvar. Staten tar i dag ett allt större ansvar via ständigt tillkommande öronmärkta statsbidrag. Dessa får dock kritik för att vara många, ta tid och vara krångliga att söka. Det är därför rimligt att skolan i framtiden får ett sektorsbidrag, alltså ”pengar i en påse” som inte kan användas till annat än just skola. Inom ramen för ett sådant skulle ett modifierat skolpengssystem kunna existera.

Moderaterna har valkonvent i Göteborg i helgen. I och med Dousas genomtänkta resonemang och intressanta förslag tror jag att diskussionen om skolan kommer att få ny energi i det största oppositionspartiet. Det behöver svensk skola!

 

”Intressanta Muf-förslag om friskolor”

 

 

Publicerad 09:03

 

 

 

REPLIK DN DEBATT 9/5. Muf-ordföranden Benjamin Dousas resonemang är genomtänkt och hans förslag intressanta. På Moderaterna valkonvent i Göteborg i helgen kan nu diskussionen om skolan få ny energi i det största oppositionspartiet. Det behöver svensk skola, skriver Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund.

 

 

 

 

 

Rätta artikel

Senaste i ämnet Friskolor

 

 

 

 

     

     

      1. 2018-05-09

       

       

       

        1. Shekarabi om Muf:s kritik mot borgerligheten: Ett erkännande

         

         

         

         

         

         

         

           

           

            1. 2018-05-08

             

             

             

              1. ”Inför skolpeng efter resultat och förstatliga dåliga friskolor”

               

               

               

               

               

               

               

                 

                 

                  1. 2018-04-25

                   

                   

                   

                    1. Faktiskt helt fel om att Liberalerna är ensamma om vilja förbjuda religiösa friskolor

                     

                     

                     

                     

                    Det unikt svenska systemet med skattefinansierade friskolor som kan ta ut vinst är inte hållbart i längden. Resultaten är dels ett läckage av skattemedel från systemet, dels incitament att tulla på kvaliteten. Benjamin Dousas kritik är därför mycket välkommen. Förslaget att marknaden ska kunna plocka russinen ur kakan och staten som ska torka upp privata misslyckanden går däremot i fel riktning. Vad Sverige behöver är ett nationellt sammanhållet skolväsende med tydliga regleringar för både offentliga och privata skolor.

                    Moderata ungdomsförbundets ordförande, Benjamin Dousa, skriver att friskolereformen måste göras om för att den ska kunna bli långsiktigt hållbar. Detta utan att inskränka individens rätt att välja skola, som Dousa framhåller. Den problemanalys och den argumentation han presenterar är väl genomtänkt.

                     

                     

                     

                     

                          Friskolorna agerar på en pseudomarknad, med alla problem en sådan medför. Bland väljarna har friskolorna och möjligheten att välja skola kommit att uppfattas som ett nytt och viktigt inslag i den svenska modellen. Det är bra, och just därför måste dessa båda reformer förändras om de ska kunna behålla sin legitimitet och överleva. Det är därför bra att sund kritik mot hur skolmarknaden fungerar nu även kommer från en borgerlig profil.Lärarnas Riksförbund ställde sig positivt till friskolereformen 1992, bland annat med argumentet att lärare får möjlighet att välja olika arbetsgivare, vilket i sin tur skulle driva upp lärarnas redan då låga löner. Det dröjde dock inte länge förrän vi förstod att detta var en falsk förhoppning. Löneläget är sämre inom den privata skolsektorn jämfört med den kommunala.Däremot finns det en rad andra fördelar hos privata arbetsgivare, såsom ofta mindre byråkrati, närmre relation mellan medarbetare och chef, bättre disciplin i klassrummen, etcetera. Detta kommer både lärare och elever till godo. När det gäller skolvalet är det i grunden bra att elever och föräldrar har möjlighet att välja skola. Tyvärr har dock skolvalet inneburit att man som elev/förälder upplevs som, och upplever sig som, kund och agerar därefter – man ”shoppar” utbildning, i alla fall i de städer där friskolorna är många. Detta leder till en hel rad negativa effekter för skolorna och på skolsystemet.När ledande personer nu också inom borgerligheten inser bristerna i systemet finns goda förutsättningar att göra genomtänkta och hållbara förändringar. Benjamin Dousa föreslår bland annat att staten ska ta över dåliga friskolor. Detta är att åtgärda konsekvenserna av problemet, inte att gå på orsakerna till att det uppstår ”dåliga skolor”. Alla elever har rätt till en bra skola och ett år i en elevs liv är lång tid. Vi som ansvarstagande vuxna måste se till att vi har ett skolsystem som ser till att alla skolor är bra skolor. Efter Dousas genomtänkta problemanalys borde detta vara slutsatsen.Ett annat förslag som Dousa för fram är förändringar i skolpengssystemet. Här finns grunden till något bra. Både när han argumenterar för kunskapsprogression, kunskapsuppdraget och finansieringen. Att Lärarnas Riksförbund vill ha en skola med tydligare kunskapsfokus är ingen hemlighet, inte heller att vi länge har förespråkat en förändring av skolans finansieringssystem.          En likvärdig skola med ett tydligt kunskapsfokus kräver nationellt ansvar. Staten tar i dag ett allt större ansvar via ständigt tillkommande öronmärkta statsbidrag. Dessa får dock kritik för att vara många, ta tid och vara krångliga att söka. Det är därför rimligt att skolan i framtiden får ett sektorsbidrag, alltså ”pengar i en påse” som inte kan användas till annat än just skola. Inom ramen för ett sådant skulle ett modifierat skolpengssystem kunna existera.Moderaterna har valkonvent i Göteborg i helgen. I och med Dousas genomtänkta resonemang och intressanta förslag tror jag att diskussionen om skolan kommer att få ny energi i det största oppositionspartiet. Det behöver svensk skola!

                    För kommentarer:
                    Ordförande Lärarnas Riksförbund, 073-430 42 74 

                    För upplysningar:
                    Pressjour Lärarnas Riksförbund, 08-613 25 55 

                    Rapportera fel på sidan





                    Tipsa en vän om artikeln

                    Vänligen verifiera att du inte är en robot

                    Du vill spara följande sida som genväg

                    Ansvarig för sidan: Helena Linge

                    Sidan senast uppdaterad: 2018-05-11 09.41

                    Ansvarig redaktör för sidan: Peter Käll