Sök Sök
Meny Meny

Logga in

25 sep 2015

Lärare efterlyser digitala läromedel

Digitali­seringen av skolan är en stor utmaning. Alla elever och lärare ska ha möjlighet att använda ett brett, varierat och utmanande utbud av digitala resur­ser, skriver flera debattörer.

I en nyligen publicerad rapport från Lärarnas Riksförbund kring läromedel fram­kommer att hälften av eleverna har tillgång till en egen dator eller lär-/läsplatta, men ­enligt läromedelsbranschen går inte ens 1 promille av skolpengen till digitala läro­medel och ­andra digitala resurser. Hälften av ­lärarna upplever att det inte finns bra digitala läromedel och många fler känner sig osäkra när det gäller användningen av digitala verktyg i skolan. Det är uppenbart att digitali­seringen av skolan är en stor utmaning.

I takt med den pågående digitaliseringen inom skolan är det nödvändigt att parallellt med teknik också investera i lärares kompetensutveckling och inte minst i digitalt innehåll och digitala resurser. Digitala läromedel är så mycket mer än en bok – de erbjuder individualisering och omedelbar återkoppling samt aktualitet. När lärare kombinerar förlagsproducerade och fria resurser med eget ­material drar eleverna på allvar nytta av digitaliseringen.

Framgångsrika lärare med goda ämneskunskaper och didaktisk kompetens kan skapa ett sammanhang och en röd tråd för eleverna, vilket forskare som Hattie, Hargreaves, Fullan och Timperley tydligt har beskrivit. Tillgången till ett varierat och individ­anpassat utbud av läromedel och andra resur­ser är självklarheter för en utmärkt under­visning. Så hur stor del av skolpengen går till just det?

I posten ”läromedelskostnad” kan enligt Skol­verkets definition ingå nästan vad som helst: skönlitteratur, facklitteratur, tidningar, studiebesök och skolbibliotek (inklusive skolbibliotekarie), kopia­torer, datorer, maskiner, verktyg, förbruknings­material, programvaror och servicekostnader. Rappor­ten från LR visar att hela denna post endast utgör 4 procent av skolpengen för en grundskoleelev – i genomsnitt 3 700 kronor per år. Hur stor del av detta som används till läromedel i en mer strikt bemärkelse går inte att utläsa.

LR:s rapport visar att skillnaden mellan kommuner är stor och att den ökar. De kommuner som 2009 satsade minst på läromedel satsar fortfarande väldigt lite medan de som satsar mest fortsätter att satsa – i vissa fall elva gånger så mycket som de kommuner som satsar allra minst.

En klar majoritet av lärarna svarar att tillgången till digitala läromedel är bristfällig, detta samtidigt som hälften av Sveriges elever, genom skolan, har en egen dator eller platta. Lärarna känner sig inte heller bekväma med de digitala resurser som finns och behovet av kompetensutveckling är stort.

Läromedelsbranschen anger att svenska skolor i genomsnitt köper digitala läromedel för 30 kronor per elev och år. Att digitalisering ska ge positiva effek­ter på lärandet med en budget för digitala resur­ser som inte ens räcker till en kopp latte är orimligt – vilket också syns i resultaten.

Det finns exempel att lära av: Danmark har framgångsrikt visat hur digitaliseringen i skolan kan inklu­dera en målmedveten satsning på digitala läro­medel och dialog mellan skolor, förlag och forskning för att utveckla användning och innehåll i dessa. Det är nödvändigt att se till helheten – från vision till en enklare inloggning.

Vi behöver veta mer kring läromedlens roll i skolarbetet, hur digitaliseringen kan bidra till elevers lärande och vi behöver få ut mer av tekniken. Därför vill vi uppmana till följande:

• Samtliga skolhuvudmän bör utforma en tydlig strategi för skolans digitalisering där inköp av digi­tala läromedel, andra digitala resurser och kompetensutveckling ingår.

• En satsning på forskning kring skolans digitalisering och användning av läromedel och lärresurser bör initieras.

• En nationell kartläggning av skolhuvudmäns satsning på digitalisering, inklusive teknik och digi­tala läromedel och resurser, bör göras för att möjlig­göra en mer likvärdig skolgång.

Att alla elever och lärare ska kunna använda ett brett, varierat och utmanande utbud av digitala resur­ser är ett mål som redan borde ha varit uppfyllt – det är dags att ta läromedelsfrågan på allvar.

Bo Jansson, ordförande Lärarnas Riksförbund

Daniel Broman, förvaltningschef barn- och utbildningskontoret Sollentuna kommun

Erik Björk, ordförande VLM, verksamhetschef barn- och utbildnings­förvaltningen, Söderhamns kommun

Mats Östling, utvecklingskonsult/IT-strateg

Peter Becker, ordförande stiftelsen DIU

Åsa Steholt Vernersson, vd Gleerups

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Helena Linge

Sidan senast uppdaterad: 2017-05-16 10.08

Ansvarig redaktör för sidan: Peter Käll