Sök Sök
Meny Meny

Logga in

22 maj 2009

Lärarna måste ha kunskap om funktionshinder

Skolhuvudmannen måste erbjuda lärare kompetensutveckling och fortbildning om funktionshinder när läraren får en elev som har ett sådant. Varje kommun ska vara skyldig att ha en kunskapsbank kring olika funktionsnedsättningar. Det skriver Metta Fjelkner, Lärarnas Riksförbund, och Julia Willig, Unga hörselskadade.
Det är högst sannolikt att varje lärare under sitt yrkesverksamma liv kommer att undervisa en elev med funktionshinder. Ändå förbereder inte lärarutbildningen för detta.

Dagens teknik gör att elever med olika typer av funktionshinder kan gå integrerat i en klass med elever utan funktionshinder. Men då är det också nödvändigt att man som lärare har grundkunskap i hur olika funktionshinder fungerar. Det är viktigt att lärare ges möjligheter att tillsammans med eleverna utforma en verksamhet med rimlig ljudmiljö. Detta är viktigt när det gäller effektiv inlärning för elever i allmänhet, men för elever med funktionshinder i synnerhet.

Att lärare i dag saknar kunskaper om tillgänglighet och anpassad pedagogik leder till en osäkerhet i bemötandet av elever som har sådana behov. Elever gör som lärare och är läraren osäker i sitt bemötande av den elev som har ett funktionshinder smittar beteendet av sig på resten av klassen.

Skolan ska ge alla elever möjligheter till att inhämta kunskap. Unga Hörselskadade och Lärarnas Riksförbund är inte nöjda med hur situationen ser ut i dag. Vi tror att tre åtgärder behövs för att på allvar göra den svenska skolan mer likvärdig, även för elever med funktionshinder.

· Läromedel och examinationssätt måste anpassas för alla elever, även för elever med funktionshinder. Att elever med exempelvis en hörselskada ska göra ett test i hörförståelse i samband med språkundervisning mäter snarare hur mycket eleven hör, än hur mycket han eller hon förstår. Det upplevs som orättvist att de trots sitt funktionshinder fått göra just hörförståelsetest.

· Kommunerna/huvudmannen måste erbjuda lärare omedelbar kompetensutveckling och fortbildning om funktionshinder när läraren får en elev som har ett sådant. Även resurser och uppföljning krävs. Varje kommun ska vara skyldig att arbeta upp en kunskapsbank, kring olika funktionsnedsättningar samt en handlingsplan för arbetsro i skolan.

· En kurs i funktionshinderkunskap bör ingå i lärarutbildningen. Kursen ska ge de blivande lärarna pedagogisk kunskap och praktisk erfarenhet av att möta personer med olika funktionsnedsättningar.

Kursen ska också visa hur läraren kan anpassa sin undervisning så att den elev som till exempel har en hörselskada kan ta del av lektionen på lika villkor med sina hörande klasskamrater. Kunskaper från denna kurs kommer även att komma övriga elever tillgodo, då undervisning alltid innebär behov av flexibel anpassning i både stort och smått.

Det kan vara värt att komma ihåg att gränsen mellan "normalstörd" och funktionsnedsatt långtifrån är självklar — i varje klass beräknar man enligt uppgift att cirka fem procent av eleverna har någon form av hörselnedsättning, fast de själva inte alltid vet om det. De har också nytta av en ökad allmän kunskap kring funktionshinder.

Gör inte skolgången svårare än den behöver vara för elever med funktionshinder.

Alla barn och ungdomar har rätt till kunskap och gemenskap.

Öka lärarnas kunskap om funktionshinder, det tjänar både elever och lärare och den svenska skolan på.

Metta Fjelkner
ordförande LR, Lärarnas Riksförbund

Julia Willig
ordförande UH, Unga Hörselskadade

För kommentarer:
Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 68
För upplysningar:
Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 00

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Helena Linge

Sidan senast uppdaterad: 2014-07-08 13.47

Ansvarig redaktör för sidan: Peter Käll