Lärare jobbar när de borde vara lediga

Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund och Gustav Fridolin, språkrör för Miljöpartiet de Gröna.
Ska Sverige bygga en skola i världsklass, så handlar det om vilka förutsättningar vi ger våra lärare att göra ett bra jobb. Det handlar också om att göra läraryrket attraktivt. Därför är det mer än oroande att Lärarnas Riksförbunds arbetsmiljöundersökning visar att det går åt fel håll, att Sveriges lärare upplever en tydligt försämrad arbetssituation. Mer än var fjärde lärare har svårt att sova på grund av sitt arbete. Bland kvinnliga lärare har nästan hälften problem med sömnen på grund av arbetet.
Att läraryrket blivit allt tyngre märks bland annat i att lärare utmärker sig med hög uppmätt så kallad sjuknärvaro under hela 2000-talet. Två av tre lärare går till jobbet fastän de borde vara sjukskrivna. Det är anmärkningsvärt höga siffror för såväl kvinnor som män inom läraryrket. Men kvinnors andel av sjuknärvaron är omkring 15 procent högre än männens. Det är en dubbelt så stor könsskillnad som på arbetsmarknaden i stort.
Detta är en alarmerande utveckling som måste vändas. Läraryrket får absolut inte bli eller upplevas vara en kvinnofälla.
Förutom bristande resurser och relationen till kollegor är arbetsbördan den främsta orsaken till att en lärare går till jobbet trots sjukdom. Många upplever det som "lättare" att själva gå till skolan även när man är sjuk, än att vägleda en eller flera vikarier i vad som är tänkt skall hända under upp till sju eller åtta lektioner under en dag. Lika vanligt är att lärare jobbar trots att man är sjuk eftersom man vet att det annars kommer drabba elever och kollegor.
På många skolor sätter man inte in vikarier när någon är sjuk, på andra låter man en kollega undervisa både sin egen klass och den sjuka lärarens klass samtidigt. Det kan handla om upp till 60 elever samtidigt i två klassrum. Så blir lärarnas starka engagemang för sina elever till ett problem för den egna hälsan och kvaliteten i undervisningen.
Vi ser att lärares arbetsmiljö är alltmer pressad i dag. Många nya reformer inom skolans värld, även de som är välkomnade, leder också till en ökad belastning. Det gäller särskilt när de innebär att nya arbetsuppgifter tillförs, utan att gamla försvinner. Sedan 2006 har antalet anmälningar till arbetsmiljöverket gällande arbetsmiljön i skolan fördubblats. Samtidigt väljer allt färre att söka till lärarutbildningen.
Enligt skollagen ska var och en som verkar inom skolan främja aktning för den gemensamma miljön. Varje lärare bär självklart också ett ansvar för sin egen arbetssituation. Men den höga sjuknärvaron vittnar om att många lärare i dag kämpar med att få ihop sin arbetsdag. Hög sjuknärvaro leder till slut också till hög sjukfrånvaro. Könsskillnaderna går då igen. Kvinnliga lärare är dubbelt så ofta sjukskrivna längre än två veckor, jämfört med sina manliga kollegor. I skolan grundläggs hur samhällets syn på jämställdhet och människovärde ser ut. Vill vi bygga ett jämställt samhälle måste skolan vara en jämställd arbetsplats. Med en arbetsbelastning som pressar kvinnor att gå till jobbet trots att man är sjuk, som till slut slår ut kvinnor i långa sjukskrivningar, så blir målet om ett jämställt Sverige där kvinnor och män har lika möjligheter allt mer avlägset.
Ska vi bygga ett jämställt Sverige måste vi rusta skolan. Då behöver vi locka de allra bästa till läraryrket och ge lärare möjlighet att möta varje elev och att utvecklas i sitt jobb. Det ställer krav på ansvariga politiker och tjänstemän att säkra en bra löneutveckling och en bra arbetsmiljö.
Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund.
Gustav Fridolin, språkrör för Miljöpartiet de Gröna.
Rapportera fel på sidan
Ansvarig för sidan: Helena Linge
Sidan senast uppdaterad: 2014-01-15 15.02
Ansvarig redaktör för sidan: Peter Käll