Sök Sök
Meny Meny

Logga in

25 sep 2008

Lärare möter sexism i skolan

Ny Sifo-undersökning efter Levande Historias studie om Förintelsen: Sex av tio lärare anser sig inte ha tillräcklig kunskap om värdegrundsfrågor.

23 procent av lärarna i Sverige anser att det förekommit situationer eller händelser i skolan som de upplever som alarmerande när det gäller sexism. Och mer än hälften av lärarna, 58 procent, menar att de inte fått tillräcklig utbildning eller fortbildning i värdegrundsfrågor.
Det visar en enkät som Sifo gjort med intervjuer av lärare i grund- och gymnasieskolan på Lärarnas Riksförbunds uppdrag. Dessutom hävdar var tredje lärare att skolledningen på den egna skolan inte är aktivt engagerad i värdegrundsarbetet.

Detta är allvarligt, eftersom nazister och främlingsfientliga grupper uppträder alltmer målmedvetet i skolorna för att värva anhängare och marknadsföra sig direkt mot eleverna. Det skriver Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund, och Eva Swartz, vd för Stiftelsen Natur & Kultur.

Lärarna kan beskrivas som demokratins väktare. Det är i skolan som lärares kunskap ska möta eleverna. Det är i skolan eleverna ska få kunskap om sådana historiska skeenden som till exempel de som ledde fram till utrotningen av judar i Nazi-Tyskland. Men eleverna ska också få kunskap om hur demokratin fungerar i praktiken.

Samtidigt ska läraren ta ledartröjan i klassrummet för att förmedla kunskap om nutida antisemitism och främlingsfientlighet. Och även kunna möta påståenden som är direkt felaktiga.

Men en nyligen uppmärksammad undersökning från Levande Historia om lärares kunskaper om Förintelsen ledde till att många lärare kände sig som syndabockar. Många kunniga lärare kände sig felaktigt påhoppade.

I stället för att få en framåtsyftande diskussion om hur vi ska bli bättre på att möta ungdomar med främlingsfientliga åsikter och öka kunskapen om till exempel Förintelsen har diskussionen handlat om vilka detaljkunskaper som behövs. Detta vill vi ändra på.

Det är på sin plats att ställa frågan vilken kunskap som lärare behöver - och i förlängningen också vilken kunskap eleverna behöver - för att skolan ska vara den avgörande skillnaden för ett demokratiskt och tolerant samhälle. Hur ser lärarna på den här delen av sitt uppdrag?

Lärarnas Riksförbund har därför låtit Sifo djupintervjua 500 lärare i grund- och gymnasieskolan om deras syn på arbetet med värdegrunden i skolan. Det visar sig att värdegrundsfrågorna uppfattas som mycket aktuella för det egna arbetet.

Det är lärarna själva som tar det största ansvaret för värdegrundsfrågorna i skolan genom den egna undervisningen inom ramen för sina ämnen. 91 procent av lärarna anser att värdegrundsarbetet i den egna undervisningen fungerar mycket eller ganska bra.

Var fjärde lärare uppger att det förekommit situationer i skolan med anknytning till rasism, främlingsfientlighet, sexism och/eller homofobi. Detta visar på betydelsen av ett aktivt värdegrundsarbete. Nästan 90 procent av de svarande anser att den egna skolan bedriver ett aktivt arbete med dessa frågor.

Men 12 procent anser att den egna skolan inte är särskilt aktiv eller inte alls aktiv när det gäller arbete med värdegrundsfrågorna. Så mycket som var tredje lärare uppger att skolledningen på den egna skolan inte är aktivt engagerad i värdegrundsarbetet. Detta måste förbättras!

23 procent av lärarna anser att det förekommit situationer eller händelser som personalen upplevt som alarmerande när det gäller sexism. Detta tyder på att medvetenheten om jämställdhetsfrågorna är hög.

58 procent av lärarna i grund- och gymnasieskolan säger att de inte fått tillräcklig utbildning eller fortbildning i värdegrundsfrågor. På frågan vad som därutöver skulle behövas för att man ska kunna bedriva ett framgångsrikt arbete med dessa frågor är svaret i huvudsak mer tid och mer resurser. Det är svårt att få en fungerande diskussion, som värdegrundsfrågorna ofta kräver, i klasser om 30 elever.

Såväl tid som resurser verkar variera stort mellan olika skolor, vilket tyder på att likvärdigheten i värdegrundsarbetet brister.

Intervjuerna visar också att lärarna har ett bredare angreppssätt på värdegrundsfrågorna genom att de arbetar med samtliga de "grundläggande värden" som läroplanen tar upp. Därför kan det vara olyckligt att från politiskt håll försöka få alla lärare att fokusera på enskilda händelser som exempelvis Förintelsen. Historiska nedslag måste givetvis göras för att förstå dagens samhälle.

Lärarna har en nyckelroll när det handlar om att diskutera och förmedla ren faktakunskap, men också förmedla kunskap om demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Med kunskap bygger vi demokrati och tolerans.

Det finns en alltmer medveten strategi från nazister och främlingsfientliga grupper för att komma in på skolorna och marknadsföra sig direkt mot eleverna. Nazistiska partier och organisationer vill med flygblad och klistermärken påverka våra barn och ungdomar just i och omkring skolan för att värva anhängare. De heter allt från Nordiska rikspartiet, Nationalsocialistisk front, Svenska motståndsrörelsen, till Info 14 och de vill alla in till skolan.

Ska lärarna som demokratins väktare lyckas möta dessa mörka krafter måste de få större möjligheter i form av tid och resurser, men också fortbildning för att vara i fas med vad som händer och stöd i detta. Lärares uppgift är att förmedla rätt kunskap, ha civilkurage och gå in och våga säga emot och värna de svaga och utsatta.

Stiftelsen Natur & Kultur har i sina stadgar till uppgift att arbeta mot totalitära idéer och för Lärarnas riksförbund liksom för lärarna är värdegrundsarbetet centralt. Vi ser det som angeläget att skolans huvudmän och ansvariga politiker och beslutsfattare lyssnar på lärarna.

Skolan är en del av samhället, men kan inte ensam lösa alla problem. Däremot är det platsen där viktiga och grundläggande insatser kan göras.

Metta Fjelkner
Eva Swartz

Rättelse 23 procent ska det vara. I debattartikeln i DN står det felaktigt att "73 procent av lärarna anser att det förekommit situationer eller händelser som personalen upplevt som alarmerande när det gäller sexism." 23 procent ska det vara.

För kommentarer:
Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 68
För upplysningar:
Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 00

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Helena Linge

Sidan senast uppdaterad: 2017-05-22 16.07

Ansvarig redaktör för sidan: Peter Käll

› Läs mer om vanliga
  frågor och förmåner