Sök Sök
Meny Meny

Logga in

02 mar 2011

Kontrollen av friskolor måste skärpas ännu mer

Efter flera larm om missförhållanden och problem på olika friskolor ska nu Skolinspektionen skärpa sina rutiner för hur man granskar dessa skolor. Vi välkomnar detta men kräver en betydligt hårdare kontroll av hur skattebetalarnas resurser används i skolan så att skolans kärnverksamhet, själva undervisningen, prioriteras, skriver bland andra Metta Fjelkner, Lärarnas Riksförbund i Göteborgs-Posten.

Sedan 1993 har Sverige ett friskolesystem med stor frihet för entreprenörer och skolhuvudmän. Det måste nu utvecklas och förbättras för att säkra mångfald och även säkra kvalitet.

I dag får friskolorna över 20 miljarder kronor i skolpeng från kommunernas budgetar. Mer än var femte gymnasieelev går i dag på en fristående skola.

Det finns ett stort och ökande intresse bland investmentbolag och andra för att satsa på fristående skolor. Koncerner som Kunskapsskolan, John Bauer, Academedia och Pysslingen driver fristående skolor runtom i landet. Just nu ligger hos Skolinspektionen närmare 800 nya ansökningar om att starta skola 2012. Majoriteten rör gymnasieskolor.

Vi har dock den senaste tiden fått allt fler exempel på att många friskolor har problem som måste lösas omedelbart.

Skolor har bedrivit verksamhet med för få lärare, vilket lett till att lektioner ställs in. Eleverna får nöja sig med några lektionstimmar i veckan. Rätt utrustade lokaler saknas. Yrkeselever som inte får APU. Betygsunderlag och bedömningar för elevernas kunskaper saknas. Få elever får fullständiga betyg. Slutbetyg utformas felaktigt. Elever får inte särskilt stöd. En skolas huvudman har dömts för grov våldtäkt mot barn, men han kunde fortsätta leda skolan genom en kvinna, som tidigare dömts för koppleri.

Oacceptabla brister

Nu har vi också fått veta att skolkoncernen Move IT, som utsatts för hård kritik då deras skolor inte klarat av att hålla undervisningskvalitén på grund av ekonomiska problem, tvingats skjuta på löneutbetalningarna. Risken finns att företaget begärs i konkurs. Detta skulle givetvis drabba eleverna hårt.

Detta är flagranta exempel och oacceptabla brister. Det är bra att Skolinspektionen nu försöker förbättra sin granskning av friskolorna och även av de ekonomiska delarna i friskolornas verksamhet. Att göra en samtidig koordinerad granskning av skolor med samma ägare som är spridda över landet är en klok åtgärd.

Hittills har granskningar genomförts kommun för kommun. Det har då visat sig att man missar viktig information.

Lärarnas Riksförbund har också granskat fristående skolors årsredovisningar och funnit att företagen gör stora vinster och för över stora summor pengar från skolverksamhet till ägarna, i stället för att satsas på bättre undervisning, större lärartäthet och bättre resurser till stöd för elever med särskilda behov.

I ett urval av ca 30 friskolor delades det ut nära tjugo miljoner kronor till ägarna och över 106 miljoner kronor gavs i koncernbidrag eller motsvarande. Bland de företag som delat ut mest pengar till ägarna eller lämnat störst koncernbidrag återfinns Procivitas, Baggium utbildning AB, Pysslingen Förskolor och Skolor AB, Kunskapsskolan i Sverige AB, Jensen Education College AB.

Vi menar att Skolinspektionen bör ha ett ännu vassare mandat att granska hur skattebetalarnas resurser används i skolan så att skolans kärnverksamhet, själva undervisningen, prioriteras. Myndigheten bör få i uppgift att årligen redovisa hur stor andel av de samlade resurserna som går till undervisning och hur stor del av resurserna som används till administration. Regeringen måste se till att presentera en jämförelse mellan olika kommunala och fristående huvudmän och hur stor del av deras resurser som går till ren undervisning.

Tydliga och likvärdiga villkor

Det ligger i såväl de fristående skolornas som i de kommunala skolornas intresse att vi får villkor som är tydliga, likvärdiga och enhetliga. Vi behöver skapa ett system som får bort avarter och hjälper skolor att klara sitt viktiga kunskapsuppdrag.

Med skärpt granskning av friskolorna kan det också bli större utrymme att höja lärarlönerna. Om några friskolor kunde satsa mer på sina lärare skulle de kunna öka lärarlönerna med förslagsvis 10 000 kr per månad och på så sätt göra en samhällsinsats.

En av anledningarna till friskolornas tillkomst var, utifrån ett fackligt perspektiv, att lärare skulle finna en marknad där friskolor kunde pressa upp lönen för att få bra lärare. Det blev tyvärr så att kommuner och friskolor har lika låga löner för alla lärare på grundskolan och gymnasiet. Friskolorna har utrymme att höja lönerna.

Metta Fjelkner
förbundsordförande Lärarnas Riksförbund

Gunnar Valinder
ordförande Lärarnas Riksförbund i Göteborg

Mats Sternbring
förbundsstyrelseledamot Lärarnas Riksförbund

För kommentarer:
Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 68
För upplysningar:
Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 00

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Helena Linge

Sidan senast uppdaterad: 2017-05-22 15.15